Märkning av jämställdhet på gång

2002-05-02 15:28

Kvinnomaktsutredningen från 1998 föreslog att en ny utredning skulle undersöka möjligheterna att skapa ett system för märkning av jämställdhet. Nu är den utredningen klar och man föreslår att systemet införs 1 juli 2003.

Kvinnomaktsutredningen konstaterade att Sverige visserligen anses vara ett av världens mest jämställda länder, men att det skulle ta 150 år innan vi är jämställda på alla områden. Man föreslog därför att en ny utredning skulle undersöka möjligheten att införa ett system för märkning av företag ur jämställdhetssynpunkt.

Resultatet blev Utredningen om frivilliga jämställdhetsmärkning av produkter och tjänster, eller FRIJA, som nu presenterar sina förslag. Huvudfrågan har varit om det överhuvud taget är möjligt att införa ett system för mätning av jämställdhet, som dessutom borde baseras på frivillighet.

Utredningen har speciellt undersökt möjligheten att idémässigt ansluta sig till Europaparlamentets resolution om standardiseringen i Europa. Den baseras på frivillighet, med syftet att underlätta den fria rörligheten av varor och tjänster inom EU.

Om systemet får genomslag kan det bli ett kraftfullt verktyg i jämställdhetsarbetet. Utredarna konstaterar att den frivilliga märkningen skulle underlätta den offentliga upphandlingen, genom att “märkningen skulle tjäna som en garanti för att den aktuella verksamheten, produkten och/eller tjänsten uppfyller de krav som är uppställda på märkningen”.

Producenter och kunder positiva

En studie bland företag i Skåne visar att det finns ett stort intresse för denna nya märkning, även om det samtidigt var oklart vad jämställdhetsbegreppet innebär. Tros detta svarade 30 procent att de är intresserade av att jämställdhetsmärka sina företag.

På motsvarande sätt har man undersökt intresset hos konsumenterna och deras vilja att ta del av eller köpa jämställdhetsmärkta varor eller tjänster. Även här blev intresset stort. Störst blev intresset för att placera pengar i banker som lånar ut pengar till kvinnor och män på lika villkor (84 procent) och att kunna köpa receptfria läkemedel som är utprovade både på män och kvinnor (83 procent).

Denna typ av certifiering gör det även möjligt för föreningslivet att ansluta sig. Det skulle kunna bli ett konkurrensmedel i värvandet av nya medlemmar, antar utredarna. Och i sin förlängning hoppas de att märkningen ska kunna fungera som en motor i ett bredare perspektiv i utvecklandet av jämställdheten i samhället.

Utredningen vill inte i detalj ange kriterierna för jämställdhetsmärkningen, men föreslår att den anknyts till den som utförs av SIS Miljömärkning.

Så här kan villkoren se ut

Här är några exempel på frågeställningar, som bör vara vägledande enligt utredningen. Varje kriterium har fem svarsalternativ, från liten till stor överensstämmelse och ger 1-5 poäng. Medelvärdet måste vara minst 3 för att räcka till certifiering:

  • Det finns en målformulering för hur arbetsgivaren ska verka för att lediga anställningar söks av både män och kvinnor.

  • Kvinnors och mäns löner och anställningsvillkor finns kartlagda i jämställdhetsplanen.

  • Det finns en kartläggning av hur arbetsgivaren vid nyanställningar ska verka för att uppmuntra sökande av det underrepresenterade könet.

Man ska även ha en checklista som kan tjäna som vägledning för revision av varu- och tjänstekriterier. Här är alternativen ja eller nej:

  • Varan är endast tänkt att användas av män.

  • Varan är anpassningsbar till såväl kvinnors som mäns fysiologiska förutsättningar.

  • Det var lika många kvinnor som män som ingick i försöksgruppen vid den slutliga utprovningen av varan.

Skribent Christer Wigerfelt
visa fler nyheter ›