Porträttfoto på Lena Trojer.

Porträtt: Trojer i täten för teknikvetenskapen

2011-03-10 13:30

Teknikvetenskapens sanningar är inte lätta att rubba, men Lena Trojer tar varje tillfälle i akt. Som nydisputerad var hon rejält trött på akademin. Nu är hon professor i IT och genusforskning på det campus som hon själv har varit med och byggt upp.

Det är en gråmulen dag i Karlshamn. Blekinge tekniska högskolas campus ligger längst ut vid piren och utan- för Lena Trojers kontorsfönster flyter himlen och havet samman i en suddig strimma vid horisonten. Så vackert att man nästan får skämmas, konstaterar hon och jämför med kontoren där hennes kollegor i andra delar av världen jobbar.

De senaste åren har Lena Trojer varvat Sverige med Uganda, Tanzania och Bolivia. Arbetet med internationella doktorander har en särskild plats i hennes hjärta, liksom Blekinge tekniska högskolas campus i Karlshamn. Hon har varit med ända sedan uppbyggnaden tog fart för tio år  sedan.

–Det är fantastiskt att vara på yngre högskolor vid uppbyggnad av genusforskningsmiljöer. Jag tror att det är svårare att få genomslag för nya tankesätt på äldre lärosäten, säger

Det var i början av 1980-talet som Lena Trojer på allvar fick upp ögonen för genusforskning. Året efter att hon disputerade i analytisk kemi hölls det första nationella seminariet för kvinnliga tekniker och naturvetare.

–Det var häftigt att vara med i starten och jag blev otroligt engagerad! Så många Barsebäcksmarscher och kvinnomarscher som jag hade gått och så föll detta sam- man med ett akademiskt liv, minns

År 1983 arrangerades den första tvärnordiska konferensen i kvinnovetenskap och där höll Lena Trojer sitt första anförande om naturvetenskap med perspektiv från kvinnoforskning. Hon engagerade sig i det nystartade Forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning i Lund, men det var någonting som gjorde att hon inte kände sig riktigt hemma som naturvetenskaplig forskare inom akademin.

– Jag lockades inte av ett sammanhang där egna patent var det som skulle ge arbetet

Lena Trojer började jobba som folkhögskolelärare samtidigt som hon fortsatte med genusforskningen som obetalt arbete. Det dröjde tio år innan hon fick ögonen på platsannonsen som skulle ta henne tillbaka till akademin. Då var året 1992 och Luleå tekniska universitet utlyste det första lektoratet i genusforskning inom naturvetenskap och teknik.

– Jag slog upp tidningen och tänkte herre gud, det är ju jag!

20 år och nio doktorander senare

Nästan 20 år och nio disputerade doktorander senare leder Lena Trojer nu den teknovetenskapliga forskningen vid Blekinge tekniska högskolas campus i Karlshamn. Som folkhögskolelärare engagerade hon sig i Sidas ar- bete för uppbyggnaden av folkhögskolor i Tanzania och intresset för samarbete med låginkomstländer har hon tagit med sig tillbaka in i akademin. För tre år sedan var hon med och startade Scandinavian Institute for Competitiveness and Development, SICD, vid campus i Karlshamn. SICD syftar till att stödja arbetet med innovationsutveckling i låginkomstländer och är resultatet av ett samarbete mellan Vinnova och  Sida.

– Det arbetet har lärt mig oändligt mycket, säger Lena

– Det är roligt att jobba med gemensamma projekt, världen blir större och man bygger vänskapsband.

Hon går fram till Afrikakartan som hänger på kontoret och pekar ut området där en av doktoranderna har genomfört sitt projekt.

– Det är viktigt att vi som genusforskare är relevanta inom våra discipliner och det blir särskilt uppenbart i låginkomstländer, för där handlar relevansen om överlevnad, säger hon.

Algodling stärker kvinnor på Zanzibar

Som exempel berättar hon om ett forsknings- och utvecklingsprojekt som hon är involverad i. Projektet kretsar kring den småskaliga odlingen av alger längs Zanzibars stränder och drivs vid Institutet för marinvetenskap, som är beläget på ön. Projektet har bidragit till att utveckla algodlingen, till exempel genom förbättrade odlings- och bearbetningsprocesser, vilket har lett till att algerna nu kan säljas till ett högre  pris.

– Eftersom verksamheten domineras av kvinnor är detta också ett projekt som bidrar till att stärka kvinnors ställning i samhället. Det är ett exempel på hur vi som genusforskare inom teknikvetenskapen kan gå in och fungera som stöd i en utvecklingsprocess, säger Lena

Genom att utveckla samarbetet mellan industrin, akademin och regionens politiska ledning har forskningsprojektet på Zanzibar nått konkreta resultat som el till byborna och daghem för algodlarnas barn.

– Jag tycker att det här projektet visar varför det är så intressant för genusforskare att vara delaktiga i utvecklingsprocesser vad gäller Oftast brukar man bara sätta det ekonomiska i centrum men det behöver inte bara vara en ren vinstsak. Det är också fråga om social utveckling.

Just samverkan mellan akademin, politiken och industrin utgör en grundbult för verksamheten på campus i Karlshamn. Samverkansprocessen kallas Triple Helix och det är inte bara någonting man forskar kring. Campuset utgör också i sin organisation ett exempel på hur modellen kan fungera i  praktiken.

Det handlar om att samarbeta med aktörer utanför akademin. Vi har till exempel en doktorand som är anställd på kommunen, säger Lena Trojer och förklarar att hans forskning inom sociala medier innebär både en vetenskaplig kompetensuppbyggnad och en konkret utveckling av en kommuns organisation och arbetssätt.

