Jämställd förskola diskuterades i riksdagen

2012-02-10 11:46

Trots att bristen på män i förskolan har diskuterats under många år är det få män som jobbar där. Men andra jämställdhetsinsatser i förskolan har varit framgångsrika. Både historiska och nutida perspektiv på jämställdhet i förskolan diskuterades på riksdagsseminariet "Förskolan som jämställdhetspolitisk arena".

I dag är bara några få procent av förskollärarna män. 2,8 procent av de anställda i kommunala förskolor och 5,3 procent i fristående förskolor. Siffrorna alarmerar regeringen som nyligen infört satsningar för att få in fler män i förskolan.

Men varför är det då viktigt med fler män i förskolan? Är det alla män eller bara en viss sorts män som önskas? Hur ska de i så fall vara? Mia Heikkilä, lektor i pedagogik och jämställdhetsexpert på Skolverket, menar att det krävs reflektion över vad männen i förskolan ska bidra med.

– Om det är män eller kvinnor som personal i förskolorna spelar ingen roll för innehållet i verksamheten, om inte reflektion kring kön och jämställdhet finns med. Det är ingens fel att det ser ut som det gör, utan en struktur som vi har byggt upp på ett oreflekterat sätt alldeles för länge, sa hon.

Fler män som personal i förskolan kan dock ha betydelse för hur barn bemöts och för normskapande kring hur ett barn ska vara, anser Mia Heikkilä.

– Kvinnor i förskolan har, liksom alla, oreflekterade föreställningar om vad som är ett riktigt barn. Ofta identifierar man detta barn som någon av sitt eget kön. Det kan göra att det blir en flicknorm i skolan som dominerar och att pojkars beteende ska passas in i flicknormen.

Ett tecken på det anser hon är den grupp pojkar som blir föremål för särskilt stöd. Det är en så pass stor grupp, menar hon, att man borde fundera på varför beteendet problematiseras till den grad att det blir föremål för behandling.

– Fler män i förskolan, kan bidra med att öppna upp normen för hur ett barn ska vara, sa Mia Heikkilä.

Förskolan feministisk

I Sverige går i dag 87 procent av 1-5-åringarna och 97 procent av 4-5-åringarna i förskola. Mycket har hänt sedan riksdagsbeslutet om allmän förskola 1973. Från ”revolutionen i dockvrån”, till genuspedagogik och normkritik. Jämställdhet är inte samma i alla tider, utan omdefinieras hela tiden, menade Kajsa Ohrlander, lektor i pedagogik vid Stockholms universitet, i sitt föredrag.

– På 70-talet handlade det inte om att barnet har ett kön, men i dag arbetar förskollärare med att förstå hur de själva är delaktiga i att konstruera barns kön. Förskolan är en feministisk konstruktion som har haft enorm betydelse för kvinnor och för barn, sa hon.

Politiken genomför allt som oftast förändringar i skola och förskola. Sedan 2005 är det obligatoriskt med matematik i all lärarutbildning. Anna Palmer, lektor i barn och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet, talade om könsstereotypa förväntningar kring matematikämnet och hur man kan arbeta med genus och jämställdhet i förhållande till matematik i förskolan.

Flickor har generellt sett bättre betyg i matematik än pojkar. På senare år är det endast i ämnet idrott och hälsa som pojkar har bättre betyg än flickor. Trots det väljer flickor och kvinnor bort matematik i högre utbildning. Anna Palmer menar att det har att göra med att svenska samhället fortfarande bär på könsstereotypa föreställningar om att flickor inte klarar matematik lika bra som pojkar. Och att barn anpassar sig till de vuxnas förväntningar om vad de kan göra.

Alla barn är potentiella matematiker

– Pojkar och flickor vill göra rätt, lista ut vad som förväntas av dem, och bli till på ett överensstämmande sätt, sa Anna Palmer.
Hon anser att man bör bemöta varje barn som en potentiell matematiker. Men för att kunna göra det måste man själv ha en relation till matematik. Och där blir genusteori viktig i lärarutbildningen.

– Att arbeta i förskola är ett relationellt uppdrag. Att stå i förbindelse med. Med pedagoger, föräldrar och andra barn – men även i förhållande till den fysiska omgivningen. Miljöer och material. Liksom när det gäller att göra kön, så blir barn matematiska i samspel med omgivningen, sa Anna Palmer.

Vad behövs för att nå framåt i arbetet med genus och jämställdhet i förskolan? Det var en fråga som kom upp under den efterföljande diskussionen med åhörarna på seminariet. Kajsa Ohrlander menade att det finns förskolor som arbetar med långa veckomöten tillsammans med handledare från lärarutbildningen, har seminarier kring utvalda ämnen, filmar sitt arbete för att kunna få syn på hur de agerar med barnen, läser litteratur och har en regelbunden utvärderingsverksamhet och fortbildning av personalen.

– Hur kan man annars arbeta med sådana frågor och utvecklas i sitt arbete, undrade hon.

Inga genvägar till jämställdhet

Det krävs en oerhörd systematik för att jobba med de här frågorna, menade Mia Heikkilä. Och det måste pågå ständigt, det finns inget snabbt sätt att fixa jämställdhet.

– Att vi inte jobbar systematiskt med de här frågorna, beror på att vi har en självbild av att vi är jämställda. Men det är lång väg kvar till att vi får en praktik som fungerar för varje elev. Vi har ingen jämställdhet i dag. Jämställdhet är målet, visionen, sa hon.

Anna Palmer framhöll vikten av lärarutbildningen. Men också att det måste finnas möjlighet att vidareutbilda sig.

– Det behövs mer av lärarlyftet, mer möjlighet att studera inom sin tjänst, en kontinuerlig fortbildning. Och pedagogisk handledning, att få sitta och reflektera och följa upp, sa Anna Palmer.

– Det behövs också mindre barngrupper och höjd förskolepeng, sa Mia Heikkilä.

Riksdagsledamoten Tina Acketoft (fp) summerade att det behövs genusteori i lärarutbildningen, fortbildning, rektorsutbildningar och utbildning av politiker.

– Och bättre lokaler, lade Anna Palmer till.

Skribent Inga-Bodil Hermansson
Om seminariet
Seminariet arrangerades av Nationella sekretariatet för genusforskning, som en del i satsningen Genusskolan.se, tillsammans med riksdagsledamöterna Tina Acketoft (fp) och Louise Malmström (s).
visa fler nyheter ›