Om feministiskt vetenskapande och kollektiv kraft i nya TGV

2015-06-11 11:46

Nya numret av Tidskrift för genusvetenskap 36(1-2) är ett mosaiknummer som synliggör olika vetenskapsteoretiska positioneringar och metodologier. Spännvidden inom samtida genusvetenskaplig forskning är enorm, vilket det nya numret vill lyfta fram.

Nyhet 

– Det har blivit något av en tradition för TGV att arbeta med tema-nummer. Av erfarenhet vet vi att många specialintresserade uppskattar att få läsa flera bidrag som är orienterade mot ett gemensamt forskningsområde. Samtidigt tycker vi också att det är spännande och viktigt att då och då använda så kallade mosaiknummer, där vi får möjlighet att lyfta fram och presentera ny forskning inom vitt skilda områden. Mosaik-numren underbygger TGV:s ambition att spegla såväl bredd som djup inom feministisk forskning, säger Magnus Åberg, som tillsammans med Sofia Strid är redaktör för TGV.

Patriarkala krafter i akademin utmanas

Artiklarna kretsar kring frågor om hur forskaren kan och bör förhålla sig till det som beforskas, och vilka frågor som är möjliga att ställa. Hur nära kan forskaren komma utan att göra avkall på etiska krav? Hur nära måste forskaren komma för att skapa ny kunskap? Artiklarna handlar också om behovet av att hitta och använda ett vetenskapligt språk som skapar förståelse mellan forskare och forskningsobjekt, och som gör människor rättvisa när forskningen tillgängliggörs.

– Kvinnovetenskapen etablerades en gång i tiden som en i grunden vetenskapskritisk disciplin. De patriarkala krafterna inom akademin utmanades då, och fortsätter att utmanas av feministiska forskare idag. Vi hoppas att det här numret – som sätter ljuset på många olika forskningsfält – också kan utgöra ett bidrag i diskussionen om forskningens sammanhang, villkor och förutsättningar, säger Sofia Strid (till höger på bilden, bredvid Magnus Åberg).

Med ett par centrala ord hämtade från de åtta texterna handlar detta nummer om kvinnomisshandlare och maskulinitet, feministisk konst, bakslag och feministisk kontext, normativiteter och hiv-narrativ, poesi och aktionsforskning, moderskap och hälsa, kunskapsproduktion och feminism, och – avslutningsvis – förändringspotential och global solidaritet. Samtliga manus handlar om makt, om överordning och underordning: de handlar om frigörelse och kunskapsproduktion och om feministiska vägar ut.

Medverkande i TGV 36 (1-2)

Lucas Gottzén, ”Kvinnomisshandlaren och maskulinitetens monstruösa framtid”, om hur ”kvinnomisshandlaren” konstrueras som något avvikande och extraordinärt, särskilt i relation till en svensk jämställdhetspolitisk diskurs.

Daniel Nyström, “Ett svenskt bakslag”, om konstruktionen av kontext och nation i mottagandet av Susan Faludis Backlash. Fanns det ett bakslag mot kvinnorna även i Sverige?

Anna Rådström, “Konstnären säger hon är konstnär. Om monologdialogen i Tracey Roses performance The Cunt Show”, om hur konstfeministiska sammanhang belyser frågor som aktualiseras i brytpunkten mellan det etablerade och det provocerande; definitioners göranden, inkluderings- och exkluderingsprocesser, essentialism och västerländsk konsthistoria.

Desireé Ljungcrantz, “Skam, stolthet och respekt. Nyanser, känslor och queera mellanrum i berättelser om att ha hiv”, om hur hiv-narrativ innehåller skam och känslor av melankoli och ensamhet, men också känslor av stolthet och njutning och en framträdande queer potential.

Cecilia Nahnfeldt, “Motstånd och poetiska fragment. En aktionsforskningsstudie om kunskaper och migration”, om utvecklingen av en metod som tar hänsyn till språkets funktion, relationen mellan språkgenrer och interaktiv metod för att skapa dialog med och mellan informanter i forskningsprojektet.

Åsa-Maja Augustsson och Lisa Harryson, “Det oändliga moderskapet”, om hur könade föreställningar och förväntningar är relaterade till upplevelser av föräldraledighet, hälsa och ohälsa bland mödrar och fäder.

Tanja Joelsson, “Frispel”, om villkoren i akademin för feministiska forskare.

Paulina de los Reyes/Sveriges genusforskarförbund i en krönika om hur en livaktig genusforskning utmanar gränser mellan ämnesdiscipliner och mellan forskning och aktivism.

Skribent Ulrika Helldén
visa fler nyheter ›