Könspolitik på gränsen

2006-10-02 14:01

Varför är förslag om kvotering och positiv särbehandling så laddade och vad säger det om vår syn på jämställdhet, rättvisa och demokrati? Det frågar Maria Törnqvist i sin avhandling vid Sociologiska institutionen, Stockholms universitet.

– Idag är många överens om att jämställdhet är viktigt och som vi ser i politiken har det för de flesta partier blivit nödvändigt att åtminstone göra en läpparnas bekännelse till en feministisk hållning. Däremot visar de könskvoteringsdebatter som jag har studerat i min avhandling att det finns tydliga gränser för vad jämställdhetspolitiken får göra. Lite tillspetsat kan man säga att det är när den inte utmanar den rådande ordningen som förändringar välkomnas. Det som gör kvoteringsfrågan så intressant är att den visar när det bränner till, när vi hamnar i ett läge där jämställdhetspolitiken inte automatiskt gynnar alla utan synliggör dolda makt- och intressekonflikter, säger sociologen Maria Törnqvist.

Den ena debatten som studerats handlar om en varannan damernas princip för att öka andelen kvinnor i politiken och den andra de så kallade Thamprofessurerna, en åtgärd med syftet att öka andelen kvinnliga professorer med hjälp av positiv särbehandling.

– Fallen visar så tydligt på vikten av gångbara översättningar. Medan en kvoteringsprincip kunde bli en självklar del av den parlamentariska politiken som redan införlivat kvoter när det gäller regioner och fackförbund, kunde universitetsvärlden inte acceptera att kön skulle tillmätas betydelse i tillsättningsprocesserna och att en statlig forskningspolitik skulle ges inflytande över det akademiska livet, säger Maria Törnqvist.

Studien visar inte bara att kvotering befinner sig på gränsen till den önskvärda jämställdhetspolitiken utan också att frågan finns i mittfåran.

– Det kan inte vara en slump att könskvotering av kvinnliga politiker och professorer blir en fråga under nittiotalet. Att det nu är kvinnor i samhällets övre maktskikt som är måltavlan för satsningarna visar delvis på en svängning i synen på vad jämställdhet ska vara. Från att under 1970-talet ha handlat mer om att förändra villkoren för de kvinnor som har det tuffast ekonomiskt, blir jämställdhet i nästa så kallade ”feministiska våg” en fråga om att förbättra villkoren för kvinnor på väg uppåt i samhällshierarkin. Tanken är att framgångarna ska sippra ner och gynna alla kvinnor, säger Maria Törnqvist.

Maria Törnqvist menar att det också är intressant att representationsfrågan med sådan självklarhet står i centrum för jämställdhetspolitiken.

– Det kan vara ett resultat av byråkratiseringen av politiken som ställer hårdare krav på uppvisade resultat. Könsfördelningsfrågor är helt enkelt lättare att definiera, åtgärda och utvärdera än mer sammansatta problemkomplex.

Skribent Inga-Bodil Hermansson
Källa Pressmeddelande från Stockholms universitet
visa fler nyheter ›