Demonstration för Me too, Sergels torg 22 oktober 2017

Svensk metoo-rörelse störst genomslag i Norden

2018-03-08 09:04

När #Metoo kom till Sverige växte kampanjen snart till en lavin. Tiotusentals kvinnor från vitt skilda yrkesgrupper gick samman, bröt tystnadskulturen och krävde förändring. Även i de nordiska grannländerna pratas det om ett före och efter Me too. Här berättar genusforskare om kampanjen och dess effekter i ett nordiskt perspektiv.

Nyhet 

I hela Norden, och stora delar världen, har #Metoo rasat under senaste halvåret. Det har talats om en nutida revolution. Att feminister kräver förändring över nationsgränser är inget nytt fenomen. Men dagens sociala medier har gjort samarbetet enklare och sprängkraften större.

Emma Severinsson, doktorand i historia vid Lunds universitet, menar att vittnesmålen och uppropen i Me too-kampanjen är ett historiskt, klassiskt sätt att bedriva feministisk kamp.

– Det finns alltid en risk med att gå ut offentligt med sådana här anklagelser. Så var det även förr. Det är därför kvinnor går ihop, då bli det omöjligt att blunda. Men att så här många gått samman har inte hänt på mycket länge, säger hon.

Sverige är det land där Me too-kampanjen hittills haft störst genomslag i Norden. Enskilda programledare, journalister och politiker har blivit uthängda och avskedade. Över 60 000 kvinnor har organiserat sig inom sin yrkesbransch och krävt förändring.

Det största uppropet, #utantystnadsplikt, samlade över 10 000 kvinnliga läkare. Emma Severinsson tror att kampanjens genomslag i Sverige beror på att det redan fanns en infrastruktur.

– Sedan 15 år tillbaka finns en politisk backning av jämställdhetsarbetet. I Sverige har vi ett feministiskt parti som gjort att de andra partierna också behövt förhålla sig i större utsträckning till de feministiska frågorna. Genusforskningen har också en relativt stark ställning, jämfört med exempelvis i Danmark, säger hon.

Emma Severinsson menar att tystnadskulturen i den feministiska rörelsen i Sverige redan var bruten. Me too har handlat om att bryta tystanden i resten av samhället. Hon tycker att det framförallt är sprängkraften som överraskar. Att kampanjen spridits så brett och involverat så många kvinnor som inte varit engagerade innan.

– Jag tror att det beror på att kampanjen i Sverige varit så tydligt kopplad till arbetsplatsen och att det därmed finns någon att ställa till svars, säger Emma Severinsson.

Rasism och sexism lyfts på Island

I Sverige har debatten framförallt fokuserat sexuella trakasserier på arbetsplatsen, utfört av (vita) män mot (vita) kvinnor. I grupperna som ligger bakom branschuppropen har intersektionella perspektiv diskuterats, och det har bildats separatistiska undergrupper. Men det har inte publicerats något offentligt upprop från kvinnor som blivit utsatta för rasifierad sexism ännu. Island är det enda landet i Norden där kvinnor med migrantbakgrund gått samman.

På Island pågår Me too-kampanjen fortfarande för fullt. Hittills har 14 upprop publicerats och ännu fler är på gång.

– Uppropen har blivit förstasidesnyheter. De har även fått konsekvenser för förövare som fått sparken, säger Fríða Rós Valdimarsdóttir. Hon är ordförande för Islands största kvinnoorganisation som skapat ett nätverk för alla uppropens administratörer, i syfte att utbyta erfarenheter och hjälpa varandra.

Vittnesmålen från kvinnorna med migrantbakgrund kombinerar både sexism och rasism.

– Deras historier gör djupast intryck. En kvinna berättade hur hon på sitt städjobb blev attackerad bakifrån av en man som stoppade en trasa i hennes mun och sedan våldtog henne. Efteråt lämnade han henne ett kuvert med pengar och sa att han alltid velat haft sex med en utländsk kvinna.

Representanter från migrantgruppen har varit gäster på Islands största talkshow och medverkat på Islands feministiska forum.

Fríða Rós Valdimarsdóttir menar att uppropen verkligen skakat om samhället.

