Luleå tekniska universitet.

Forskningsämnet Genus och teknik hotas av nedläggning

2018-02-12 13:44

Genus och teknik vid Luleå tekniska universitet, som etablerades 1993 som Sveriges första forskarutbildningsämne i genusforskning, står inför nedläggningshot. Rektorn förväntas ta beslut om en eventuell avveckling senast mars 2018.

Nyhet 

Vid institutionen för ekonomi, teknik och samhälle vid Luleå tekniska universitet (LTU) ställer sig professor Maria Udén frågande inför fakultetsnämndens beslut om omprövning av forskningsämnet Genus och teknik.

Maria Udén. Foto: Thomas Bergman

Maria Udén, professor LTU. Foto: Tomas Bergman

– Teknologi spelar en avgörande roll för samhällsutvecklingen och genusvetenskap med teknovetenskaplig inriktning behöver stärkas så att kompetensen kan utvecklas, inte det motsatta.

Maria Udén framhåller att det inte går att ersätta spetskompetens med argument om jämställdhetsintegrering och poängterar att alla inte kan vara duktiga på allt. Hon menar vidare att genusperspektiv är för viktigt för att lämnas åt slumpen eller frivillighet.

– Samtidigt som alla ska vara experter på jämställdhet dräneras möjligheterna till fortsatt kunskapsutveckling. Det är stor skillnad på att ha lärt sig några metoder och fraser och att kunna märka om de har upphört säga något av värde, förklarar hon.

Trots att jämställdhet framhålls som viktigt, dräneras kompetensen. Vad finns det för tillväxt i det?

Att jämställdhet och genusvetenskap ska integreras i verksamheten, samtidigt som möjligheterna för kunskapsutveckling inom fältet försämras beskriver hon som cyniskt.

– Trots att jämställdhet framhålls som viktigt, dräneras kompetensen. Vad finns det för tillväxt i det?

Feministisk teknovetenskap i motvind

Förslaget om nedläggning av ämnet Genus och teknik vid Luleå tekniska universitet har spritt sig till andra forskare inom feministisk teknovetenskap.

Lena Trojer, seniorprofessor vid Blekinge tekniska högskola (BTH), ser allvarligt på förslaget, inte minst efter turerna kring högskolan som ledde till att ledningen beslutade om nedläggning av forskarutbildning i genusforskning inom informationsteknik och medieteknik.

Lena Trojer, seniorprofessor BTH. Foto: Emilia Olofsson

– Det är en oerhört allvarlig situation att verksamheten hotas av nedläggning i Luleå. LTU och BTH har tillsammans utvecklat frågorna sedan 1980-talet och arbetat fram ett framgångsrikt forskningsfält med många disputerade, omfattande extern finansiering, internationella kontakter och ett stabilt nätverk av professionella handledare, säger Lena Trojer.

Hon beskriver Luleå som den naturliga platsen för fortsatt utvecklingsarbete, inte minst sedan etableringen av en nationell plattform för samarbete mellan lärosäten kring forskarutbildning i feministisk teknovetenskap.

– Trots regeringens forskningspolitiska satsningar under 1990-talet riskerar vi nu att få noll genusforskningsprofessurer vid Sveriges tekniska lärosäten. Den vetenskapliga kompetensförlusten av en nedläggning skulle få konsekvenser ytterst svåra att acceptera, menar Lena Trojer.

Genusforskningens långsiktiga betydelse

Birgitta Bergvall-Kåreborn, nytillträdd rektor för LTU, argumenterar för en nedläggning och hänvisar till början av 2000-talet då universitetsledningen initierade ett arbete för att skapa större och stabilare forskningsmiljöer.

Birgitta Bergvall-Kåreborn, rektor LTU. Foto: Tomas Bergman

Arbetet har resulterat i ett antal sammanslagningar de senaste åren, och det är utifrån denna bakgrund som integreringen av ämnet Genus och teknik med andra närliggande ämnen ska ses, enligt Birgitta Bergvall-Kåreborn.

Som det ser ut idag anser ledningen att ämnet utgör en för liten och sårbar forskningsmiljö för såväl anställda som doktorander.

– Syftet med förändringen är att identifiera miljöer som kan stärka forskningen inom området över tid. Forskning inom genusområdet bedrivs redan idag inom exempelvis arbetsvetenskap, där den tidigare ämnesföreträdaren i Genus och teknik återfinns och där även andra tidigare anställda inom ämnet idag är verksamma. Utöver detta har LTU även en rad andra ämnen där forskning inriktad mot genus bedrivs, exempelvis svenska, omvårdnad, engelska, pedagogik och entreprenörskap och innovation, säger Birgitta Bergvall-Kåreborn.

Hon lyfter fram att forskningen vid Genus och teknik har ett unikt perspektiv genom en tydligt tvärvetenskapliga ansats.

– Genom att integrera teorier om genus med teorier om arbete, teknik, industriell produktion, organisation och innovation har forskningen ett unikt perspektiv. Speciellt vid analyser av “klassiska” och mansdominerade branscher som gruva, skog, stål, trä och papper och massa, samt tillverkningsindustri och i nya tekniska områden, såsom IT .

Enligt Birgitta Bergvall-Kåreborn ska genusforskningen inom teknikområdet fortsätta vara en viktig del i universitetets forskningsprofil och hon förtydligar att ledningen inte har någon ambition att ändra denna inriktning. Hon framhåller även att ämnet har stor betydelse i universitetets eget jämställdhetsarbete och i dialoger med omgivande samhälle.

Maria Udén är skeptisk till argumentationen om en sårbar forskningsmiljö som hon menar går att lösa med rekryteringssatsningar. Hon framhåller istället betydelsen av tydligt fokus som framgångsfaktor och poängterar att en nedläggning av ämnet får olyckliga konsekvenser och riskerar att reducera framtida finansieringsmöjligheter.

– Beslutet i sig signalerar ingen långsiktig uppbyggnad utan snarare stegvis nedmontering, avslutar Maria Udén.

Skribent Paulin Nande
Bild Erica Lång
Relaterat material
visa fler nyheter ›