Sveriges genusforskarförbund valde ny styrelse

2015-04-15 11:05

Sveriges genusforskarförbund, SGF, vill samla landets genusforskare och är en viktig aktör för att initiera och delta i dialoger kring forskningens villkor. Nyvalda ordföranden Paulina de los Reyes, pekar på genusforskningens bredd och brokighet som en tillgång i dess utveckling.

Paulina de los Reyes, professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet, är ny ordförande för genusforskarförbundet. Hon lyfter fram ambitionen att värna om det som kallas för genusforskningens två ben: att stärka dels de genusvetenskapliga miljöerna på olika lärosäten, dels genusperspektivets betydelse i olika discipliner. Genusforskning bedrivs i dag förutom inom ämnet genusvetenskap också på såväl tekniska, naturvetenskapliga och medicinska fakulteter som humanistiska, samhällsvetenskapliga och konstnärliga.

– Bredden är viktig för fältets utveckling. Den genusforskning som bedrivs i de olika ämnena är mycket mer än bara en rekryteringsbas för forskare till genusvetenskapen som ämne. Den har bidragit till hela fältets teori- och metodutveckling.

Paulina de los Reyes menar att förståelsen för genusforskningens speciella karaktär inte är tillräckligt etablerad hos forskningsfinansiärerna, som de statliga forskningsråden. Ett exempel på detta är hur Vetenskapsrådet lade ned sin Expertgrupp för genus år 2013 och hänvisar tvärvetenskapliga forskningsansökningar till en ämnesgrupp under humaniora och samhällsvetenskap.– Vi ser att det finns brister i systemen för bedömning av genusforskning. Forskningsråden behöver inse att de måste skaffa sig rätt kompetens. Förbundet verkar för att öka medvetenheten kring att genusforskningen är ett vetenskapligt fält som kräver specifika kunskaper och särskild kompetens.

Fokus på forskningspolitik

En av de nya ledamöterna i styrelsen är Fredrik Bondestam, sociolog som bland annat ansvarat för utbildningsforskning inom excellensprogrammet på Centrum för genusforskning i Uppsala och som i dag är forskningssamordnare på Nationella sekretariatet för genusforskning.

– Det känns både angeläget och spännande att bli invald i SGF:s styrelse. Jag var ju med och startade upp förbundet en gång i tiden, då som rätt nybliven genusforskare. En sak som jag kan bidra med in i förbundets arbete är att flytta fram positionerna på flera sätt när det gäller forskningspolitiken.

Som företrädare för genusforskarförbundet och som forskningssamordnare på sekretariatet har Fredrik Bondestam olika roller, men han ser att de två aktörerna har gemensamma intressen.

– Jag vill verka för att skapa kunskap om genusforskningsfältets bredd för de aktörer som är involverade i forskningsfinansiering på olika vis, särskilt då senare tids kritiska och feministiska utvecklingslinjer. Här återstår mycket att göra!

Kunskapstörst utanför akademin

SGF har växt på senare år. Särskilt har medlemmar strömmat till i samband med de nationella genusforskarkonferenserna g12 och g14, på hösten 2012 respektive 2014. Paulina de los Reyes ser det som ett tecken på växande intresse för forskningsfrågorna inom olika områden.

– Samtidigt ser vi att det är ett ganska brokigt fält, och det är inte heller önskvärt med större enhetlighet. Olika ingångar och perspektiv ger dynamik i forskningen. Vi står nu i ett skede av fältets utveckling som präglas av expansion och av att olika röster gör sig hörda.

Paulina de los Reyes menar att frågor som väcks utanför akademin är viktiga för ett kritiskt forskningsfält som genusforskningen. Det väcker också förväntningar på förbundet.

– Det finns en stor kunskapstörst utanför akademin i frågor kring rasism, heteronormativitet, funktionsnedsättningar och andra intersektionella perspektiv. Vi vill ta vara på denna kunskapstörst, ta tillfället i akt att reflektera kring hur vi arbetar med såväl teori- som metodutveckling. Förbundet kan vara en plattform för dialog, inte minst i relation till forskningspolitiken.

Nästa år kommer regeringen med en ny forskningspolitisk proposition. Genusforskarförbundet ser sig som en viktig aktör för att initiera och delta i dialoger kring forskningspolitiken. Tidigare har SGF bland annat anordnat hearings, om forskningsrådens roll och angående lärosätenas ökade autonomi.

Ledamöterna i SGF:s förbundsstyrelse

Omvalda:

  • Paulina de los Reyes (ordförande), professor i ekonomisk historia, Stockholms universitet
  • Linda Sandberg, forskare vid Umeå centrum för genusstudier (UCGS), Umeå universitet
  • Sara Edenheim (suppleant), universitetslektor vid Umeå centrum för genusstudier (UCGS), Umeå universitet


Valda på två år från 2014:

  • Lena Martinsson (vice ordförande), professor i genusvetenskap och docent i etnologi, Göteborgs universitet
  • Mathias Ericson, lektor vid Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet
  • Charlotte Holgersson, docent i genus, organisation och ledning, KTH
  • Tanja Joelsson, postdoktor vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet
  • Sofia Strid, biträdande lektor vid Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro universitet

Nyvalda:

  • Silje Lundgren, forskningskoordinator vid Tema Genus, Linköpings universitet
  • Fredrik Bondestam, forskningssamordnare på Nationella sekretariatet för genusforskning
  • Jessika Svensson (suppleant), lektor vid Avdelningen för socialt arbete, Mittuniversitetet
Skribent Jimmy Sand
visa fler nyheter ›