Utveckling av nätverksteknik tillsammans med lokalbefolkningen i Stáloluokta, Jokkmokk.

Teknik utifrån feministisk teori

2018-03-01 12:14

Feministisk teknovetenskap är ett etablerat forskningsfält i Sverige. För att få insyn i arbetet har vi träffat tre forskare som studerar design, nätverksteknik samt makt inom teknikutveckling.

Nyhet 

Forskarna har olika inriktningar på teknovetenskap men delar en ambition om att inkludera fler och mindre aktörer i teknikutvecklingen. De söker alternativa lösningar till etablerade idéer och strävar efter att arbeta med långsiktiga, hållbara metoder.

Intervjuerna är uppdelade i tre delar och handlar om feministisk design, okonventionella IT-lösningar samt vad som händer i tider då teknik får gå före allt.

Nya lösningar på gamla problem

Lena Berglin är docent i design och ansvarig för textilingenjörsutbildningen vid Textilhögskolan i Borås. Hon har en bakgrund i klassisk teknikforskning och disputerade med en avhandling om interaktiva textila strukturer på Chalmers tekniska högskola.

Hennes erfarenhet är att den etablerade forskningen alltför ofta utgår från spekulation istället för reella behov.

Lena Berglin

Lena Berglin

– När jag började läsa feministisk teori övertygades jag om vikten av att utgå från verkliga problem och skapa vardagsnära forskning.

Istället för att sitta med ett teknikdrivet forskarteam började hon arbeta med andra forskare och aktörer från olika professioner (som sjuksköterskor, samer, humanister etc.).

Det var också då som hon bestämde sig för att inte låta hennes position som forskare, i en manligt värderande akademi, styra vad hon skulle forska med. Idag inkluderar hon många olika människor och kompetenser i sin forskning för att tillsammans hitta lösningar på framtidens problem.

– Teknikutveckling kretsar i hög utsträckning om problem konstruerade av en liten homogen grupp och som automatiskt sätter vissa områden, som exempelvis bilar, robotar och medicinteknik, framför andra. Här har teknofeminismen en otroligt viktig roll att spela.

Praktexempel på feministisk design

Lena Berglin misstänker att hon antagligen brytt sig mer om sina tekniska landvinningar än behovet av dem, om hon hade fortsatt sin karriär inom det klassiska teknikspåret. I hennes nuvarande forskningsprojekt låter hon behovet avgöra vilken teknik som ska användas.

Som ett konkret exempel på när en strävan för rättigheter driver teknikutveckling lyfter hon fram Karin Högbergs projekt om mensfattigdom (menstrual poverty). Med hjälp av hennes forskning i Afrika har ett reellt problem, som drabbar miljontals kvinnor, identifierats.

Genom ett teknofeministiskt perspektiv och interdisciplinär forskning har Lena Berglin tagit fram ett mensskydd, som ska hjälpa kvinnor i utsatta områden med hygien. Resultatet är en återanvändningsbar binda av material som torkar snabbt utan att absorbera vätska, och därför är lätt att tvätta ren med en liten mängd vatten vilket är nödvändigt i fattiga områden där vatten och torkmöjligheter är begränsade.

Feministiska perspektiv handlar inte bara om kvinnor och män utan också om små och stora aktörer. Att våga involvera fler.

– Produkten är ett praktexempel på feministisk design. Det är en feministisk handling att utgå från kvinnors behov och skapa något i samklang med miljön. Feministiska perspektiv handlar inte bara om kvinnor och män utan också om små och stora aktörer. Att våga involvera fler, säger Lena Berglin.

Reducering framför återvinning

Övertron på återvinning leder enligt Lena Berglin till oförändrad konsumtion, när det vi egentligen behöver är att ändra våra konsumtionsmönster. Att det viktiga är att reducera användningen av industriellt framtaget material, snarare än att återvinna den. Hon poängterar att råvarorna helt enkelt inte räcker till för att fortsätta producera mer plast, och framhåller vikten av attitydförändringar.

– Alla tror att elbilar löser allt men el är ingen bekymmersfri källa. Och visst är det bättre att köpa ekologisk bomull men den utarmar också jorden. Problemet är att vi ska ha så mycket. Här tror jag att feministisk forskning kan bidra genom att utmana etablerade förhållningssätt.

