Tre kor på grönbete

Intresset växer för kritiska djurstudier

2018-05-14 13:07

Idén att människan står över andra levande varelser utmanas av forskare inom kritiska djurstudier. Det unga forskningsfältet ger djuren en plats i den intersektionella analysen.

Nyhet 

Forskare inom kritiska djurstudier hämtar teorier ur genusvetenskapen, men sätter fokus på maktordningar baserade på art. Många har också ett genusperspektiv i sin forskning, men det är relationen mellan människor och andra djur som står i fokus.

Forskaren Helena Pedersen på institutionen för didaktik och pedagogisk profession, vid Göteborgs universitet. Hon beskriver kritiska djurstudier som ett

Helena Pedersen

Helena Pedersen

mångvetenskapligt forskningsfält med nära koppling till djurrättsrörelsen, på samma sätt som genusvetenskapen har sina rötter i den feministiska rörelsen.

Hennes forskning rör utbildningsinstitutioners roll i det djurindustriella komplexet. Hon har bland annat forskat om bilden av människa-djurrelationen som förmedlas inom veterinärutbildningen och genom gymnasieutbildning.

– Det finns vissa berättelser som upprepas i det oändliga trots att de saknar vetenskaplig grund. Som att människor behöver kött för att överleva eller att vi behöver ha djurparker för att lära oss om djur, säger hon.

Själva orden normaliserar maktutövandet och underlättar utnyttjandet av djur.

Genom hur vi pratar om och beskriver djuren skapar vi en bild av dem som går i linje med våra egna intressen, menar Helena Pedersen. Hon tar uttrycken ”värphöns”, ”mjölkko” och ”djurparksdjur”som exempel.

– Själva orden normaliserar maktutövandet och underlättar utnyttjandet av djur. Begreppen döljer lidande och förmedlar dessutom en idé om samtycke; vad kan vara mer naturligt för en ”mjölkko” än att bli mjölkad av människor?

Ett ungt forskningsfält

”Critical animal studies” växte fram i USA och Kanada kring millennieskiftet. I Sverige dröjde det ytterligare några år innan fältet började etableras. Helena Pedersen kom i kontakt med fältet när hon, i början av 00-talet, skrev sin avhandling om vilken bild av djur som ges genom gymnasieutbildning.

– Under arbetet med avhandlingen fick jag upp ögonen för det växande samhällsvetenskapliga fältet som kopplade samman människa-djurrelationen med maktanalys och ideologikritik, säger hon.

Tobias Linné

Tobias Linné

Forskaren Tobias Linné hittade till kritiska djurstudier från sociologin. Nu jobbar han på institutionen för kommunikation och medier vid Lunds universitet. Där forskar han om mjölkindustrin med fokus på hur kor representeras och på den ideologiska laddningen kring mjölk. Han synar till exempel kopplingen mellan mjölk och rasism, där mjölk historiskt har setts som en dryck för vita.

– Det är en idé som har återuppstått nu. I onlineforum har mjölk börjat användas som en symbol inom den så kallade alt-right-rörelsen, säger han.

Djuren i den intersektionella analysen

Inom kritiska djurstudier används begreppet speciesism för att beskriva maktordningen mellan olika arter. Begreppet antropocentrism är också centralt. Det ringar in förhållningssättet som ställer människan i centrum och ger oss makt över andra levande varelser.

– Genom att undersöka hur förtrycket av djur kommer till uttryck får vi ytterligare en pusselbit till hur olika maktordningar fungerar, säger Helena Pedersen.

På djurparker iscensätts till exempel en viss typ av heteronormativ familjebildning där ungarna är centrala. Genom att undersöka hur det idealet presenteras i det sammanhanget och görs till någonting ”naturligt” kan vi lära oss mer om heteronormen, tror hon.

Alla förtryck har sin egen logik, men det finns system som kopplar samman dem.

Hon beskriver vidare hur exploateringen av djur spelar in i förtryck av olika grupper av människor. Att beskriva vissa grupper av människor som djur har i olika sammanhang fungerat som ett sätt att avhumanisera människor och motivera underordning av vissa grupper. Olika typer av förtryck hänger ihop, fast det betyder inte att de är likadana, betonar hon.

– Alla förtryck har sin egen logik, men det finns system som kopplar samman dem.

Helena Pedersen och Tobias Linné tycker att kritiska djurstudier tillför ett viktigt perspektiv till den intersektionella analysen, men att jämföra utnyttjandet av djur med förtryck av olika grupper av människor är kontroversiellt.

En kritik mot inkluderandet av djuren i den intersektionella analysen är att det innebär att förtryckta grupper av människor likställs med djur, på samma sätt som till exempel personer som rasifieras har jämförts med djur inom kolonialismen och kvinnor har likställts med djur i patriarkatet. Det finns en lång tradition av att hävda att vissa grupper av människor skulle stå närmre djur än andra. Enligt den logiken har till exempel intellekt och förnuft tillskrivits vita män, som har fått stå som prototyp för människan.

Forskningen förlöjligas – men väcker också nyfikenhet

En utmaning för forskare i kritiska djurstudier är att nå igenom och bli begripliga i en kontext där förtrycket och dödandet av djur är allmänt accepterat.

– Jag möter oftast nyfikenhet från kollegor i akademin, men det är också vanligt att vår forskning förminskas eller förlöjligas. Vissa tycker att vi borde ägna oss åt något annat, något viktigare. Det tror jag att genusforskningens pionjärer känner igen, säger Tobias Linné.

Att ens forskning värderas lågt inom övriga akademin gäller nog för kritisk forskning generellt, instämmer Helena Pedersen.

– På det följer andra problem som brist på finansiering. Som forskare måste du vara ekonomiskt nyttig för att få medel och där passar vi inte riktigt in, säger hon.

Etableringen av kritiska djurstudier hotas också av konservativa krafter som är emot normkritik och ideologikritik, fortsätter hon. Hon hoppas att fältet ska fortsätta att växa, men utan att förlora sin kritiska udd.

– Kritiska djurstudier bidrar med ny kunskap om hur samhället fungerar och det borde vara viktigt att stödja forskning som ifrågasätter förgivettagna tankegångar, säger hon.

Skribent Charlie Olofsson
Bild Most Photos, Göteborgs universitet samt Lunds universitet
Lästips

Tidskriften Fronesis gav nyligen ut ett temanummer om kritiska djurstudier på svenska med titeln ”Djuret” (nr. 56-57 2017).

visa fler nyheter ›