Lena Trojer berättar också gärna om de engagerade doktorander som hon har mött genom SICD.  Många har stora utmaningar framför sig i arbetet med att lägga en grund till forskarutbildningar i sina hemländer och hon beskriver dem som  ”byggare”.

Det begreppet skulle kanske också kunna användas för att beskriva Trojer själv. Det är inte alla forskare som får vara med om att etablera ett nytt forskningsfält och dessutom bygga upp ett campus som vilar på den grunden.

Forskningspolitiska utmaningar

Genom åren har Lena Trojer också engagerat sig forskningspolitiskt. Hon betonar att genusforskningen aldrig hade kunnat bli så etablerad som den är i dag utan ett forskningspolitiskt stöd.

– Att så många har jobbat för att driva fram genusforskningen har varit en absolut nödvändighet, säger hon.

Jag kom tillbaka in i akademin vid en tid när det var starkt fokus både på att formulera forskningen och på att skapa ett utrymme för den, förklarar hon och berättar med viss stolthet att det första forskarutbildningsämnet i genusforskning i Sverige faktiskt var inom teknisk fakultet – 1999 startades ämnet genus och teknik vid Luleå tekniska universitet.

Lena Trojer avslöjar att det är inom forskningspolitiken som hon har mött sitt livs största  professionella utmaning. Det var i mitten av 1990-talet, i samband med att regeringen tillsatte en samverkansgrupp som skulle förankra genusforskningen inom forskningsråden. Lena Trojer blev utsedd till gruppens ordförande, ett arbete som stundvis kunde vara riktigt  tufft.

Från forskningsråden såg man genusforskning som en politisk påtryckning och inte som ett vetenskapligt kompetensområde, förklarar hon och minns härskartekniker i form av tilltal som ”men lilla fru ordförande”.

Hon beskriver 1990-talet som decenniet då det forskningspolitiska fönstret öppnades, mycket tack vare tvär- politiskt stöd i riksdagen och Carl Tham som framsynt forskningsminister. Sedan slog fönstret igen med dunder och  brak,  konstaterar hon.

I dag är det forskningspolitiska stödet betydligt mindre. Det ser vi till exempel i planerna på att slå ihop de två genusforskningsprofessurerna som i dag finns vid Luleå tekniska universitet, säger hon.

Det är riktigt tråkigt om det blir så. Nu har vi tre genusforskningsprofessurer inom teknik i Sverige, två i Luleå och en i Blekinge, och det är guld värt. Det vore synd om det skulle börja gå bakåt efter allt vi jobbat fram.

Positivistisk tradition lever kvar

Lena Trojer upplever att många har en väldigt bestämd uppfattning om vad genusforskning är. Inte minst inom teknikvetenskapen tycker hon ofta att det görs en direkt koppling mellan genusforskning och jämställdhetsarbete. Frågor som kvinnors underrepresentation inom teknikområdet har fått starkt genomslag medan annan genusforskning lätt hamnar i skymundan, även inom forskarsamhället.

Lena Trojers forskning kretsar inte främst kring jämställdhet utan kring vetenskapliga kunskapsprocesser och verklighetsproduktion. Teknikvetenskapen präglas fortfarande av en positivistisk tradition där vetenskapen förväntas kunna leverera objektiva sanningar. Det är Lena Trojer kritisk  till.

Hon citerar den amerikanska vetenskapshistorikern Donna Haraway, som menar att teknologin inte är en neutral verksamhet. Tvärtom är vi en del av vad vi skapar och det är en del av oss. I relation till det ser Trojer stor relevans för genusforskning inom ämnet. Feministiska teorier och frågor om vad kunskap är kan användas för att bredda förståelsen av teknik och teknikutveckling.

– Som utvecklare av teknik deltar vi i verklighetsproduktion och vi måste fråga oss vad det betyder i vårt dagliga arbete, förklarar Lena

Det finns inte en enda rätt teknik. Som utvecklare av teknik menar Trojer att det är viktigt att förstå att olika val får olika sociala konsekvenser. Olika tekniker skapar olika möjligheter för olika människor. På Zanzibar ledde utvecklingen av teknik för algodlingen till att stärka kvinnors ställning, men om man inte har sociala konsekvenser i åtanke riskerar resultaten av ny teknik i stället att få negativa följder. Lena Trojer betonar vikten av att olika aktörer är delaktiga i teknikutvecklingen och hänvisar till Triple Helix. För att nå bästa resultat måste akademin samverka med aktörer inom politiken och inom industrin.

– Som forskare kan vi inte stå på en avskild, ren hylla och studera tekniker som apor där inne. Vi är djupt inblandade.

Skribent Charlie Olofsson
Bild Emilia Olofsson
Källa Porträttet publicerades ursprungligen i tidningen genus, 1 2011.
Lena trojer
… föddes 1951 i Örebro. … studerade analytisk kemi vid Lunds universitet och disputerade 1981. … docent i genus och teknik, vid Luleå tekniska universitet 1995. … professor i IT och genusforskning vid Blekinge tekniska  högskola 1999. … satt i Sidas forskningsråd år  2001-2006. … tycker att Carl Tham förtjänar stor respekt. ”Vilken förmåga han hade att se forskningen som en politisk kraft i samhället!” .… Donna Haraway, Evelyn Fox Keller, Vandana  Shiva och Elin Wägner är några av många inspirationskällor … hanterar motstånd genom att se till att alltid  jobba i team. ”Annars orkar man inte”.
Relaterat material
visa fler nyheter ›