”Det saknas vilja att förstå transfrågor”

2018-03-22 09:04

Vad handlar egentligen debatten om trans och kön om? Vad är det som väcker så starka känslor och varför blossar diskussionen upp just nu? Genus.se frågade forskarna Erika Alm och Iwo Nord.

Nyhet 

Nina Björk, Tiina Rosenberg, Ebba Witt Brattström och Athena Farrokhzad är några, bland många fler, som har gjort inlägg i debatten som initierades av Kajsa Ekis Ekman i januari 2018.

Att vissa feminister upplever en intressekonflikt mellan transrörelsen och den feministiska rörelsen är inte nytt, säger Iwo Nord, doktorand i genusvetenskap vid Södertörns högskola. Diskussionerna sträcker sig åtminstone tillbaka till 1970-talet. Då fanns bland annat en retorik inom delar av

Iwo Nord

kvinnorörelsen där transkvinnor sågs som män på väg att infiltrera rörelsen. Vinterns debatt har inte varit lika våldsamt transfob, men bär spår av samma retorik, menar Iwo Nord.

– Att frågan blossar upp igen just nu tror jag beror på att transrörelsens synlighet och politiska genomslag har ökat. Jag tror inte att det är en slump att den här debatten startade precis efter publiceringen av den statliga utredningen ”Transpersoner i Sverige – Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor”.

I essän som inledde debatten frågar sig Kajsa Ekman vad som händer med samhället och feminismen när synen på kön förändras och ”kön blir något man själv får definiera”. Hon ifrågasätter de nya lagarna i Norge och Danmark, som gör det möjligt att ändra juridiskt kön utan krav på diagnos eller medicinska ingrepp – lagar som brukar lyftas fram som goda exempel för Sverige.

”Transrörelsen angrips från två håll”

Erika Alm, genusforskare vid Göteborgs universitet, ser en fara i att framträdande feministiska debattörer går ut och ifrågasätter rätten till självidentifikation.

– Självidentifikation utgör själva grunden för att transpersoner ska kunna erkännas juridiskt och få tillgång till livsviktig vård. Jag är rädd att vi ska få en backlash för transrörelsen, som nu angrips både från feministiskt och från socialkonservativt håll, säger hon.

Iwo Nord påminner om att det i debatten också har gjorts många inlägg till stöd för transrörelsen.

– Det är svårt att veta åt vilket håll vinden blåser. Det finns ett motstånd men samtidigt är transpersoners livsvillkor mer uppmärksammat och många transpersoner spelar en aktiv roll i feministisk aktivism, teoriutveckling och forskning, som också i stor utsträckning inkluderar transpersoner, säger hen.

Komplexa frågor om kön och identitet

”Vad är egentligen kön?” frågar Kajsa Ekman i sin essä, och något rakt svar finns inte, konstaterar Iwo Nord.

– Utgångspunkten inom genusvetenskapen är att det inte finns några historiskt och kontextuellt obundna idéer om kön och genus. En kan mena olika saker när en använder begreppen, säger hen.

Mest relevant att säga i förhållande till den aktuella debatten, som Iwo Nord ser det, är att det uppstår en konflikt kring vem feminismen ska representera.

– Frågan om kön blir en fråga om rätten att identifiera sig som kvinna och som någon som feminismen ska företräda, säger hen.

Erika Alm tycker att det är svårt reda ut debatten rent teoretiskt eftersom den spretar åt olika håll, men gör ett försök;

– Den bottnar i ett skav mellan olika feministiska analyser, eller sätt att se på kön eller genus, säger hon och förklarar vidare: den transexkluderande feminism som hörs i USA, Storbritannien och även i Sverige menar att feministisk kamp måste grundas i analyser av kön som klasser. Det vill säga att kvinnor som klass är underordnade män som klass och att denna klass-tillhörighet bara har med biologisk tillskrivning att göra, inte med identitet.

