Genuskommittén vill skapa aha-upplevelser

2004-03-04 16:17

Trots att Vetenskapsrådets genuskommitté inte längre har några egna pengar att dela ut så ser dess ordförande Birgit Antonsson positivt på framtiden. Genuskommittén har fått delvis nya uppgifter och ska satsa mer på sin granskande roll.

Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning är ett arv från dåvarande Forskningsrådsnämnden, FRN. I FRN hade kommittén en självständig roll med egna medel att dela ut. När Vetenskapsrådet bildades behöll Genuskommittén sina medel men de var tvungna att godkännas av styrelsen och relevanta ämnesråd skulle kopplas in.
– Det kunde ibland leda till kontroverser, men det kunde också innebära att man lyfte av oss projekt som var mer lämpat att finansieras av ett ämnesråd, säger Birgit Antonsson.

Nedläggningshotad kommitté

Genuskommittén har under flera år haft tio miljoner kronor att fördela – budgeten har aldrig skrivits upp. Samtidigt har antalet ansökningar ökat vilket varit frustrerande för dem som ska dela ut medlen. Väl kvalificerade ansökningar har fått avslag därför att det inte funnits tillräckligt med pengar.
Inför sista styrelsemötet för Vetenskapsrådet förra året fanns ett förslag att lägga ner Genuskommittén. Nu blev det inte så. Genuskommittén har inga egna medel längre, men ska finnas kvar.
De främsta uppgifterna är att vara policyskapande, påverkande och stödjande.
– Att vi finns kvar beror på att området blivit starkare för varje år men inte står sig helt för sig själv ännu, säger Birgit Antonsson. I framtiden skulle vi inte behöva finnas.
– Kravet att minst tio miljoner kronor ska gå till genusforskning finns fortfarande kvar inom Vetenskapsrådet, framhåller Birgit Antonsson.
– Men nu ska ansökningarna gå direkt till ämnesråden. Och det finns inget som säger att det inte kan bli mer än tio miljoner kronor om det kommer in ansökningar med hög kvalitet.
Ämnesråden och styrelsen ska nu istället kunna vända sig till Genuskommittén när de vill ha stöd och kompetens. Genuskommittén har tagit initiativ till en serie möten med vart och ett av ämnesråden under detta år. Kommittén utbildar också handläggande personal vid Vetenskapsrådet.

Olika reaktioner

Reaktionerna från ämnesråden på Genuskommitténs kontakter har varit blandade. En del ämnesråd är inte så intresserade av samarbete, medan andra visat ett större intresse.
– Inom utbildningsvetenskapliga ämnesrådet har genusforskning en framtid. De ger redan en del medel till genusforskning och är öppna för att diskutera frågorna.
En viktig uppgift för Genuskommittén är att fokusera områden som är underförsörjda med genusforskning och upplysa styrelsen om att vissa områden behöver specialdestinerat stöd. Ett sådant område har varit rättsvetenskap som kommittén arrangerat en särskild konferens kring.

Genus en aha-upplevelse

– Det var en aha-upplevelse för många deltagare vad ett genusperspektiv kan innebära inom rättsvetenskap. Det är sådant vi vill åstadkomma.
Genuskommittén har planer på liknande konferenser inom andra efter- satta områden.
Kontakter tas nu också med Genuskommitténs motsvarigheter i Norden. Genuskommittén hoppas på så sätt kunna skapa ett internationellt nätverk som bland annat kan ligga till grund för ansökningar från EUs forskningsmedel.
– Jag hoppas att vi i vår nya roll kan bredda basen för genusforskningen och inte vara låst vid en pott pengar som tidigare, säger Birgit Antonsson.
Hon menar att i de nya instruktionerna för Genuskommittén går det att utläsa en granskande roll. Genuskommittén vill därför undersöka hur utfallet ser ut för genusforskningen inom Vetenskapsrådet. Syftet är inte att skapa konfrontation, utan kommittén vill upplysa och visa på nödvändigheten av genusperspektiv.
– Det betyder inte att vi är tama, utan att vi visar att vi har något bra att erbjuda.

Skribent Bosse Parbring
Källa Artikeln kommer från Genusperspektiv nr 1/2004
visa fler nyheter ›