Eliterna som styr Sverige

2002-12-04 15:05

Fortfarande består den yttersta makteliten i Sverige enbart av män. Hur kommer det sig egentligen? I vilken mån finns det kvinnor i olika eliter? Och vilken roll har medierna när det gäller att återskapa eliter?

Dessa är frågor som man sedan en tid tillbaka undersöker i ett omfattande tvärvetenskapligt projekt med namnet “Kön och den sociala reproduktonen av eliter i ett komparativt perspektiv”. Projektet som är finansierat av Riksbankens jubileumsfond/Kulturfonden är förlagt till Institutionen för arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet. Syftet är att vidareutveckla tidigare elitundersökningar som gjorts av den svenska maktutredningen och Demokratirådet – men med ett annat fokus:

– Till skillnad från maktutredningen fokuserar vi på kön och lägger också stor betydelse vid media.

Det berättar Anita Göransson, ekonomhistoriker och professor i kvinnohistoria som är initiativtagare till och ledare av projektet. I projektets nio delstudier undersöks de olika eliterna inom ekonomi, politik, förvaltning, kultur, vetenskap, kyrka, organisation och slutligen, medierummet.

De fem forskare och fyra doktorander som är anställda inom projektet utgår alla från en övergripande teoretisk ram som bland annat består av Pierre Bourdieus centrala begrepp fält och kapital. Enligt Anita Göransson kan ett fält beskrivas som ett samhällsområde där man strider om något som är gemensamt; olika former av kapital. I den akademiska världen strider man bland annat om tjänster och utnämningar, på det kulturella fältet om tolkningsföreträde och på det ekonomiska fältet om pengar.

– Man kan säga att projektet handlar om hur man bygger upp och ackumulerar sitt kapital, som till exempel nätverk och utbildning.

Vidare är också det historiska perspektivet mycket viktigt för projektet. Genom att göra nedslag vart tjugofemte år: 1925, 1950, 1975 samt år 2000, där tyngdpunkten ligger, vill man vill se hur de olika fälten förändrats och under vilka perioder och betingelser det varit lättare respektive svårare för kvinnor att inkluderas i dem.

– Projektet gör det möjligt för oss att studera kärnan i problemet makt och kön.

I ett demokratiskt samhälle ska inte vissa grupper vara systematiskt uteslutna från de viktigaste beslutsfattande positionerna. Som en amerikansk feministisk forskare som heter Chafetz säger är den yttersta garantin för patriarkatets fortlevnad att det nästan sitter bara män i toppen.

Anita Göransson som är initiativtagare till projektet ser dess uppkomst i sin egen avhandling i ekonomisk historia om fabrikssystemets uppkomst i Sverige Från familj till fabrik. Teknologi, arbetsdelning och skiktning i svenska fabriker 1830-1877. Här frågade hon sig bland annat vilka de första textilarbetarna var i början av 1800-talet och hur de rekryterades. När hon sedan övergick till att titta på ägarna till textilfabrikerna fann hon något intressant:

– Jag upptäckte att de var släkt nästan allihop. Det var ett skikt av vissa släkter som satt på alla maktpositioner i hela Norrköping och då kollade jag på andra ställen; gäller detta bara Norrköping eller ser det ut så för hela detta skikt? Och så var det så. Här började mitt intresse för att se på nätverk och deras betydelse.

– Sen fortsatte jag att undersöka borgerlighetens framväxt. Hur blev det en härskande klass? Vilka utgjordes den av? Kan man säga att det enbart rör sig om vissa släkter?

I projektet är ett viktigt syfte just att studera social skiktning med fokus på kön:

– Det har ju blivit lite omodernt att titta på sociala skiktningar men jag tycker att det är nödvändigt. Det är en stor poäng i vårt projekt att vi tittat på flera olika skiktningar – både kön, klass och etnicitet – och hur de samspelar.

Genom alla de studier som gjorts om professionalisering, arbetsmarknad och organisationer under de senaste decennierna finns det i dag en stor kunskap om exkluderingsmekanismer med avseende på kön, enligt Anita Göransson:

– Här har vi en möjlighet att ta ett samlat grepp om vad det är vi kan om exkludering och titta på olika fält: Varför är det så olika? Varför är det så många kvinnor inom politiken och nästan inga i företagslivets toppar?

Anita Göransson återkommer gång på gång till betydelsen av internationella jämförelser. Vid sådana jämförelser kan man till exempel se att i vissa länder är det nästan tvärtom mot i Sverige: få kvinnor i politiken men fler i näringslivet, åtminstone på lägre chefspositioner. För att förstå dessa skillnader blir det viktigt att undersöka de olika nationella modellerna dvs. graden av hushållsekonomi, typ av välfärdssystem och i vilken grad kvinnor finns på arbetsmarknaden. Det är bland annat dessa faktorer som gör att man får olika typer av könsordning i olika länder.

