Pilotprojekt för en inkluderande högskola

2018-02-15 08:00

Som ett led i arbetet med att minska snedrekrytering baserad på kön, har Högskolan i Borås initierat ett pilotprojekt som utförs med stöd av Nationella sekretariatet för genusforskning.

Nyhet 

Kvinnor och män studerar i stor utsträckning olika ämnen på universitet och högskolor. Uppdelningen gäller alla utbildningsnivåer och bidrar till den könssegregerade arbetsmarknaden. För att undersöka varför specifika grupper väljer bort vissa utbildningsinriktningar och ta fram förslag på inkluderande insatser, har Högskolan i Borås anlitat Nationella sekretariatet för genusforskning.

Jörgen Tholin. Foto: Suss Wilén

Genom att forma utbildningar som är attraktiva för fler vill högskolan komma tillrätta med könssegregerade studentgrupper. I arbetet med att skapa en inkluderande högskola har verksamheten identifierat ”karriärvägar” och ”könsbundna studieval” som utvecklingsområden.

Sekretariatets uppdrag för Högskolan i Borås har initierats av pro-rektor Jörgen Tholin;

– Allmänt kan jag tycka att lärosätenas arbete med att bryta könsbundna studieval har handlat om att få blivande studenter att ändra sig. Vi har inte varit alls lika pigga på att kritiskt granska vår egen verksamhet. Finns det delar i den som bidrar till könsbundna studieval? Och vilka förändringar är vi själva villiga att göra för att bryta traditioner och normer?

Grundlig analys av utvalda utbildningar

För pilotprojektet kring könsbundna studieval ska tre av högskolans utbildningsprogram genomlysas ur ett jämställdhets- och genusperspektiv. Programmen är byggnadsingenjör, systemvetare samt en påbyggnadsutbildning för sjuksköterskor med inriktning mot akutvård.

Som programansvarig för systemvetarutbildningen ska Carina Hallqvist, universitetslektor i informatik, stå för en stor del av förändringsarbetet.

Carina Hallqvist. Foto: Rebecca Lindholm

– På sektionen för informationsteknologi ser vi verkligen fram emot att delta i arbetet. Vi har upplevt en förskjutning från att vara en relativt könsneutral utbildning mot att ha kommit att bli alltmer mansdominerad. Vad detta beror på spekuleras vanligtvis bara om, men nu kommer vi förhoppningsvis få en möjlighet att ta reda på de faktiska orsakerna till denna förändring av könsfördelningen hos dagens studenter.

Carina Hallqvist berättar att när hon själv läste systemvetenskap i början av 1980-talet lockades hon av just bredden på utbildningen och dess användarfokus.  Enligt henne behöver framtidens systemutvecklare en unik bredd i flera kunskaper och förmågor, snarare än ett “svart bälte” i programmering. Hon menar att en systemvetares uppgift är att bygga broarna mellan teknik och individ, att det handlar om digitalisering och IT:s roll i relation till människor och organisationer.

Varför detta breda innehåll inte lockar fler tjejer att söka idag ser vi som prioriterat att ta reda på. Vad hände egentligen på vägen?

– Vår utbildning försöker täcka hela utvecklingskedjan. Från behov och idéer om hur en verksamhet kan utvecklas med IT-stöd till hur man analyserar, designar, utvecklar och förvaltar dessa system med användbarheten i fokus. Varför detta breda innehåll inte lockar fler tjejer att söka idag ser vi som prioriterat att ta reda på. Vad hände egentligen på vägen?

Kajsa Widegren. Foto: Martin Norberg

Kajsa Widegren är forskningssamordnare på Nationella sekretariatet för genusforskning och rådgivare för pilotprojektet. Hennes roll är att skapa en förståelse kring varför vissa grupper inte söker vissa utbildningar, och vad som kan göras åt detta.

– Målet med arbetet är inte nödvändigtvis att få lika många män som kvinnor att söka till utbildningarna. Det handlar snarare om att göra en grundlig analys och se till att göra sig kvitt sådant som kan stöta bort vissa grupper, säger hon.

Inom projektet kommer vi också problematisera vad vi menar med jämställdhet, det kan handla om att ge alla lika mycket utrymme, oavsett om personen befinner sig i majoritet eller minoritet.

Som en del av projektet föreläser Kajsa Widegren och förbereder programansvariga lärare för det omfattande tolkningsarbete som krävs för att genomlysa hur examensmålen kan förstås ur ett genusperspektiv och hur utbildningen sedan kan utformas. Genom sin sakkunskap inom genusvetenskap kommer hon göra en grundlig undersökning som sträcker sig från kursinnehåll till den psykosociala studiemiljön.

– Inom projektet kommer vi också problematisera vad vi menar med jämställdhet, det kan handla om att ge alla lika mycket utrymme, oavsett om personen befinner sig i majoritet eller minoritet.

Kajsa Widegren beskriver snedrekrytering som ett problem både på individ- och samhällsnivå och menar att individer inte ska hindras från vissa studieval baserat på könsnormer. Hon berättar att snedrekrytering hindrar värdefull kompetens att komma till sin rätt i samhället, och att löneutveckling påverkas dåligt av att en bransch är kvinnodominerad.

– Vi på sekretariatet tror att många lärosäten skulle behöva göra den här typen av genomlysning. Våra utbildningssystem och hur de attraherar unga människor är i sista hand en fråga om vilket samhälle och vilken framtid vi vill ha, avslutar Kajsa Widegren.

Skribent Paulin Nande
Bild Anna Sigge
KONTAKT

Kajsa Widegren, forskningssamordnare
E-post: kajsa.widegren@genus.gu.se
Tel: 0709 187340

Relaterat material
visa fler nyheter ›