Svenska pengar olika valörer

Sårbart läge för jämställdhet i utredning om ny styrning av högskolan

2018-06-11 07:00

En samlad pott för forskning och utbildning. Fleråriga överenskommelser istället för ettåriga regleringsbrev. Det är två centrala förslag i utredningen om hur svenska högskolevärlden ska styras i framtiden, och det gynnar jämställdhet på flera sätt menar utredaren Pam Fredman. Samtidigt anser Nationella sekretariatet för genusforskning att jämställdhetsfrågorna har fått en undanskymd roll i utredningen.

Nyhet 

I december ska regeringens utredare Pam Fredman presentera ett färdigt förslag om hur Sverige ska styra och fördela pengar till sina universitet och högskolor i framtiden.

I januari presenterade utredningen en första skiss där en central del är förslaget att styrningen ska bli mer långsiktig och mer baserad på respektive lärosätes förutsättningar. Det är tänkt att ske genom att systemet med ettåriga regleringsbrev ersätts med fyraåriga överenskommelser mellan departement och det enskilda lärosätet. I skissen föreslås också att andelen extern forskningsfinansiering i systemet ska minska och att universiteten själva får styra över hur de fördelar resurser tilldelade för forskning och utbildning.

– Vårt nuvarande system är från 1993 och högskolevärlden har förändrats mycket sedan dess, säger Pam Fredman. Det är idag inte ett optimalt system för att infria mål. Sverige har satt en rad mål för sin forskning och högre utbildning, och sedan inte levt upp till dem. Det har bland annat gällt jämställdhet och breddad rekrytering.

För alla, från doktorander till professorer, ska det generellt ingå i uppdraget att både forska och utbilda.

Den svenska högskolevärlden har också anmärkningsvärt dålig koppling mellan forskning och utbildning, slår hon fast. Fredman menar att den strikta åtskillnaden mellan utbildning och forskning i universitetens finansiering har en del av skulden i detta.

– För alla, från doktorander till professorer, ska det generellt ingå i uppdraget att både forska och utbilda, säger hon. Men vi har sett en olycklig uppdelning, att människor blir placerade i det ena eller andra facket. Det är i större utsträckning kvinnor som tar på sig utbildningsuppdragen, medan forskning är det som ger bäst meriter.

Hon menar att en samlad pott till forskning och utbildning ger bättre förutsättningar för såväl lärosäte som enskild medarbetare att integrera forskning och utbildning.

– Vi vill också att forskningsanslagen direkt till lärosätena ska öka, och andelen extern finansiering minska, säger Pam Fredman. Om universiteten ska ta ansvar måste de också ha resurser att betala löner. Det stora beroendet av extern finansiering har definitivt inte varit bra för jämställdheten. Detta och olika excellenssatsningar har missgynnat kvinnor i den akademiska karriären.

Överenskommelse ska effektivisera jämställdhetsarbete

Idag styrs universitetens verksamhet, utöver av högskoleförordningen och annan lagstiftning, av ettåriga regleringsbrev. De är regeringens order till respektive lärosäte om vad som ska utföras. Den pågående utredningen föreslår att regleringsbreven ersätts med en dialog som mynnar ut i en överenskommelse mellan departementet och varje läroverk.

– Vi tänker oss att nuvarande forskningsproposition blir en fyraårig proposition för forskning och utbildning, som slår fast de övergripande politiska målen, säger Pam Fredman.

Hur det enskilda lärosätet ska bidra till dessa mål utifrån sina styrkor och förmågor, det blir innehållet i överenskommelsen.

– Fördelarna jämfört med nuvarande system är dels att styrningen blir mer långsiktig, dels att respektive lärosäte får större möjlighet att utveckla sin profil, sina styrkeområden, vilket är väldigt viktigt.

Lärosätenas arbete med att identifiera strukturer och kulturer som hämmar jämställdhet bör vara utgångspunkt för vilka åtgärder man kommer överens om.

