Forte höjer ambitionen om genusperspektiv i sin forskning

2017-10-02 14:51

Nästa år ska 75 procent av all forskning som finansieras av forskningsrådet Forte ha ett genus- och mångfaldsperspektiv. Som pilotsatsning har myndigheten krävt att de forskare som under 2016 sökt finansiering ska kommentera perspektiven i sin ansökan. Helen Peterson har fått i uppdrag att analysera hur både de ansökande forskarna och bedömarna förhållit sig till detta.

Nyhet 

Forte, forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, har för 2016 års utlysningar av forskningsmedel infört krav på redovisning av genus- och mångfaldsperspektiv i ansökningarna. Detta för att bidra till att genomföra regeringens jämställdhetspolitik. Nu har Helen Peterson, universitetslektor vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet, fått i uppdrag att följa upp och analysera hur de sökande forskarna har tolkat och tagit sig an kraven. Tanken är att detta ska ligga till underlag för hur Forte vidareutvecklar sina instruktioner inför 2018 års utlysningar, då målet är att 75 procent av all forskning som myndigheten finansierar ska ha ett genus- och mångfaldsperspektiv. Helen Peterson gör underlaget för Nationella sekretariatet för genusforskning, som har anlitats av Forte för uppdraget, med Fredrik Bondestam som projektledare.

Helen Peterson

Helen Peterson, som just börjat bearbeta materialet i form av ansökningar och bedömarnas yttranden, ser kravet som en tydlig och bra signal från forskningsrådet.

– Det här är viktigt, inte en dag för tidigt, säger hon. Och det är imponerande hur forskarna tagit sig an uppgiften. De har vänt och vridit på sina projekt, och till och med de som i slutändan landat i att genus- och mångfaldsperspektiv inte har relevans för just deras projekt har skrivit långa reflektioner kring avsaknaden av sådana perspektiv i tidigare forskning inom deras fält.

Vill belysa villkoren för hela befolkningen

Thomas Jacobsson är forskningssekreterare på Forte och projektledare från forskningsrådets sida.

– Fortes syn på uppdraget är att det är mycket viktigt underlag för fortsatta diskussioner kring hur vi kan främja jämställdhet och jämlikhet i våra forskningssatsningar. Det är en demokratisk fråga om att forskningen ska belysa villkoren för hela befolkningen och inte enbart gynna vissa grupper.

Forte finansierar forskning inom hälsa, arbetsliv och välfärd, tre områden som forskningsrådet är organiserat kring. Under dessa finns sammanlagt tio beredningsgrupper – exempelvis epidemiologi och befolkningsbaserade studier; arbete och miljö; eller socialpolitik och sociala förändringar. Det är områden där Helen Peterson kan se att genus- och mångfaldsperspektiv är av särskild relevans.

– Sverige präglas av en arbetsmarknad som är starkt könssegregerad, och befolkningens levnadsvillkor skiljer sig kraftigt åt beroende bland annat på kön, klass och etnicitet, säger hon.

Begrepp som lämnar öppet för tolkning

I ansökningsformuläret för att söka medel ur utlysningarna för 2016 fanns ett fält med rubriken ”Genus och mångfald”, obligatoriskt att besvara. Men samtidigt som kravet från Forte inte gått att komma ifrån, så lämnade forskningsrådet det relativt öppet för forskarna att tolka begreppen. Detta för att ge utrymme för de varierande begreppsanvändningar som kan finnas inom olika ämnestraditioner. Forte har valt att bredda genus- med mångfaldsperspektiv, för att stimulera att forskningen ska verka för ökad jämlikhet såväl som jämställdhet.

Instruktionen till de sökande var inte mer specificerad än: ”Kommentera projektets genus- och mångfaldsperspektiv. Etnicitet och socio-ekonomi är aspekter som ingår i mångfaldsbegreppet.” Även om det ännu inte finns några färdiga resultat tycker sig Helen Peterson redan se en stor bredd i hur de sökande tolkat detta.

– Jag tänker mig att kunna göra en liknande kategorisering av ”svaga” och ”starka” genusperspektiv som Hillevi Ganetz gjorde i sin rapport för Vetenskapsrådet år 2005, men då också inkludera mångfald.

Hillevi Ganetz skrev sin rapport som uppföljning av att Vetenskapsrådet i sina ansökningsformulär haft en ruta där den sökande skulle kryssa i om projektet ”berör frågor rörande genus/genusperspektiv”. Många debattörer hade innan påstått att genusforskning gynnades framför annan forskning, men Hillevi Ganetz kunde med sin undersökning visa att så inte var fallet. Tvärtom kunde hon konstatera att långtifrån alla projekt med så kallade ”genuskryss” kunde betraktas som genusforskning. I själva verket fanns det en spännvidd mellan projekt där genus fanns med som en aspekt, via sådana där genus var framträdande som ett av flera perspektiv, till projekt där genus stod i centrum och där det anknöts till de teorier och metoder som utformats inom kunskapsområdet.

En del i arbetet med jämställdhetsintegrering

Helen Peterson ska lämna en preliminär version av sin rapport till Forte den 31 oktober, för återkoppling inklusive kommentarer och förslag från en extern oberoende granskare.

Forte är en statlig myndighet under Socialdepartementet som fördelar medel till forskning inom sina utpekade områden hälsa, arbetsliv och välfärd. Pilotsatsningen och utredningen görs inom ramen för Jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM), ett regeringsuppdrag till knappt sextio statliga myndigheter inklusive Forte att integrera ett jämställdhetsperspektiv i all sin verksamhet. Nationella sekretariatet för genusforskning har regeringens uppdrag att stödja myndigheterna fram tills Jämställdhetsmyndigheten tar över den funktionen den 1 januari 2018.

Skribent Jimmy Sand
Bild Colourbox
Relaterat material
visa fler nyheter ›