Om ett forskningsråd: “Jämställda grupper leder inte automatiskt till jämställda processer”

2018-01-22 11:28

Män som söker forskningsmedel får oftare finansiering av längre projekt jämfört med kvinnor. Det vill forskningsrådet Forte ändra på när de jämställdhetsintegrerar sin verksamhet. Genus.se intervjuar Thomas Jacobsson, forskningssekreterare på Forte, i vår artikelserie om forskningsrådens jämställdhetsarbete.

Nyhet 

Forskningsrådet Forte ökar kravet på forskare att redovisa genusaspekter i sina ansökningar. I Fortes öppna utlysning för 2018, som öppnade i mitten av december, uppmanas forskare bland annat att förklara på vilket sätt ”ett teoretiskt grundat genus- och mångfaldsperspektiv” är viktigt för forskningsprojektet. Förändringen är ett led i Fortes arbete med jämställdhetsintegrering och har föregåtts av ett försök under två år med ett mindre preciserat krav.

Thomas Jacobsson

– Vi införde en uppmaning i utlysningen inför 2016 att forskarna skulle kommentera genus- och mångfaldsperspektivet i sin forskning, säger Thomas Jacobsson, forskningssekreterare på Forte. Det var med flit en väldigt öppen formulering som gav mycket tolkningsutrymme för både sökande forskare och våra bedömare. Vi ville få ett underlag för att se hur forskarsamhället tänker kring de här frågorna.

En analys av materialet är på gång – docent Helen Peterson vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet, har fått uppdraget som ska vara klart i januari 2018.

– Jag tror att det blir en mycket intressant rapport, inte bara för Forte utan för många forskningsfinansiärer, säger Thomas Jacobsson.

De nya, skarpare formuleringarna i utlysningen inför 2018 är grundade på preliminära resultat från Petersons undersökning, förklarar han.

– Det har varit relativt vanligt att forskarna enbart konstaterat att båda kategorierna kvinnor och män ingår i studien. En del har enbart redogjort för forskargruppens sammansättning. Med formuleringen i den nya utlysningen gör vi det tydligt att vi förväntar oss mer än så.

Arbetar med beredningsgrupperna

Forte är ett statligt forskningsråd med ansvar för att stödja forskning inom hälsa, arbetsliv och välfärd. I sin årliga öppna utlysning tar rådet emot omkring 1200 ansökningar om forskningsbidrag, varav runt 8 procent beviljas. Bedömningen av ansökningarna görs av externa sakkunniga i Fortes beredningsgrupper. Att utveckla dessa grupper är en viktig del av Fortes jämställdhetsarbete, förklarar Thomas Jacobsson.

– Totalt sett har vi en hyfsad fördelning av kvinnor och män i våra beredningsgrupper, men i enskilda grupper kan det ibland vara en utmaning att hitta experter som har tid att ställa upp. Ett problem för seniora kvinnliga forskare i forskningsfält med låg andel kvinnor är att deras medverkan ofta efterfrågas i så många nämnder och paneler att det blir mycket betungande.

Utöver gruppernas könsfördelning arbetar Forte även med deras arbetsprocesser.

– Jämställda grupper leder inte automatiskt till jämställda processer. Både män och kvinnor kan behandla ansökningar från män och kvinnor olika, säger Thomas Jacobsson. Vi försöker se till att diskussionerna i beredningsgrupperna håller sig till utlysningens kriterier och vad som står i ansökningarna – då vet vi att det blir det en mer objektiv bedömning. När sidoinformation vävs in i diskussionen tenderar män att gynnas och kvinnor missgynnas – det kan till exempel handla om att kvinnliga forskare uppfattas som mindre självständiga.

Experterna i beredningsgrupperna har generellt varit positiva till jämställdhetsarbetet, men Forte skulle kunna göra mer för att förbereda dem för uppdraget, menar Thomas Jacobsson. Han hoppas att Forte i framtiden ska erbjuda sina sakkunniga korta, kärnfulla utbildningar.

– För ordförandena i våra beredningsgrupper har vi en förberedande konferens där genusfrågor ingår. Övriga ledamöter får ett material utskickat som de förväntas läsa. Webbaserade utbildningar vore att föredra, och vi planerar just nu för att utveckla sådana. Möjligen kan vi göra något i samarbete med de andra forskningsråden – våra behov på området är ju likartade.

#metoo och normkritik

Ett av Fortes mål är att öka genomslaget för jämställdhetsforskning. Det sker genom riktade satsningar på jämställdhetsforskning – bland annat i samarbete med NordForsk. Det sker också genom att lyfta fram forskning om jämställdhet och genus i till exempel konferenser, seminarier och i populärvetenskapliga forskningsöversikter. Senast skedde det i mitten av december då Forte höll ett seminarium om kunskapsläget kring sexuella trakasserier, med anledning av höstens #metoo-debatt.

Även formerna för kommunikation omfattas av Fortes jämställdhetsarbete.

– Vårt mål är att kommunikationen ska vara jämställd och normkritisk, säger Thomas Jacobsson. Det innebär bland annat att vi ser över det bildmaterial som vi använder på vår webb och i våra publikationer så att det representerar hela samhället. Det ska till exempel inte framställa forskare på ett stereotypt sätt.

Mycket kvar att göra

Ett viktigt mått i diskussionen om jämställdhet hos forskningsfinansiärer är beviljandegrad för män och kvinnor. I fråga om projektansökningar har Forte visat bra siffror under ett antal år.

– Andelen män och kvinnor som söker respektive beviljas medel är väldigt lika. Det varierar alltid lite från år till år, 2017 var det lite till kvinnornas fördel, säger Thomas Jacobsson.

I finansiärers utlysningar av särskilt stora summor eller stöd under längre tid tenderar snedfördelningen mellan könen att bli större än annars. Det har Forte inte sett tecken på de senaste åren.

– Det är ett välbekant problem, vi såg det mönstret tidigare, bland annat i våra utlysningar till starka forskningsmiljöer. Men i den stora programutlysning vi gjorde 2016 fick vi inte det resultatet. Det var fler män än kvinnor som sökte, men det blev fler kvinnor än män som beviljades pengar.

“Vi tycker att vi har kommit ganska långt, men märker ändå att jämställdhetsarbetet ibland glöms bort.”

För Fortes postdokbidrag är statistiken mer ojämn eftersom stödet ges till så få personer – oftast ett drygt tiotal per år. Under 2015 och 2016 har manliga postdoks haft en markant högre beviljandegrad. 2017 syns samma tendens även om skillnaden blivit mycket mindre.

– Eftersom det är relativt få som får postdokbidrag så får varje individ ett stort procentuellt utfall, säger Thomas Jacobsson. Vi kommer följa detta extra noggrant under 2018 års utlysning.

Thomas Jacobsson anser att Forte har mycket jämställdhetsarbete kvar att göra.

– Framför allt behöver vi utveckla våra processbeskrivningar så att jämställdhet och genus tydligare blir en del av strukturen – och samtidigt koppla det till regelbundna utbildningar, internt och för våra beredningsgrupper.

Den svåraste i jämställdhetsarbetet är att få till mainstreamingen, menar han.

– Att få med alla verksamhetsdelar och alla processer är inte helt lätt. Vi tycker att vi har kommit ganska långt, men märker ändå att jämställdhetsarbetet ibland glöms bort. Tanken med mainstreaming är ju att jämställdhetsfrågorna ska ägas i de olika delarna av organisationen. Det är bra men en utmaning att få till.

Skribent Anders Nilsson
Bild Pixabay
Relaterat material
visa fler nyheter ›