EU-parlamentariker vill ha genusförslag

2012-05-30 15:16

- Hör av er om ni har förslag på förändringar. Det sa centerpartisten Kent Johansson när Nationella sekretariatet för genusforskning arrangerade ett seminarium i EU-parlamentet om EU:s framtida forskningspolitik.

2014 träder EU:s nästa forskningsprogram Horisont 2020 i kraft och fram till dess arbetar kommissionen, rådet och parlamentet med hur det ska formuleras. Kommissionen presenterade sitt förslag hösten 2011. Under 2012 diskuterar regeringarna i rådet hur de ställer sig till förslaget och likadant sker i EU-parlamentet. 2013 ska Horisont 2020 vara klart.

Nationella sekretariatet för genusforskning har lämnat in synpunkter på kommissionens förslag och arrangerade ett seminarium 26 april i EU-parlamentet tillsammans med Vinnova för att informera parlamentariker, kommissionen och andra intressenter om vilken betydelse ett genusperspektiv har för Europas forsknings- och innovationspolitik. Seminariet hade ett särskilt fokus på vad klimatforskningen kan tjäna på ett genusperspektiv.

– Vi tycker att ansatsen med att arbeta med samhälleliga utmaningar i Horisont 2020 är bra, sa Kerstin Alnebratt, föreståndare för Nationella sekretariatet för genusforskning. Men vi var besvikna i att det till en början helt saknades genusperspektiv. I det förslag som finns nu har det blivit bättre, men det kan bli ännu bättre.

Flera forskare presenterade på seminariet vad det får för konsekvenser att ta in ett genusperspektiv i klimatforskning. Det är tydligt att kvinnor och män bidrar till klimatförändringar i olika grad. Män äter mer kött än kvinnor och män kör mer bil medan kvinnor använder kollektivtrafik mer. Kött bidrar mest till koldioxidutsläpp av all mat när man väger in hela produktionskedjan.

Män äter kött och kör bil

– Kött har genom historien setts som en symbol för makt och män har mer makt, sa Annika Carlsson-Kanyama, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Även bilar relaterar till makt.
Skillnaderna beror till stor del på att män har mer pengar än kvinnor och därmed har större möjligheter till konsumtion. I en studie av singelmän och singelkvinnor som Annika Carlsson-Kanyama gjort är skillnaden 20 procent mellan mäns och kvinnors energianvändning.

– Skillnaden är störst i transporter. Män kör bil även om de är singlar, men det gör inte kvinnor lika mycket.

Många studier visar att kvinnor inte har inflytande över sammanhang som påverkar klimatförändringar. Annika Carlsson-Kanyama har gjort en studie av kvinnor i styrelser för stora energiföretag som visar att i en tredjedel av de svenska energiföretagens styrelser finns det inga kvinnor alls, medan ytterst få tyska energiföretag har några kvinnor i styrelsen. Hon betonade att det finns mycket forskning som visar att kvinnor är mer intresserade av att åtgärda miljöproblem än män.

– Om vi vill minska utsläppen är därför de stora energibolagen viktiga.

Könsuppdelad energistatistik, en genusanpassad transportpolitik och fler kvinnor i energibolag är några saker som Annika Carlsson-Kanyama skulle vilja se.

Mest forskning i Norden

Det europeiska jämställdhetsinstitutet, EIGE, har tagit fram en rapport om klimat och jämställdhet. Den presenterar statistik över andelen kvinnor och män som är med och fattar beslut på olika nivåer som berör klimatförändringar. Den visar också hur många kvinnor och män som utbildar sig inom naturvetenskap och teknik inom högre utbildning och därmed kan vara med och bidra till att minska klimatförändringarna.

Det finns väldigt lite forskning med inriktning på klimat och genus, konstaterade Ioana Borza som är jämställdhetsexpert på EIGE. Den lilla forskning som finns, genomförs till stor del i de nordiska länderna.

– Ju mer stöd det finns generellt för genusforskning, desto mer forskning om genusperspektiv på klimatförändringar finns det. I de nordiska länderna finns det en större bredd i både genusforskningen och klimatforskningen.

Genusblind klimatforskning

I FN:s klimatförhandlingar är det framförallt medvetenheten om att kvinnor i syd drabbas hårdare av klimatförändringar än män, som har fått genomslag. Det sa den tyska forskaren Gotelind Alber som är engagerad i organisationen Gender CC – Women for Climate Justice. Däremot har det var svårare att få stöd för att ta tillvara kvinnors kunskap för att motverka klimatförändringar. Gotelind Alber varnade för förenklingar:

– Det är viktigt att inte diskutera frågan så att könsstereotyper förstärks. Genusanalysen måste gå djupare än att bara dela upp i kvinnor och män. Vi måste också undersöka varför skillnaderna ser ut som de gör.

Gotelind Alber påpekade att den mesta klimatforskningen görs av män inom naturvetenskap och teknik och är genusblind.

– Forskningen är blind för sociala dimensioner överhuvudtaget. Den är ute efter en superlösning på teknisk väg som löser alla problem.

Den genusmedvetna forskningen finns framförallt inom samhällsvetenskap och humaniora. Den fokuserar på påverkan, sårbarhet och är ofta teoretisk. Fallstudier lyfts fram som lätt blir anekdotiska, sa Gotelind Alber.

– Om man relaterar det till Horisont 2020 så illustrerar det samma uppdelning som finns där. Vi behöver föra samman forskargrupper från olika traditioner för att överbrygga kunskapsgapet.

Hon skulle bland annat vilja så fler studier av genusperspektiv på klimatförändringar i medel- och höginkomstländer och i städer samt hur finansieringen av klimatinsatser kan jämställdhetsintegreras.

Ökat tryck behövs

Viviane Willis-Mazzichi är chef för den avdelning på kommissionen som ansvarar för jämställdhet och genusforskning. I kommissionens förslag i Horisont 2020 finns genus med som en övergripande dimension i forskningen. Kommissionen ska också arbeta för att fler kvinnliga forskare får forskningsmedel och är med och beslutar om vilka som får forskningsmedel.

– Det rör på sig, men det går långsamt. Vi behöver ökat tryck på dessa frågor.

EU-parlamentarikerna Kent Johansson från Centerpartiet, Marita Ulvskog från Socialdemokraterna och Britta Thomsen från danska Socialdemokraterna som närvarade vid seminariet uppmanade alla att komma in med synpunkter på Horisont 2020. De lovade att driva på för att ett genusperspektiv får genomslag.

– Vi måste vara medvetna om att det finns stora grupper i parlamentet som inte vill diskutera genusperspektiv och framförallt inte finansieringen av det, sa Marita Ulvskog. Men vi kommer att vara aktiva och vill gärna ha inspel utifrån.

– Det är viktigt att vi får exakta skrivningar som ni vill föra fram när vi förhandlar mellan parlamentet och rådet, sa Kent Johansson. Det finns diskussioner om att ändra budgeten inom Horisont 2020. Kom med förslag om ni har förslag till förändringar.

Vid seminariet presenterade Nationella sekretariatet för genusforskning ett förslag till hur genus som övergripande dimension kan få verkligt genomslag genom att obligatoriska indikatorer används vid utlysning, bedömning och utvärdering av forskningsprojekt.

Skribent Bosse Parbring
visa fler nyheter ›