Genusforskare analyserar 1980-talets ubåtskris

2013-11-08 08:15

I början av 1980-talet gick en sovjetisk ubåt på grund i Karlskrona skärgård. Händelsen blev snart en världsnyhet och i Sverige blev kalla kriget ytterst närvarande. Men hur kan ubåtskrisen tolkas ur ett genusperspektiv? Och hur fick Moder Svea i badkaret bilden av krigisk maskulinitet att vackla?

Nyhet 

Den 27 oktober 1981 dyker en rysk ubåt upp i svenskt vatten. Den går på grund mitt i en militär farled sydöst om Karlskrona. En fiskare upptäcker båten dagen efter och kontaktar örlogsbasen. Under mer än en vecka sitter ubåten fast och världspressen invaderar Karlskrona.

– Kaptenen vägrade lämna båten. Efter fem dagar går han slutligen med på att bli förhörd. Lite senare kommer nyheten från statsministern Torbjörn Fälldin: det finns kärnvapen ombord, berättar genusforskaren och statsvetaren Cecilia Åse.

Vi befinner oss i den mörka, ubåtslika lokalen ”Svarta lådan” på Södertörns högskola. En lämplig plats för dagens öppna seminarium ”U137 – ubåtskris, manlighet och kärnvapenrädsla”. Cecilia Åse, gästforskare vid Samtidshistoriska institutet, har bjudit in ett flertal forskare ska analysera ubåtskrisen. Hur beskrevs hotet från öster? Vilka genusanalyser kan man göra av ubåtskrisen? På plats är statsvetaren Pär Daléus, genusforskaren Anna Lundberg, Rysslandsforskaren Susanna Rabow-Edling och ekonomihistorikern Emma Rosengren.

– Ofta brukar man koppla händelsen till relationen mellan svensk neutralitet och ubåtskränkningar. Jag är nyfiken på andra vinklar, säger hon.

Inga krav på kärnvapen

Den 6 november 1981 drar den svenska militären loss ubåten och överlämnar den till Sovjetunionen. Men trots vetskapen om båtens last, så bidrog inte händelsen till några nya krav på svenska kärnvapen. Emma Rosengren, ekonomhistoriker vid Stockholms universitet, tycker att det är intressant.

– Den svenska identiteten som neutral, moralisk och fredlig spelade här en stor roll. När kärnvapenalternativet slopades efter debatten på 1950-talet utvecklades en ny strategi för att skydda landet: aktiv medverkan i internationella nedrustningsförhandlingar.

Enligt Emma Rosengren kom själva ubåtsfrågan att handla lika mycket om genus som om kaptenen var vilse eller full.

– På ett symboliskt plan kan ubåten som gick på grund ses som den absoluta kränkningen. En annan stat penetrerar den egna nationens, i det här fallet Moder Sveas gränser. Här kan vi se hur genus går igen i symbolik och språkbruk, säger hon.

Som svar på kränkningen inkallades den starka armén för att återställa rikets heder, känsla av kontroll och inte minst känslan av beskydd.

– Det svenska försvarets styrka sågs som en oerhörd tillgång, säger Emma Rosengren.

Hon visar utdrag ur ett dåtida brittiskt nyhetsreportage, som kommenterar händelsen: ”Det kändes bra att se den röda tjuren huka inför den morska svenska neutraliteten. Svenskarna vet att neutralitet utan en stark militär är som kyskhet utan kläder, en direkt inbjudan att kliva på utan att knacka”.

För att ge en bakgrund till händelsen ger Emma Rosengren en tillbakablick över kärnvapendebatten på 1950-talet. Hon menar att dåtidens tal om att skydda nationella särintressen kan spåras tillbaka till föreställningar om starka, beväpnade män som ska beskydda svaga och obeväpnade kvinnor.

– Men paradoxen med denna beskyddslogik är att militära insatser orsakar stort lidande bland civila, och särskilt drabbade är kvinnor. Resultatet blir alltså inte skydd utan det omvända, säger hon.

Krisen som humorobjekt

Anna Lundberg, genusvetare vid Linköpings universitet, har tittat på hur det skämtades om ubåtskrisen i medierna. Hon menar att bevakningen påverkade bilden av maskulinitet och i det lilla försköt könsordningen.

– När händelsen kommenteras i medierna finns ett muntert tonfall, lite av ett pilsnerfilmsspråk. Den bemöts med chockad absurdism.

Hon visar en mängd skämtteckningar som producerades i samband med krisen, ett exempel är Moder Svea som sitter naken i badkaret och ska försvara sig mot en ubåt som tittar upp ur badvattnet. En annan är statsminister Torbjörn Fälldin som sitter och ror lugnt i en eka omgiven av periskop.
– Ju mäktigare personer som gör bort sig, desto roligare är det. Och här är det en väldig massa mäktiga män som klantar till det väldigt mycket!

Anna Lundberg konstaterar att det vid ubåtskrisen gick sådär för männen att beskydda kvinnorna.

– Krig är männens arena. Men vad händer när de schabblar till det?

Hon menar att bilden av maskuliniteten började krackelera. Och ifrågasättandet av traditionella könsroller tog vid.

– Jag ser den här händelsen som en liten kugge i ett hjul mot en förskjutning av könsordningen, avslutar Anna Lundberg.

Skribent Ida Måwe
visa fler nyheter ›