Peer review en joker för framtidens genusfält

2013-03-13 11:26

Om cirka fem år ska bedömningar av expertpaneler, så kallad peer review, styra fördelningen av pengar till svenska lärosäten. Systemet innebär både risker och möjligheter för genusforskningen, enligt de forskare som Genus.se har talat med.

Genom att tvingas konkurrera med varandra om statliga anslag ska de svenska universiteten sporras att öka kvaliteten på sin forskning. Det är tanken. Enligt regeringens forskningsproposition som kom i höstas ska 20 procent av statens grundfinansiering till universitetens forskning, det så kallade fakultetsanslaget, i framtiden delas ut i konkurrens. Fördelningen ska ske baserat på så kallad peer review eller kollegial bedömning. Bedömarna kommer att vara utländska experter som cirka vart femte år ska värdera kvaliteten i all forskning vid svenska universitet och högskolor. Tidigast 2018 ska systemet tas i bruk.

Peer review i praktiken

Peer review är en etablerad bedömningsmodell i forskarvärlden, och det finns också forskning om hur partisk eller opartisk peer review blir i praktiken.
– Man kan skilja på två typer av partiskhet, säger Lena Gemzöe, docent i genusvetenskap vid Stockholms universitet, som skrivit rapporten Kollegial bedömning av vetenskaplig kvalitet en forskningsöversikt. Dels social partiskhet: att gynna den egna gruppen, baserat på till exempel vänskapsband, kön eller universitetstillhörighet. Dels kognitiv partiskhet: att favorisera det egna vetenskapliga perspektivet.
Historiskt finns många exempel på båda slagen av partiskhet vid peer review, men idag är det större risk att en peer review-process gör en orättvis bedömning på grund av vetenskapligt perspektiv än på grund av kön, tror Lena Gemzöe. Ett skäl till att könen behandlas mer rättvist är att man övervakar jämställdhetsaspekten vid fördelningen.
– Vi tenderar att överskatta risken för social partiskhet och underskatta risken för kognitiv partiskhet, säger hon. Särskilt ett tvärvetenskapligt ämne som genusvetenskap, som också dyker upp som vetenskapligt perspektiv inom andra discipliner, riskerar att bli bedömt på fel premisser. Ju längre från mittfåran i en disciplin du befinner dig, desto större risk är det att bedömare tycker att det du gör inte stämmer med deras definition på kvalitet, säger Lena Gemzöe.
När det gäller planerna på en nationell peer review-apparat är det dock systemets storskalighet som oroar Lena Gemzöe mest.
– Bedömningar av hela universitet blir med nödvändighet rätt grovmaskiga. När det gäller genusforskning tror jag det blir avgörande att den får delta i processen på lika villkor och här kan genusforskningens ställning på det egna universitetet spela stor roll.

Nytt system, nya möjligheter

Mats Benner, professor vid Forskningspolitiska institutet, Lunds universitet, påpekar att det föreslagna peer reviewsystemet också kan innebära nya möjligheter för en disciplin som genusvetenskap.
– Om systemet utformas väl kan det korrigera en del hävdvunna maktförhållanden inom ett universitet och stärka yngre forskare och nya ämnesområden. Det ger mycket råg i ryggen i kontakten med universitetsledningen om en internationell expertpanel har sagt att din enhet sysslar med forskning av hög internationell kvalitet.

Idag fördelas 10 procent av fakultetsanslagen i konkurrens enligt en annan modell, baserad på bland annat bibliometri (statistik om publikationer och citeringar). Är det nya förslaget ett tecken på att bibliometrins ställning försvagats?


– Bibliometrin har nog passerat zenit i så motto att den lite naiva tron på dess möjligheter har mattats av, säger Mats Benner. Det nuvarande systemet har resulterat i stora svängningar och visat att bibliometri inte är något perfekt instrument för resursfördelning.

Skribent Anders Nilsson
visa fler nyheter ›