Modellen med överenskommelser innebär också en ökad flexibilitet som ger lärosätena bättre förutsättningar att arbeta effektivt med jämställställdhet, menar hon.

– Jämställdhetsintegreringen, som alla lärosäten redan har i uppdrag att arbeta med, är den viktiga grunden. Deras arbete med att identifiera strukturer och kulturer som hämmar jämställdhet bör vara utgångspunkt för vilka åtgärder man kommer överens om. Ett exempel är att det inom vissa tekniska områden fortfarande saknas kvinnor att rekrytera på professorsnivå. Där är det inte särskilt meningsfullt att sätta mål om könsfördelning bland professorer, men desto mer angeläget att arbeta för att yngre kvinnor kommer in på karriärtjänster och får utvecklas.

I överenskommelserna kan även ingå utbildningsvolymer och insatser för att motverka könsbundna studieval.

– De två utbildningar där det nuvarande systemet har störst problem att möta samhällets behov – lärarutbildningen och sjuksköterskeutbildningen – hör också till dem som har väldigt ojämn könsfördelning, säger Pam Fredman. Det är ett allvarligt problem för samhället. Vi menar att lärosätena får bättre förutsättningar att ta itu med det om de själva får beskriva på vilket sätt detta kan ske.

Saknar analys och konsekvensbeskrivning

Nationella sekretariatet för genusforskning har under våren gett sin syn på styr- och resursutredningens utkast. I april publicerade sekretariatet ett inspel med fyra konkreta önskemål för utredningens fortsatta arbete fram till färdigt förslag.

– Vi tycker att utredningen i grund och botten är bra och tänker rätt angående problemen med dagens system, men vi tycker inte att den hittills levt upp till det direktiv den har fått om att främja jämställhet, säger Fredrik Bondestam, forskningssamordnare på sekretariatet.

– Vi saknar en analys av dagens system på aggregerad nivå och en konsekvensbeskrivning av hur det nya systemet påverkar jämställdhet. Utan det kunskapsunderlaget går det varken att göra tummen upp eller tummen ned för utredningens förslag, fortsätter han.

Jag tror att vi kommer att få se ett mer diversifierat högskolelandskap om de här tankarna förverkligas.

Sekretariatet vill också att de resultatindikatorer som ska användas för uppföljning och resurstilldelning i det nya systemet jämställdhetsintegreras, samt att utredningen, för att motverka könsbundna studieval och könssegregerad arbetsmarknad, tydliggör regeringens ansvar för dimensionering av utbildningen.

Fredrik Bondestam menar att flera av delarna i det skissade förslaget under rätt förutsättningar kan gynna jämställdhet, men att de samtidigt innebär en ökad sårbarhet för jämställdhetsfrågorna.

– Jag tror att vi kommer att få se ett mer diversifierat högskolelandskap om de här tankarna förverkligas, säger han. Sammanslagna resurser för forskning och utbildning kan fungera väldigt bra för vissa lärosäten och ge dem möjligheter att arbeta mer aktivt med den här typen av frågor. Men vi får samtidigt räkna med att andra lärosäten – kanske i synnerhet de äldre och tyngre – utnyttjar möjligheten att omfördela pengar internt på ett sätt som inte alls gynnar jämställdhet.

På samma sätt innebär upplägget med överenskommelser mellan lärosäte och departement både möjligheter och hot, menar han.

– Att reglera centrala samhällsfrågor i en förhandling mellan två parter istället för genom lagstiftning är en riskabel väg som vi borde ha en stor principdiskussion om. I dagsläget skulle det kunna fungera, men vid ett skifte i politisk ideologi riskerar jämställdhetsfrågorna att försvinna helt från en sådan överenskommelsemodell.

Utredningen väntas presentera ett mer utvecklat förslag under Almedalsveckan i början av juli.

Skribent Anders Nilsson
Relaterat material
visa fler nyheter ›