Norrbottniska män halkar efter på arbetsmarknaden

2006-05-24 14:21

Norrbottniska kvinnor utbildar sig och prövar nya yrken på en förändrad arbetsmarknad. Men för många av traktens män är dessa jobb knapsu - omanliga - och därmed förbjuden mark. Rädslan för att bete sig feminint begränsar deras val i livet. Om detta kan du läsa i Genus 2/06.

– Om man utgår från genusteorin att mannen är norm, så är det precis tvärtom i Norrbotten. Allt går ut på att ”inte vara en kärring”, säger Susanne Johansson, forskare på Baltic Business School vid Högskolan i Kalmar.

Hon är kulturgeograf och har varit projektledare för den svenska delen i ett nordiskt forskningsprojekt om välfärd, arbetsmarknad och jämställdhet i Nordens ytterområden. Att arbeta i skog, bryta järnmalm och fiska är utpräglat manligt och har legat till grund för sysselsättningen i nordligaste Norge, Sverige och Finland, samt på Island, Grönland och Färöarna. Dessa områden räknas till Nordens periferi och i dag kämpar samtliga med avfolkning, till följd av de stora industriernas avveckling, internationalisering och teknikförändringar. Effektiviseringen gör att färre människor behövs och den nya ekonomin koncentreras till de stora centralorterna.

– Den manlighet som behövdes förr är överflödig i dag. Tidigare har män haft en stark position i industrin, utan att behöva utbildning. Men nu behövs en annan kunskap och där har män inte hängt med. Många män i 50-årsåldern som har jobbat inom exempelvis skogsindustrin går hellre hemma och ägnar sig åt jakt och fiske än att arbeta inom vården. Kommunen i Norrbotten har på flera sätt försökt att stimulera arbetsmarknaden genom att till exempel bygga upp Norrbottens Silicon Valley och satsa på turismen.

– Kvinnor gick in i alla de här projekten, medan männen sa ”man är väl inte någon kärring heller” och avstod från de nya jobben. Någon kvinnlig motsvarighet till knapsu finns inte. Därför har kvinnor på sätt och vis större handlingsfrihet än män att välja nya vägar. Men i många familjer är kvinnan den enda som lönearbetar, utan att det förändrar hennes traditionella ansvar för hem och familj. Vilket ofta leder till dubbelarbete. ”Kvinnor i Jokkmokk får göra precis vad de vill, bara de gör hemarbetet först” säger en kvinna i undersökningen.

Skribent Inga-Bodil Hermansson
visa fler nyheter ›