Förändrad syn på föräldraskap

2013-09-19 11:21

Samhällets syn på hur det goda föräldraskapet ska se ut har varierat under de senaste hundra åren. I den nyutkomna boken Föräldraskapets politik fördjupar sig historiker och samhällsvetare i frågan.

Roger Klinth, (bilden) docent vid Tema Genus, är en av bokens redaktörer.

– Föräldraskap är inte bara något som med automatik är, utan det formas genom politik, lagstiftning, vetenskaplig expertis och normer, säger Roger Klinth som själv bedriver forskning om mäns föräldraskap och föräldraledighet.

I boken lyfts flera exempel fram, däribland hur synen på adoptivföräldrar, assisterad befruktning, homosexuella familjer, föräldraledighet och skilsmässa har förändrats – men också i vissa fall varit relativt konstant.

– Sammantaget kan man nog säga att en person född i början av 1900-talet förmodligen skulle känna igen sig i mycket av dagens syn på föräldraskap, men också kunna hitta en hel del som har förändrats, säger Roger Klinth.

En förändring han pekar på rör övergången från en könsuppdelad familj med mannen som familjeförsörjare och kvinnan som hemmafru, till att båda föräldrarna nu i betydligt större utsträckning är både försörjare och omvårdare.

– Barnen själva har också fått högre status och självbestämmande i relation till föräldrarna än de hade för cirka 100 år sedan. Samhället har även blivit mer mångkulturellt vilket skapat mer mångfacetterade former av familj och föräldraskap .

Jämställdhet blev modernt

1974 infördes föräldraförsäkringen i Sverige, då fick både mammor och pappor möjlighet till betald föräldraledighet. Jämställdheten blev ett ideal som det var svårt att ställa sig kritisk till. Det kopplades intimt samman med bilden av svenskhet.

– I debatten fick den svenska pappan lite av ikonstatus och blev bärare av idén om modernitet och upplysning. Även om det i praktiken inte skedde så stora förändringar. Under de första åren efter 1974 var det få pappor som tog ut föräldraledighet, det handlade om promillenivåer. Ända sedan 70-talet har det varit den välutbildade medelklassens män som tar ut mest pappaledighet.

Mödrarna förväntades på 70-talet gå ut på arbetsmarknaden. Att vara hemmafru blev kontroversiellt och lite skamfyllt, man skulle inte ligga samhället till last, var den allmänna normen.

Fortfarande betraktas hemmafrun ofta med lite misstänksamma ögon.

– De som väljer en sådan väg måste nästan försvara sitt val, det är en livsstil som är kopplad till en annan strukturell samhällsidé. Ända sedan 70-talet har jämställdhet varit starkt sammankopplat med svensk arbetsmarknadspolitik.

Kvinnor fortfarande huvudansvariga

Dagens idéer om det goda föräldraskapet härrör i stor utsträckning från jämställdhetsidealet, menar Roger Klinth.

– Vi har en stark bild av att både män och kvinnor ska vara engagerade föräldrar. Men i realiteten ligger ansvaret fortfarande mest på kvinnan och det innebär att kvinnor ofta kämpar med känslor av skuld och otillräcklighet. Papporna har inte samma känsla av huvudansvar och känner därmed inte heller skuld på samma sätt.

Sammantaget tycker Roger Klinth att dagens syn på föräldraskap och familjer präglas av tolerans och öppenhet.

– Folk i gemen är toleranta vad gäller till exempel homoäktenskap och adoption. Men det finns också många exempel på hur det som avviker från normen fortfarande väcker känslor och aktiverar motstånd.

Vad tror då Roger Klinth om framtidens föräldraskap?

– Trots att boken har getts ut av Institutet för framtidsstudier är det inte framtiden som står i fokus. Den här boken blickar bakåt och ger perspektiv på nutiden, blir svaret.

“Föräldraskapets politik – från 1900 – 2000-tal” utkommer på Dialogos förlag, Institutet för framtidsstudier. Redaktörer är Helena Bergman, Maria Eriksson och Roger Klinth.

Skribent Eva Bergstedt, Linköpings universitet
Källa Denna artikel publicerades först på Linköpings universitets webbplats.
visa fler nyheter ›