Kriser tema i nya TGV

2015-04-06 07:00

Vilka maktrelationer som framträder i kriser görs synligt i senaste numret av Tidskrift för genusvetenskap. Olika perspektiv belyser krisens mångfacetterade karaktär.

Nyhet 

I numret undersöks kris från skilda akademiska discipliner, metodologiska utgångspunkter och vetenskapsteoretiska positioneringar.

Bidragen betraktar kriser utifrån mycket olika synvinklar, men förenas av att de belyser krisens mångfacetterade karaktär. Kriser är inte entydigt “dåliga” utan innefattar att något eller någon både gynnas och missgynnas i spåren av det som uppfattas som en krissituation. Lena Martinsson inleder med ett Frispel om den privilegierades kris. Hur kan en feministisk strävan att ge röst åt dem som inte hörs, förenas med insikten att den egna makten behöver undermineras?

Krisens dubbelsidiga natur återkommer i numrets första temaartikel. Helena Wahlström Henriksson, Elizabeth Kella och Maria Holmgren Troy undersöker konstruktioner av föräldralösa barn i amerikansk skönlitteratur. Ett barn utan familj kan uppfattas som ett barn i kris, men utgör också en utmaning mot själva familjebegreppet. Författarna visar i sin studie att det finns “gränser för vem som kan inkluderas i den amerikanska (familje)gemenskapen”.

Även Cecilia Rodéhn och Lisa Hagelin uppehåller sig i litteraturens värld. Här är det dock inte skönlitteratur utan facklitteratur som står i fokus. Författarna argumenterar för att undervisningen i klassiska språk befinner sig i kris, och menar att denna bland annat beror av den könsblindhet och sexism som återfinns i befintlig kurslitteratur på området, och en brist på vilja att diskutera undervisningsmaterialet.

Feministisk forskning ägnar idag allt större uppmärksamhet åt att undersöka gränser mellan natur och kultur. Klimatförändringarna påminner oss om att människor inte med självklarhet dikterar villkoren för oss själva och vår planet. Människors existensvillkor och identiteter är alltså mer än bara sociala skapelser. Det är hur identitet formas genom en “naturens kris” – utbrottet av Cryptosporidium i Östersund vintern 2010/2011 – som Erika Wall och Angelika Sjöstedt Landén undersöker i sin artikel.

Sist ut av temaartiklarna är Denise Malmberg som med begreppet kroppsnormativitet visar att kvinnor med funktionsnedsättningar löper risk att utsättas för kontroll, makt och (sexualiserat) våld. Funktionsnormativiteten utgör ett maktverktyg för dem som borde vara det viktigaste stödet för kvinnor med funktionsnedsättningar. Krisens dubbla natur visar sig igen, det som blir en kris för någon utgör en möjlighet för någon annan.

Innehåll i detta nummer

  • Den privilegierades kris
    Lena Martinsson
  • Bilda familj: Om föräldralösa barn, släktskap och nationsskapande i samtida amerikanska romaner
    Helena Wahlström Henriksson, Elizabeth Kella & Maria Holmgren Troy
  • Tystnaden pryder kvinnan: Bristen på feministiska perspektiv i undervisningsmaterialet i klassiska språk
    Cecilia Rodéhn & Lisa Hagelin
  • En berättelse om risk, en berättelse om genus
    Erika Wall & Angelika Sjöstedt Landén
  • ”Jag gör henne bara en tjänst”: Betydelsen av kroppsnormativitet i förståelsen av kön, kroppslighet och sexualitet vid våld mot kvinnor med funktionshinder
    Denise Malmberg
Skribent Inga-Bodil Ekselius
visa fler nyheter ›