Symbol för kraft och manlighet

2011-11-11 10:24

Hur används trumpeten för att skapa, befästa och återskapa maktrelationer och värderingar kopplade till kön? Verena Barth, doktor i musikvetenskap, undersöker i sin forskning trumpeten som genussymbol.

Nyhet 

Musik som symbol för genus kan undersökas med hjälp av andra instrument, men föreställningar om genus är speciellt tydligt kopplade till trumpeten, förklarar Verena Barth, doktor i musikvetenskap, som i egenskap av kvinnlig trumpetare själv tillhör ett av undantagen i trumpetfältet.

– Det härrör bland annat från instrumentets historiska användning som signalinstrument i hovkulturen. Associationer kring trumpeten till en manlig sfär – krig och makt – har också en lång tradition, som har försvårat en mer könsjämlik användning. Tidigare forskning har uppmärksammat olika aspekter av genussymbolik i musiken. Forskning har bland annat kopplat specifika instrument och genrer till genus och sexualitet och visat hur olika sätt att framföra musik både kan konstruera och bekräfta en speciell genusdiskurs. Gitarren är ett exempel. Kvinnors marginella position förklaras utifrån instrumentets manliga sexuella laddning – bland annat har gitarren beskrivits som fallossymbol.

Liknande beskrivningar finns även i nyare forskning om trumpeten, men enligt Verena Barth har det oftast handlat om att uppmärksamma trumpetspelande kvinnor.

– Forskningen har rört sig på en kvantitativ nivå. Problemet är att detta oftast har skett utan en ifrågasättande diskussion av själva genuskonstruktionen i samband med instrumentet trumpet. Verena Barths forskning handlar om det motsatta. En stor del av hennes arbete går ut på kvalitativa undersökningar i form av intervjuer med trumpetare, såväl kvinnliga som manliga.

– Det intressanta är att samtliga informanter, även om de hade olika åsikter om det, visste om trumpetens manliga kodning. Den kulturella konsensusen angående trumpetens genuskodning är alltså fortfarande väldigt tydlig. Däremot visar intervjuerna att trumpetens genusladdning är olika stark beroende på geografiskt läge.

Ju längre österut man kommer i Europa ju starkare är genusladdningen och i Skandinavien är den ganska svag. Ett annat resultat som Verena Barth tycker är intressant är att många av de hon har intervjuat har fokuserat på den fysiska sidan av instrumentutövningen och på frågan om lämplighet som utövare beroende på kön, trots att den manliga kodningen enligt Verena Barth uppenbarligen är ett resultat av historiska och sociala maktprocesser.

– Möjligheten att spela starkt på instrumentet har gynnat genuskodningen då trumpetens starka ljud har kopplats till kraft och manlighet. Att spela starkt har blivit till en slags norm som länge överskuggat andra klangmöjligheter som uppfattats som avvikande och kvinnliga, som till exempel den sordinerade klangen som bland annat finns inom cool jazz.

Verena Barth har ett tvåårigt postdokstipendium från Vetenskapsrådet för att genomföra projektet ”Trumpeten som genussymbol”, eller ”Trumpeten inom genussystemet” som hon föredrar att kalla det, vid Royal Scottish Academy of Music and Drama i Glasgow. Projektet kommer att vara klart i slutet av 2011.

Skribent Nana Håkansson
Källa Denna artikel publicerades ursprungligen i tidningen Genus nr 3 2010.
visa fler nyheter ›