EU:s Horisont 2020 ett steg framåt för genusforskning

2014-08-18 10:09

EU:s nya ramprogram för forskning uppmuntrar till att inkludera genusperspektiv i all typ av forskning. På papperet är det ett markant steg framåt för genusfrågor jämfört med tidigare ramprogram, konstaterar Minna Salminen-Karlsson vid Uppsala universitet.

De sjuåriga ramprogrammen är stommen i europeisk forskningsfinansiering. Årsskiftet 2013/2014 markerade starten på ett nytt – Horisont 2020 – som blir det mest omfattande hittills, med en budget på cirka 70 miljarder euro.
Horisont 2020 lägger betydligt större vikt vid frågor om genus än sina föregångare – något som blev en positiv överraskning för Minna Salminen-Karlsson, forskare vid Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet.
– När de första utkasten kom ett par år innan programmet fastställdes såg det riktigt illa ut, minns hon. Genus nämndes knappt, och ”Science in Society”, en del i ramprogrammen där en rad genusprojekt fått sin finansiering, hade strukits helt.
Jämfört med tidigare ramprogram innebar utkasten ett tydligt steg tillbaka för genusfrågor, konstaterar hon. Men på vägen från förslag till beslut förändrades mycket.
– Vad jag förstår så har det försiggått massiv lobbying efter de första utkasten. De goda krafterna mobiliserade och kommissionen svängde faktiskt 180 grader. I slutändan blev det definitivt ett steg framåt jämfört med tidigare ramprogram. Det betyder förstås inte att kampen är vunnen. Nu återstår allt det praktiska: att se till att tankarna förverkligas, att de nya riktlinjerna följs.

Närvarande i all forskning

Vad är det då för syn på genus som Horisont 2020 ger uttryck för?
– En nyhet är att Horisont 2020 förordar att genusperspektivet ska vara närvarande i all forskning. I tidigare ramprogram har genus mest handlat om forskargruppens sammansättning, nu kopplar man det till forskningens innehåll. I en del utlysningar kommer det att vara krav på genusperspektiv, i övriga uppmuntras det och ska öka chansen att få tilldelning.
Denna förändring är kanske den viktigaste nyheten för genusforskare som vill ha del av forskningsmedlen i EU, menar Salminen-Karlsson.
– Det här innebär att många forskningsprojekt inom alla möjliga områden – klimat, transport, och så vidare – uppmuntras att ta in genusexpertis. För de genusvetare som har lite bredd är det ett lysande tillfälle – se till att bli genusexperten i ett projekt som passar dig!
En annan viktig nyhet gäller Horisont 2020:s egna bedömargrupper, där det nu ställs krav på att alla rådgivande grupper inkluderar en genusexpert, samt att könsfördelningen i beslutande församlingar håller sig inom 40/60-intervallet.
Minna Salminen-Karlsson noterar vidare att Horisont 2020 gör distinktion mellan biologiskt och socialt kön, sex och gender. Inget märkvärdigt, men ändå en fingervisning om att nivån höjts.
– Beviljade forskningsprojekt kan också få gå någon form av genuskurs på kommissionens bekostnad. Jag har faktiskt redan fått sådana reklamerbjudanden från ett företag – vi får väl se om det blir en stor kommersiell cirkus av det.

Det krävs aktiv styrning

Sandra Olivera, EU policy manager på Vinnova, håller med Minna Salminen-Karlsson om att Horisont 2020 är en klar förbättring i genusavseende jämfört med tidigare ramprogram.
– Tidigare har det funnits en uppfattning att bara man formulerar mål så kommer ojämlikheten att lösa sig med tiden, säger hon. Jag tror det finns en större insikt idag om att det inte räcker, utan att det krävs aktiv styrning i den riktning man strävar. Horisont 2020 återspeglar det.
Liksom Minna Salminen-Karlsson menar hon att Horisont 2020 innebär stora möjligheter för genusforskare att gå in i projekt inom många olika forskningsområden.
– En central del av Horisont 2020 är det som kallas Societal challenges (Samhälleliga utmaningar), som definierar sju forskningsteman med särskild samhällsrelevans. Där finns stora möjligheter för genusforskare att tillföra sitt perspektiv i allt från hälsofrågor till mobilitet i städer.
Svenska forskare har generellt varit bra på att söka forskningsmedel från EU, berättar Sandra Olivera. I absoluta tal hamnade Sverige på nionde plats vad gäller beviljade forskningsmedel från det föregående ramprogrammet. Mätt i relation till folkmängd hamnar Sverige istället på en femteplats, efter Schweiz, Island, Nederländerna och Danmark.
Olika regler gäller för olika kategorier av forskningsmedel i Horisont 2020. En stor del av anslagen söks i utlysningar där både inriktning och samarbetskrav över nationsgränserna specificeras. Detta gäller bland annat de sju samhällsutmaningar som slås fast i ramprogrammet, där det ställs krav på att projekten ska vara samarbeten mellan minst tre organisationer i minst tre medlems- eller associerade länder.
Men omkring 30 procent av ramprogrammets budget är vikt för projektstöd till excellent forskning. Där ställs inga särskilda krav på vare sig ämne eller samarbetsformer – enbart kvalitet ska avgöra. Konkurrensen är hård och det anses som en prestigefull kvalitetsstämpel att bli beviljad medel.

Skribent Anders Nilsson
visa fler nyheter ›