Rädsla för feministisk backlash

Inom delar av den feministiska rörelsen, finns en oro för att transrörelsens ökade genomslag ska föra med sig en backlash för feminismen, konstaterar Erika Alm.

– Det finns en rädsla för att förlora ett analysverktyg som vissa feminister tycker har fungerat för att beskriva det patriarkala förtrycket, ett analysverktyg som förlägger grunden till förtrycket i sexuellt och reproduktivt utnyttjande av en viss slags kroppar, säger hon.

Erika Alm

Både Erika Alm och Iwo Nord tycker att det är synd att debatten har varit så konfrontativ. De hade hellre sett ett samtal där olika personer med utgångspunkt i solidaritet med varandra hade kunnat utforska frågeställningarna tillsammans.

– I min värld som forskare upplever jag att vi för en mer konstruktiv dialog om utmaningarna som trans innebär för feminismen och genusvetenskapen, säger Iwo Nord.

Hen beskriver det som att det finns ”viss friktion” inom genusvetenskapen kring transfrågor, men vill inte gå så långt som att kalla det splittring. Genusvetenskapen är trots allt ett ämne som faktiskt har gett plats åt transforskning, säger hen.

Att vissa forskare skjuter transfrågor ifrån sig beror på kunskapsbrist om trans i historien och samtiden men också på att analyser av kön, makt och förtryck som inkluderar transpersoner utmanar en del av genusvetenskapens verktyg och begrepp, tror Iwo Nord.

Erika Alm tillägger att det också måste finnas en vilja att sätta sig in i frågorna.

– I det genusvetenskapliga rummet har transstudier kommit upp starkare på agendan under de senaste åren. Det kommer mer forskning och fler studenter är intresserade och vill veta mer om fältet, men vissa forskare reagerar med: ”Åh, måste vi hantera det?”

Slår ett slag för transstudier

Bristen på vilja att verkligen sätta sig in i frågorna syntes även i debatten på kultursidorna, upplever Erika Alm.

– Jag blir väldigt provocerad av att vissa debattörer inte har gjort arbetet att läsa in sig. Om de på allvar är intresserade av transfrågor i relation till teorier kring kön och genus kan de läsa trans-teoretiker som Susan Stryker eller Dean Spade som problematiserar båda begreppen utifrån just feministisk teori, säger hon.

Istället fylldes debattinläggen av generaliseringar kring transrörelsen och av ”transpersoners syn på kön”, menar hon.

– Det är ett allmänt problem, upplever jag, att det inte verkar finns något genuint intresse för att sätta sig in i den kunskap som faktiskt finns inom transrörelsen, säger hon.

Skribent Charlie Olofsson
Bild Mostphotos
Lästips!
Transforskning som berör frågorna som den svenska debatten kretsar kring: Dean Spade, Normal life: administrative violence, critical trans politics, and the limits of law. Susan Stryker, My words to Victor Frankenstein above the village of Chamounix: performing transgender rage i tidningen GLQ : A Journal of Lesbian and Gay Studies. Relationen mellan transstudier och feministisk teori: Patricia Elliot, Debates in Transgender, Queer, and Feminist Theory: Contested Sites. Erika Alm, Signe Bremer, Iwo Nord, Cisnormativitet och feminism: Introduktion i Tidskrift för genusvetenskap. Trans/Feminisms i Transgender Studies Quarterly. Översiktsverk i transstudier: Susan Stryker och Stephen Whittle, The transgender studies reader. Susan Stryker och Aren Aizura (red.), The Transgender studies reader 2.
Relaterat material

Ett samhälle där kroppens begränsningar drabbar alla lika

Forskaren Sara Edenheim (bilden), skriver i en text i webbtidskriften Feministisk perspektiv om vad kön är och hur ett samhälle skulle kunna kategorisera kön så att ingen människa, oavsett kropp, behöver känna sig obekväm, utpekad, främmande eller oönskad.

Läs artikeln i Feministiskt perspektiv ›

visa fler nyheter ›