Hur ska forskningsråden arbeta med jämställdhet?

2015-11-24 13:17

Jämställdhetsintegrering i akademin, färre visstidsanställningar, mer fokus på jämställdhet vid rekrytering och befordring samt ett ökat inslag av genusvetenskap inom ett antal olika forskningsfält. Det föreslår forskningsråden inför nästa forskningsproposition. Fredrik Bondestam, Nationella sekretariatet för genusforskning, är kritisk och menar att förslagen är för vaga.

Nyhet 

Hösten 2016 ska regeringen lägga fram en ny forskningsproposition, och nu pågår förberedelserna. Genus.se har granskat vad de fyra forskningsråden har för tankar om jämställdhet i sina underlag, som lämnades till regeringen i oktober. Vetenskapsrådet, Vinnova, Formas och Forte har dels lämnat var sin analys, dels skrivit en gemensam, där även Energimyndigheten och Rymdstyrelsen ingår bland avsändarna.

Forskningsråden vill bland annat att alla lärosäten och forskningsmyndigheter inkluderas i den pågående jämställdhetsintegreringen av svenska myndigheter, JiM. Idag pågår arbete med jämställdhetsintegrering vid Vetenskapsrådet, Forte och Vinnova, men inte vid Formas eller lärosätena, även om lärosätena från årskiftet kommer att få stöd av Nationella sekretariatet för genusforskning i ett kommande särskild uppdrag från regeringen.

Både morot och piska behövs

Mot bakgrund av att kvinnor missgynnats i tidigare strategiska satsningar inom forskningsfinansiering, i synnerhet i de för excellenta miljöer, slår Vetenskapsrådet fast att det är “av största vikt att jämställdhet integreras i alla delar av särskilda forskningssatsningar.” Bland annat ska jämställdhet vara en aspekt att beakta när områden för nya nationella forskningsprogram väljs ut, anser VR.

Universiteten behöver både morot och piska för att bli mer jämställda, menar forskningsråden som tycker att utvecklingen inom jämställdhet ska tas med i beräkningen när staten fördelar basanslagen till universitet och högskolor.

I fråga om rekrytering och karriär för forskare konstaterar forskningsråden att situationen är långt ifrån tillfredsställande. Kvinnor i akademin missgynnas fortfarande – de gör karriär långsammare än män, och ökningen av andelen kvinnliga professorer går frustrerande långsamt. “Om de senaste årens måttliga ökning fortsätter kommer det ta ett halvt sekel att nå en jämställd högskola” konstaterar Vetenskapsrådet.

Råden påpekar också att ett problem i sammanhanget är att kvinnliga forskare har lägre rörlighet än män.

Förslag till förbättring

Forskningsrådens förslag för ett bättre och mer jämställt karriärsystem för forskare är bland annat en minskning av visstidsanställningarna i akademin samt öppna, tydliga och jämställdhetsintegrerade processer för rekrytering och befordran. Ökad formalisering av bedömningsprocessen gynnar jämställdhet, medan informella processer och outtalade bedömningskriterier lämnar större utrymme för godtycke, konstaterar de.

Råden anser att universitet och högskolor även fortsättningsvis behöver externt satta rekryteringsmål för andelen kvinnor bland nyrekryterade professorer, och att lärosätena även bör sätta egna rekryteringsmål för andra personalkategorier.

Även i frågor om särskilda forskningsbehov nämns jämställdhet och genus i någon mån – det framgår att forskningsråden vill se tvärvetenskapliga ansatser för att möta de stora samhällsutmaningarna, och att genusvetenskap är ett av de perspektiv som bör finnas med.

Forte skiljer ut sig från de övriga genom att detaljerat påpeka behovet av genusperspektiv inom en rad områden såsom psykisk ohälsa, äldreomsorg, social omsorg, funktionsnedsättning, barn i olika former av socialt stöd, med mera.

Intersektionellt perspektiv och konkreta metoder

Fredrik Bondestam, forskningssamordnare på Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet, är inte imponerad av forskningsrådens underlag till forskningspropositionen.

– Det är för vagt. Det framgår att forskningsråden har en god vilja, men de har inte tagit till sig kunskapen på området och gjort någon djupare analys, säger han. Det är intressant att se hur de, istället för att analysera utvecklingsbehoven i sin egen verksamhet, lägger väldigt mycket krut på att tala om vad universitet och högskolor bör göra i sitt jämställdhetsarbete.

Det är frågorna om hur som saknas, menar Bondestam. Hur förslagen i dokumenten ska förverkligas – hur forskningsrådens beredningsprocesser ska jämställdhetsintegreras, hur större mobilitet för forskare ska uppnås, hur forskningsråden ska se till att forskningsfinansiella instrument används till att bryta ojämlika villkor.

Han tycker också att det är en brist att andra maktordningar än kön knappast alls berörs av forskningsråden – det intersektionella perspektivet lyser med sin frånvaro.
I stor utsträckning är forskningsrådens skrivelser en sammanställning av åtgärder som redan är på gång, konstaterar Bondestam.

– Det förslag som forskningsråden betonar starkast är att universitet och högskolor ska jämställdhetsintegreras. Det har regeringen redan fattat beslut om och budgetpropositionen som kom för en månad sedan innehöll pengar för detta. Det som framför allt känns nytt är att Forte sticker ut med en egen analys av forskningsbehoven på sitt område.

Att behovet av genusperspektiv är ett återkommande tema i Fortes analys gläder förstås Fredrik Bondestam, men även här saknar han frågan om hur.

– Hur får vi till det efterlysta genusperspektivet? För det uppstår inte bara av sig själv. Hur ser incitamentsstrukturen ut, hur ska vi långsiktigt arbeta för att stärka forskningsmiljöer där det kan utvecklas?

Trots ett antal gemensamma förslag syns en tydlig skillnad i hur de olika forskningsråden ser på frågor om jämställdhet, menar Fredrik Bondestam.

– De jobbar utifrån olika premisser: deras regleringsbrev ser helt enkelt rätt olika ut när det gäller formuleringar om jämställdhet. Alla forskningsråd har dessutom tappat skrivningar om genus och tvärvetenskap i sina regleringsbrev under det senaste decenniet. Här är det viktigt att forskningspolitiken stakar ut vägen och att det blir tydligare och likalydande formuleringar i kommande regleringsbrev, säger han.

Skribent Anders Nilsson
visa fler nyheter ›