Alla tror att elbilar löser allt men el är ingen bekymmersfri källa. Och visst är det bättre att köpa ekologisk bomull men den utarmar också jorden.

Samtidigt är Lena Berglin intresserad av resursåtervinning och beskriver fascinerat hur samerna tar tillvara på allt efter renslakt. Hon resonerar kring hur andra djursenor skulle kunna användas för utvinning av fibrer. Ett aktuellt projekt som hon driver i en sameby tillsammans med Maria Udén, professor vid Luleå tekniska universitet, handlar om att industriellt utvinna fibrer ur rensenor vilket har en lång tradition inom samiskt konsthantverk.

– En industriellt utvunnen sentråd skulle till skillnad från en textilmedicinsk produkt kunna nå fler aktörer och dessutom vara så miljövänlig som det bara går. Hantverk skulle generera mycket pengar, till fler och mindre aktörer.

Avslutningsvis lyfter Lena Berglin fram potentialen i den nystartade nationella plattformen för forskare inom feministisk teknovetenskap, som hon ser som en möjlig forskarskola för blivande doktorander. Hon vill inte längre driva projekt inom en klassisk forskarinstitution, eller ha doktorander som ingår i vad hon benämner som ”stuprörsforskningen”.

Hennes fortsatta målsättning för framtiden är att den feministiska forskningen inte bara ska peka på problem, utan att forskare inom teknofeminism går in och tar befälet genom att bedriva forskning på teknik och visa på lösningar.

Givna sanningar byttes mot maktkritik

Redan som tonåring började Samo Grasic att bygga och distribuera wifi-nätverk i sin hemort i Slovenien, som då saknade internet. Det tidiga intresset för nätverksteknik fick honom senare att studera datavetenskap.

Samo Grasic

Samo Grasic

Studierna tog honom vidare till Sverige och Luleå tekniska universitet där han doktorerade med ett projekt om nätverkstekniken DTN (Delay Tolerant Networking) och dess användningsområden i den arktiska vildmarken. Doktorandtjänsten var förlagd till avdelningen för Genus och teknik.

– Jag var inte intresserad av genus och jämställdhet när jag började. Till min förvåning blev perspektivet avgörande för mig, både på ett professionellt och privat plan.

Inte förrän han hade börjat studera vid Genus och teknik vid LTU insåg han hur ensidig och smal hans tekniska utbildning hade varit. Först nu fick han förståelse för att teknologi inte är på förhand givet, att det finns ett historiskt och politiskt arv som styr dagens teknikutveckling. Det var också vid denna tidpunkt då han introducerades för teorier om normer och makt.

Jag var inte intresserad av genus och jämställdhet när jag började. Till min förvåning blev perspektivet avgörande för mig, både på ett professionellt och privat plan.

– Teknikfältet framställs ofta som neutralt, som ett apolitiskt område med givna sanningar, men all teknik skapas utifrån intressen. Trots att fältet är verkligt politiskt diskuteras inte politiska aspekter inom teknovetenskap. Där tänker jag att feministiska teorier kan hjälpa till att analysera och utröna vilka det är som bestämmer över den tekniska utvecklingen.

Okonventionell teknik bortom storföretagen

Samo Grasics doktorandstudier från Padjelanta och Sarek nationalparker visar att teknik som kan hantera fördröjning kan fungerar som ett kommunikationsverktyg för områden med hårt klimat och utan tillgång till mobilt nätverk. En av lösningarna handlar om renspårning som kan användas av renskötare.

Idag arbetar han som teknisk utvecklare för Dálvvadis ekonomiska förening, en samverkansplattform för samebyarna i Jokkmokk. Som utvecklare hjälper han renskötarna att, trots det kyliga klimatet och brist på IT infrastruktur och energi, få tillgång till internet som bland annat hjälper till att spåra djuren.

– För mig är det ett viktigt jobb. Det känns stort att vara med och skräddarsy en lösning som är anpassad för samebyarnas behov. Jag tycker att det är viktigt att den tekniska utvecklingen sker tillsammans med, och inte enbart för, framtida användare.

För mig är det ett viktigt jobb. Det känns stort att vara med och skräddarsy en lösning som är anpassad för samebyarnas behov.

Samo Grasic tycker att det är viktigt att gå utanför den gängse normen, bortom storföretagens arenor, och skapa något annat, mer robust. Han vill vara med och bidra till hållbara tekniska lösningar som möjliggör liv utanför städerna. Som gör att människor och deras verksamheter, överlever.