– Och jag tänker mig att denna typ av studier kan generera kunskap inom könsteorin, teori som kan appliceras även på andra exkluderingsmekanismer som etnicitet.

Ett gemensamt basmaterial för projektet kommer från en omfattande enkätundersökning som nyligen avslutats, Ledarskap i förändring, och vars resultat kommer i rapportform i vinter. Denna bygger på den tidigare undersökning som statsvetaren Anders Westholm i Uppsala gjorde inom maktutredningen, vilket gör det möjligt att jämföra över tid. Samtidigt får den nya undersökningen en annan karaktär genom fokuseringen på kön, samt den “symboliska” makten:

– Vi går in mycket mer på media. Det är väldigt viktigt och har blivit alltmer viktigt. Det är intressant att se vad kommersialiseringen av media betytt.

Etnicitet är ytterligare en aspekt man tar upp i projektet. Samtidigt kan man konstatera att det är ytterst få personer i det skikt man studerar som har någon annan etnisk bakgrund än svensk – de få som existerar finns där främst på grund av arbetslivets internationalisering, tror Anita Göransson:

– Det här med att vandra från Tensta till taburetten eller så, det är inte verklighet.

Enkäten har skickats ut till tretusen personer. Av dessa tretusen är ungefär 23 procent kvinnor. De personer som fått enkäten har alla toppositioner inom sina respektive fält men, som Anita Göransson påpekar, måste man ta hänsyn till att makt ser olika ut på olika fält och att det råder en hierarki mellan olika fält:

– Vissa personer som sitter i styrelser för en rad av de största börsföretagen har mer att säga till om än en chefredaktör på Östgötakuriren.

Ett av syftena med enkäten är att undersöka vad människor på maktpositioner upplever som avgörande för att komma fram till dessa positioner. De fick pricka för olika alternativ som: utbildning, tillgång till nätverk, ekonomiska resurser etc. Det visade sig att majoriteten svarat att nätverk och utbildning är viktigast. När man frågade om de främsta hindren för att kvinnor ska uppnå toppositioner fanns olika svarsalternativ, till exempel att det inte finns så många kvinnor att välja mellan, att kvinnor har huvudansvaret för familjen, att kvinnor inte klarar pressen eller att de inte har tillgång till nätverk. Här har kvinnor i mycket högre grad än män angivit att ett av de främsta hindren för kvinnor att nå maktpositioner är att rekrytering sker via informella nätverk.

– Det här med nätverk verkar vara centralt. Det har hävdats att nätverk skulle ha blivit viktigare nu. När institutioner avvecklas blir förhållandena mer osäkra och man väljer dem man känner till.

Anita Göranssons egen delstudie fokuserar på näringslivet som fält. Hon ställer frågor om hur det utvecklats historiskt. Under vilka ekonomiska faser rekryteras kvinnor? Vilka makthavare är viktiga när?

Hon påpekar att om det politiska fältet spelade stor roll under 70-talet är det i dag det ekonomiska fältet och dess marknadslogik som breder ut sig och dominerar:

– Man drar in ekonomiska mekanismer i alla sammanhang, människan framstår alltmer som kund. Det politiska fältets handlingsomfång krymper.

På frågan vad Anita Göransson har för förhoppningar om projektets potential att påverka och förändra säger hon:

– Hoppet om att kunna förändra är alltid en drivkraft. Att fråga varför det är på det här sättet är förutsättningen för att kunna ändra på det. Vad det handlar om är att fullborda demokratin. Särskilt i tider av internationalisering och kamp mellan könsordningar är det viktigt att fråga sig: Hur skiljer det sig mellan olika länder? Vad skiljer sig? Vad kan vi lära? Det är kunskap som behövs.

Utifrån dessa tankegångar kan projektet också ses som ett första steg i ett systematiskt kunskapsbyggande om maktstrukturers förändring med avseende på kön och etnicitet i olika länder – detta för att göra det möjligt att studera långsiktiga förändringar av demokratins villkor:

– Jag skulle vilja fortsätta att göra återkommande studier, till exempel vart femte år, så att man sedan kunde göra långsiktiga undersökningar som är internationella.

– På så sätt bygger man upp en databas där man kan studera hur tillgången till makt förändras över tid för olika kön och etniska grupper. Den yttersta poängen med denna forskning är att bidra till kunskapen om hur man bygger ett demokratiskt och jämställt samhälle i en tid av globalisering och strukturomvandling!

Skribent Anna Johansson
Källa Artikeln kommer från Genus 4/02.
visa fler nyheter ›