– Me too har förändrat allt. Det har gjort att sexuella trakasserier nu tas på allvar på Island.

Me too har förändrat allt. Det har gjort att sexuella trakasserier nu tas på allvar på Island.

Hon menar att kampanjen även fått vissa politiska effekter. Regeringen på Island har, med anledning av Me too, gjort en ekonomisk satsning för att stärka rättssäkerheten när det kommer till sexualbrott.

Hälsoministern har gått ut med riktlinjer till berörda institutioner och myndigheter kring hur de ska agera vid sexuella trakasserier.

– Det har även inletts ett ministersamarbete som ska titta på hur systemet ska stärkas som helhet när det kommer till sexuella trakasserier.

Kampanjen förlöjligad i Danmark och Finland

I alla nordiska länder började Me too på samma sätt, med kvinnor som delade sina personliga berättelser på sociala medier. Men i både Danmark och Finland följdes kampanjen snart av en backlash med män som gick ut och förminskade övergreppen.

Enligt Christian Groes, lektor vid Center for Køn, Magt og Mangfoldighed vid Roskilde universitet, har kampanjen delat danska män i två läger. De som förlöjligar och de som stöder.

När klassiska sångerskor i Danmark gick tillsammans i ett upprop var en reaktion #hetoo-uppropet.  Det bestod av tre manliga danska komiker som på bästa sändningstid berättade om hur de har blivit antastade av unga tjejer som har velat ha deras kropp.

– Men för många män har vittnesmålen blivit en väckarklocka. De har chockerats av kvinnornas historier. Att män är tysta kan också läsas som att de lyssnar, säger han.

I Danmark har det pågått en debatt om namnpubliceringar, om huruvida det är okej att publicera namnen på män som blir utpekade. Enligt Christian Groes har det funnits en tendens att män vill hålla andra män bakom ryggen. Själv menar han dock att namnpubliceringarna fyller en viktig funktion.

– Det här handlar om att flytta stigmat och skammen från offret till förövaren. Om det inte kostar något att sexuellt trakassera kommer det inte bli någon förändring. Män måste bli rädda för konsekvenserna.

Om det inte kostar något att sexuellt trakassera kommer det inte bli någon förändring. Män måste bli rädda för konsekvenserna.

Enligt Christian Groes är det viktigt att diskussionen fortsätter.
– Nu måste vi män gå vidare, tänka och prata om vad vi kan göra.

Bidragit till ny samtyckeslag

I Finland har Me too gått igenom olika faser. Den första var delandet av de personliga vittnesmålen, sedan kom förlöjligandet och sista steget var uppropen och kopplingen till maktstrukturer. Enligt Katju Aro, ordförande för Finlands feminstiska parti, skedde något med debatten när det första uppropet offentliggjordes. Kampanjen fick ny kraft.

I #dammenbrister gick över 6 000 finlandssvenskar samman och delade erfarenheter av sexuella trakasserier. Efteråt följde flera andra upprop, bland annat ett brett finskt #metoo som samlade alla typer av vittnesmål.

– Människor i Finland har blivit mer medvetna om situationen. Det finns ett före och ett efter Me too och det är inte över än. Skillnaden mellan Finland och Sverige är att vi inte pratat särskilt mycket om arbetsplatsen. Debatten har handlat mer om sexuella trakasserier i det offentliga, på exempelvis barer, eller i parrelationen.

I Finland har Me too-kampanjen bidragit till ett lagförslag om en samtyckeslag har gått framåt. Det har även förts debatt i parlamentet om hur systemen ska förändras för att motverka sexuella trakasserier.

Katju Aro saknar dock en diskussion om vilka konsekvenser det ska bli för män som utsätter kvinnor för sexuella trakasserier. Nu pratas det främst utifrån gärningsmannens perspektiv, om det verkligen är rätt att hänga ut dessa personer offentligt.

– Men i denna diskussion får vi inte glömma skadan som förövarna orsakat sina offer. Offren kan ha hoppat av studierna eller lämnat sin karriär på grund av trakasserierna. De kan få men för livet efter övergreppen, säger Katju Aro.