-Konventionella IT-teknologier är inte användbara överallt. Därför blir det viktigt att som teknisk utvecklare, inte bara följa nutida trender utan även hitta alternativa lösningar som till exempel för människor i glesbygd som inte alltid kan dra nytta av de teknologier som är en självklarhet i städer.

Inflytande över samhällets omvandling

Åsa Johansson är civilingenjör i maskinteknik och genusvetare. Som doktorand vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) förenar hon feministisk teknovetenskap med feministiska organisationsstudier.

Åsa Johansson

Åsa Johansson

Hennes kommande avhandling ska kartlägga förståelser av inflytelserika teknikområden, teknikfält som ofta ”hypas” genom att ges mycket uppmärksamhet under en viss tidpunkt och som förväntas få stor inverkan på människors sätt att leva.

Ett aktuellt exempel dessa “disruptiva” tekniker är artificiell intelligens (AI) som av många beskrivs som världens just nu viktigaste teknik. I Sverige satsas det miljarder på utveckling av tillämpad artificiell intelligens (Ny teknik 22/2 2018).

Åsa Johanssons forskning undersöker vad som händer i dessa tider av omvandling och vilka som är med och driver på utvecklingen som spås påverka hela befolkningen. Huvudstudien kommer att avhandla just makt och inflytande; inkludering och exkludering.

– Vem får vara med när tekniska framtidsvisioner formuleras och beslutas om? Vilka idéer och föreställningar om teknik ligger till grund för dessa satsningar? Genom att kartlägga hur makt görs och vilka det är som driver utvecklingen ska jag förhoppningsvis närma mig svaren.

Vem får vara med när tekniska framtidsvisioner formuleras och beslutas om? Vilka idéer och föreställningar om teknik ligger till grund för dessa satsningar?

Tekniska visioner om framtiden får materialiserade konsekvenser menar Åsa Johansson och påminner om tiden runt millennieskiftet då IT-företag utan substans övervärderades samtidigt som nya maskulina ideal sopade jämställdhet under mattan. Hon liknar perioden vid ett undantagstillstånd, som verkar råda när tekniken får gå före allt i stunder av en ”hype”.

Teknik som återskapar maktobalans

Utveckling av artificiell intelligens sätter många frågor på sin spets, särskilt den om hur vetenskapen ser på människan och mänskligt kunskapande. Forskning och utveckling av artificiell intelligens har länge gett privilegium till hjärnan. Fältet har fortfarande inte fullt ut tagit till sig kritiken från feministisk forskning om att lärande sker i en interaktiv sammanflätning mellan hjärnan, kroppen och omgivningen.

Feministiskt perspektiv kan handla om gränsdragningar om vad som ska definieras som teknik och att verksamma kvinnors teknikintressen och bidrag ska uppvärderas.

– Om teknikverksamhet konsekvent speglar mäns erfarenheter och sammanfaller med föreställningar om manlighet får detta konsekvenser för teknikverksamma kvinnor som i allt större grad får förhandla med sina identiteter och göra personliga uppoffringar för att passa in i dessa miljöer.

Att anlägga ett feministiskt perspektiv är, enligt Åsa Johansson, att möjliggöra för kvinnliga forskare att delta på lika villkor som män men också ett sätt att säkerställa att de produkter, artefakter och tjänster som skapas riktar sig till fler än just män.

– Om de som tar fram och utvecklar teknik utgörs av en homogen grupp, är risken påtaglig att betydande användargrupper glöms bort som följd, vilket återskapar maktobalans.

Om de som tar fram och utvecklar teknik utgörs av en homogen grupp, är risken påtaglig att betydande användargrupper glöms bort som följd, vilket återskapar maktobalans.

Avslutningsvis lyfter Åsa Johansson fram att all forskning behöver sitt ämne för att få tyngd. Det är viktigt att feministisk teknovetenskap fortsätter att arbeta tvärvetenskapligt men att ämnen behöver egna miljöer för att utvecklas.

– Målet är att transformera andra områden genom feministisk teknovetenskap men det bygger på att de också existerar som egna enheter för att kunskapen ska kunna fördjupas.

Skribent Paulin Nande
Bild Samo Grasic
Relaterat material
visa fler nyheter ›