Tidskrift för genusvetenskap 4 2017

Tidskrift för genusvetenskap belyser forskningens villkor

2018-02-08 13:34

Nya numret av Tidskrift för genusvetenskap, TGV, handlar om feministiska och intersektionella perspektiv på forskningens villkor. Artiklarna rör på olika sätt kunskapsproduktion och forskares situation inom akademin.

Nyhet 

– Det är viktigt att belysa forskningens villkor inifrån och ständigt skapa rum för samtal om det. Genusforskare ser maktförhållanden inom akademin, eftersom de har varit tvungna att göra det för att kunna formulera och förmedla sin kunskap. Med maktkritisk blick kan de också berätta något nytt om de samtida villkoren i akademin generellt.

Fredrik Bondestam

Det säger Fredrik Bondestam, filosofie doktor i sociologi och forskningssamordnare på Nationella sekretariatet för genusforskning. Han och Kajsa Widegren, forskningssamordnare på sekretariatet, samt Kerstin Alnebratt som är  föreståndare för sekretariatet, båda filosofie doktorer i genusvetenskap, har varit gästredaktörer för Tidskrift för genusvetenskap, tema kunskapsproduktion.

I samband med att Nationella sekretariatet för genusforskning fick regeringsuppdraget Jihu, Jämställdhetsintegrering i högskolor och universitet, ställde sekretariatet frågan om möjligheten att göra ett nummer av TGV. När forskare tillfrågas om förutsättningar för forskning och arbetsvillkor i akademin kommer helt andra perspektiv fram än i samtal med universitetsledningar, menar Kerstin Alnebratt.

Kerstin Alnebratt

– För oss är det viktigt att arbetet med jämställdhet i akademin också är forskningsbaserat. Genusforskare har mycket att bidra med när det gäller förståelsen för de villkor under vilka forskning kan bedrivas, säger hon.

Temanumrets artiklar belyser forskningens villkor genom olika berättelser från högskolevärlden.

– Vi fick ett nummer med ett brett etnografiskt material, med berättelser inifrån akademin, som rör sig kring nyliberalism, rasism och det kunskapande subjektet. Jag tycker att det har blivit ett väldigt spännande nummer, säger Kajsa Widegren.

Kajsa Widegren

Maria do Mar Pereiras artikel bygger på etnografi från Portugal och feministiska forskares erfarenheter av produktivitetskrav i det nyliberala universitetets regim.

Fataneh Farahanis och Suruchi Thapar-Björkerts artikel analyserar hur rasifiering exkluderar både kunskapsinnehåll och rasifierade subjekt i svensk akademi och i Hanna Sjögrens artikel står de normativa krav och förväntningar som finns på att den kunskap som förmedlas på universitetsutbildningar ska vara neutral och opartisk i centrum.

Med detta nummer lanserar den avgående redaktionen för TGV och gästredaktörerna tillsammans med den kommande redaktionen ett debattforum på TGVs webbplats. Deras förhoppning är att det ska bli början på ett samtal som utmanar, utvecklar och skapar nya villkor för forskning. Först ut i debatten är Sara Edenheim med texten ”Den goda viljans feminism – en kritisk analys av ett paradigm”. Genom en närläsning av två antologier argumenterar hon för ”en kritik av det postpolitiska tillståndet som gör den specifika nyliberala styrningen möjlig att passera som just opolitisk i samhället i stort”.

Innehåll Tidskrift för genusvetenskap, nr 4 2017

  • Från redaktionen: Kunskapandets villkor
    Kerstin Alnebratt, Fredrik Bondestam och Kajsa Widegren
  • “Man kan känna utmattningen i luften”. (Sinnes)stämningen på det nyliberala universitetet och dess påverkan på feministiska forskare
    Maria do Mar Pereira
  • Rasifiering av kunskapsproduktion. En epistemologisk resa genom processer av inkludering och exkludering i olika akademiska forum.
    Fataneh Farahani och Suruchi Thapar-Björkert
  • Frispel: Ain´t I a woman?/Är inte jag en forskare?
    Paula Mählck
  • Den okroppsliga kunskapssynens politik. Om varför hållbar utveckling tycks svårhanterligt i utbildning.
    Hanna Sjögren
  • Recensioner
  • Sveriges genusforskarförbund
Skribent Inga-Bodil Ekselius
Relaterat material
visa fler nyheter ›