Saknas politisk vilja till förändring

I Norge har Me too-skandaler ruskat om politiken. I alla partier har fall av sexuella trakasserier uppdagats, särskilt stora problem har det varit inom Arbeiderpartiet. Men det ha även uppdagats fall inom inom Høyre och Fremskrittspartiet.

– Stort fokus har legat på enskilda personer, men också på partiledningarnas hantering av saken. När det gäller Arbeiderpartiet har det även diskuterats vad detta får för konsekvenser för partiet, säger Helga Eggebø, sociolog och samhällsdebattör.

Me too har varit ett stort samtalsämne, med ett flertal upprop och vittnesmål som skakat om olika branscher. I slutet av oktober manifesterade kvinnor framför Stortinget i Oslo under parollen #vitrordeg. Enligt en undersökning från analysbolaget Retriever handlade 1 700 tidningsartiklar under en dryg månads tid, oktober till november, om #metoo.

Helga Eggebø är överraskad av kampanjens genomslagskraft. Samtidigt tycker hon att det pratats för lite om hur frågan ska tas vidare. Hon menar att det funnits ett stort engagemang underifrån, men att stödet uppifrån saknats.

Enligt Helga Eggebø kan det bero på att politikerna saknar verktyg, eller en struktur, för att genomföra jämställdhetspolitik.

– Viljan att lyfta Me too till ett strukturellt problem och prata om förändringar av lagar och strukturer har inte riktigt funnits. Ett exempel är vår fiskeriminister Per Sandberg som gick ut och sa att kvinnor bara behöver daska till förövaren!

Liknande åsikter har hörts efter Me too kampanjen i Sverige, där forskare från olika ämnesdiscipliner samstämmigt efterfrågar politisk aktion om Me too ska leda till reell förändring.

– Det vi sett hittills är reaktioner på uppropen där de flesta är eniga om att något måste göras. Men det kommer krävas mer än ett konstaterande om att sexuella trakasserier är fel. Politiker och arbetsgivare måste ta Me too på allvar och vilja förändra grunden för att maktstrukturer ska kunna ändras. Det är ett långvarigt politiskt arbete som behövs, säger Emma Severinsson.

Det här är en version av artikeln Så slog me too-kampanjen i Norden, som först publicerades på nikk.no. Artikeln utgår från den kartläggning som NIKK, Nordisk information för kunskap om kön, har gjort av Me too i Norden. Nationella sekretariatet för genusforskning har NIKK på uppdrag av Nordiska ministerrådet.

Hashtags:

SV: #utantystnadsplikt, #medvilkenrätt, #sistaspikenikistan
IS: #ískuggavaldsins  (Women in politics, the first group e. #intheshadowofpower), #tjaldiðfellur (Women in stage art e. #thecurtainfalls), #lending  (Stewardess e. #arrival / #landing), #viðerumgosið ( Women in Health service/sience e. #wearetheeruption), #jöfnumleikinn (Women in sports e. #equalizethegame)
DK: #timesup, #visyngerud
FI: #dammenbrister, #sanningen befriar, #memyös
NO: #stilleforopptak, #ikketilforhandling, #nårmusikkenstilner

Skribent Ida Måwe
Bild Mostphotos
Fakta/bakgrund #Metoo:

Till rörelsens upprinnelse räknas den amerikanska kvinnorättsaktivisten Tarana Burkes kampanj, vilken under parollen me too sedan 2006 har belyst sexuellt våld mot rasifierade svarta kvinnor.

Begreppet blev ytterligare känt 2017 efter avslöjanden om omfattande sexuella trakasserier och våldtäkter inom amerikansk filmindustri. Genom hashtaggen #metoo uppmanade skådespelaren Alyssa Milano kollegor att på sociala medier delge sina erfarenheter av dittills nedtystade sexuella trakasserier, övergrepp och våldtäkter. Flera anklagelser riktades mot filmproducenten Harvey Weinstein.

Uppropet fick ett omfattande genomslag med avknoppningar i andra branscher och spriddes över hela världen.

Läs NIKK:s kartläggning av Me too i Norden här.

Relaterat material
visa fler nyheter ›