Halvvägs runt Sverige – sekretariatet besöker genusmiljöer

2015-09-24 14:04

Under 2015 besöker Nationella sekretariatet för genusforskning 13 universitet och högskolor som forskar och utbildar om genus. Nu är vi halvvägs och summerar några teman på vägen.

– Förutsättningarna för att bedriva genusforskning skiljer sig åt en del mellan landets lärosäten. På många håll är genusvetenskap som ämne sedan länge väl etablerat, medan andra miljöer är mer i en uppbyggnadsfas. När det gäller utbildning så kan vi konstatera att genusvetenskap är populärt och lockar många studenter, säger Louise Grip, som tillsammans med Ulrika Helldén är samordnare för sekretariatets besök.

Malmö högskola, Linnéuniversitetet, Linköpings universitet, Luleå tekniska universitet, Örebro universitet tillsammans med Karlstads universitet, Södertörns högskola, Stockholms universitet och Uppsala universitet har hittills blivit besökta.

Syftet med besöken är att sekretariatet ska få bättre inblick i hur förutsättningarna ser ut i de olika miljöerna, vilken forskning som bedrivs samt vilka forskningspolitiska frågor som anses viktiga, men också att forskningsmiljöerna ska få inblick i sekretariatets organisation och verksamhet.

Arbetsvillkor, meritering och anslag i fokus

Flera teman har diskuterats under besöken. Ofta har frågor kring anställningar, finansieringssystem och meriteringskrav lyfts upp på bordet.

– Ett tema som vi återkommit till på turnén rör arbetsvillkor. Det handlar exempelvis om att mycket undervisning och forskning bedrivs av personer med otrygga anställningar, säger Ulrika Helldén.

Vad dagens finansieringssystem gör med den forskning som bedrivs har också diskuterats. Vad innebär det när varje forskningsidé blir en projektansökan som ska passa in inom ramen för en viss utlysningsform? Och hur kan forskare meritera sig för att lyckas i dessa system?

– Något av det som jag tar med mig och tycker är viktigt att fortsätta diskutera är att det finns arbetsuppgifter som forskare inte alltid har tid för i sina tjänster och som kanske inte heller blir synliga i ett bibliometriskt grundat fördelningssystem – exempelvis alla timmar som läggs på uppdrag kring kollegial bedömning eller universitetets tredje uppgift, samverkan, säger Louise Grip.

Kartläggning och nätverkande

En annan fråga som många vill prata om är genusforskningens två ben: genusvetenskap och genusforskning som bedrivs utanför själva de genusvetenskapliga institutionerna, inom andra forskningsämnen – så kallad ämnesintegrerad genusforskning. Bland annat har det visat sig finnas ett stort behov av få en överblick över vilka ämnesintegrerade genusforskare som finns vid landets universitet och högskolor.

– Ett konkret förslag om att kartlägga alla typer av genusforskning på lärosätesnivå och att starta ett nationellt nätverk för ämnesintegrerad genusforskning har lyfts i flera av de forskningsmiljöer vi har besökt, säger Ulrika Helldén.

Nu återstår möten med Blekinge Tekniska högskola, Lunds universitet, Umeå universitet, Göteborgs universitet och Mittuniversitetet. Besöksturnén kommer att följas upp med en rad aktiviteter under 2016.

Tidplan för besöken:

Malmö högskola: 21 maj
Linnéuniversitetet: 28 maj
Linköpings universitet: 4 juni
Luleå tekniska universitet: 26 aug
Södertörns högskola: 2 september
Stockholms universitet: 3 september
Örebro universitet: 9 september
Uppsala universitet: 16 september
Blekinge tekniska högskola: 6 oktober
Lunds universitet: 7 oktober
Umeå universitet: 8 oktober
Göteborgs universitet: 14 oktober
Mittuniversitetet: 21 oktober

Skribent Inga-Bodil Ekselius
visa fler nyheter ›