Skapar könskvotering i politiken ett “b-lag”?

2010-09-28 13:52

I debatten om könskvotering i politiken hörs argumentet att de inkvoterade, oftast kvinnor, inte kommit in genom sin kompetens utan enbart som representanter för en grupp. Därmed kan såväl inkvoterade som icke inkvoterade kvinnor komma att ses som ett b-lag. Men är kritiken befogad?

Genus tema väljare och valda har ställt frågan till några genusforskare.Historiskt sett har ju kvinnor ofta varit politikens b-lag. Underrepresenterade och mindre sällan på politikens verkliga maktpositioner. Fortfarande 2010 har vi inte haft en enda kvinna som statsminister. Den “kvotering” som finns är ju heller ingen egentlig kvotering utan vissa partier som valt att “varva” sina listor. Frågan blir lätt felställd och den kanske tråkiga, men viktiga, frågan är hur en förändring kan skapas för att få bort den osynliga och ständigt pågående könssortering som råder överallt inom politiken både gällande människor och sakfrågor.

– Anne-Charlott Callerstig
doktorand, Tema Genus, Linköpings universitet

Jag tycker nog att man ofta hör samhällsdebattörer tvärsäkert uttala sig för eller emot kvotering vilket är märkligt. Kvotering är ingen entydig företeelse. Om det finns fog för kritiken vet jag inte, frågan är om den är relevant? Jag tror att kvotering kan vara en bra metod i vissa kontexter och i rätt utformning, men den är oftast inte tillräcklig. Istället för att debattera för eller emot kvotering så kanske vi ska diskutera vilka faktorer som är orsaken till kvinnors eller mäns underrepresentation.

– Robert Hamrén
genusforskare Södertörns Högskola och programledare Vinnova

Det är själva b-lagstanken, kvoteringsmotståndarnas mest försåtliga argument, som måste upp till rakning. Bevarare av rådande ordning, inte sällan män, vill hindra exkluderade grupper, ofta kvinnor, från att få tillträde till nya arenor med argumentet att ”vi ser till ert eget bästa”. Det egna motståndet kläs i chevalereska och ”goda” termer, medan de som definieras som icke-önskvärda förblir uteslutna. Kan maktordningen uttryckas tydligare: Vi säger att vi vill beskydda er, men vi menar att vi inte tänker behandla er med respekt. Försvar som dominans.

– Maud Eduards
professor i statsvetenskap, Stockholms universitet

Kvotering är en typ av strategi som ger olika effekter beroende på inom vilken arena den appliceras. När det gäller kvotering i politiken har i stort sett samtliga politiska partier infört varvade listor, själva kvoterat sina kandidater utifrån kön. Detta har inte lett till en diskussion om att dessa politiker skulle vara mindre lämpade politiker, utan har snarare blivit ett tecken på att partierna är seriösa med att skapa rättvisa mellan kvinnor och män.

– Helena Olofsdotter Stensöta
lektor i statsvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskaper, Linnéuniversitetet

Synen på kvotering och kompetens skiljer sig åt beroende på parti och om det är riks-eller lokalpolitik. Själva problemet handlar om makt och kön. Att vara nybörjare som kvinna och nybörjare som man betraktas olika. Kvinnor blir fortfarande granskade och ifrågasatta på ett sätt som män ofta inte blir. Jag forskar om kommunal- och regionalpolitik, den är komplicerad på många sätt. Det kan vara svårt att styra över tjänstemän (ofta män) för en kvinna som är ny på politiska uppdrag. Pratet om b-lag kan uppstå om hon jämförs med män som suttit i decennier på sina poster.

– Gun Hedlund
lektor i statsvetenskap, Humaniora, utbildning och samhällsvetenskap, Örebro universitet

Skribent Inga-Bodil Ekselius
Källa Enkäten kommer från tidningen Genus nr 2/010 med tema: Väljare och valda.
visa fler nyheter ›