Tvåårsregeln låser fast kvinnor i våldsamma relationer

2015-04-21 15:40

Kvinnor som kommer till Sverige för så kallade importäktenskap utsätts i större utsträckning än andra för våld i nära relationer. Antalet som söker hjälp hos kvinnojourer har enligt ny statistik tredubblats. Men mörkertalet är fortfarande stort och forskare och praktiker är eniga kring anledningen: tvåårsregeln.

Tvåårsregeln är en reglering i utlänningslagen som funnits sedan 1983. Den har sin grund i att Migrationsverket uppmärksammade så kallade skenäktenskap där svenska medborgare gifte sig för att motparten skulle få uppehållstillstånd, ibland mot ekonomisk ersättning. För att motverka detta lagstiftades om en tvåårsregel. Skulle paret skilja sig inom två år skulle motparten, vilket ofta är en kvinna, förlora sitt uppehållstillstånd.

– Avsikten var kanske god på ett plan, man ville komma åt skenäktenskap. Men som så ofta annars är det kvinnor som betalar priset, säger Mehrdad Darvishpour, genus- och etnicitetsforskare vid Mälardalens högskola.

Hamnar i ett rejält underläge

Mehrdad Darvishpour konstaterar att de flesta äktenskap som är resultatet av importäktenskap inte är skenäktenskap utan reella äktenskap. Oftast förekommer det mellan svenska män och kvinnor från Sydostasien men också inom andra så kallade invandrargrupper där män som är svenska medborgare träffar fruar i sina ursprungsländer eller arrangerar äktenskapet via sina släkter i ursprungslandet.

Han har under flera år forskat kring äktenskap och skilsmässa bland invandrade familjer, bland annat importäktenskap, och försökt förklara varför relationen kan vara mer ojämställd än andra.

– Om ett par kommer hit samtidigt har båda mer eller mindre lika stora möjligheter. Då skapas en maktförskjutning till kvinnans fördel vilket underlättar förutsättningarna för en jämn maktfördelning inom familjen. I importäktenskap är det annorlunda. Många av dessa förhållanden bygger på en klart ojämn maktrelation mellan en man som har relativ god situation i Sverige och en kvinna som är ny i landet, inte kan språket och inte har hunnit etablera sig. Mannen har redan uppehållstillstånd och kvinnan hamnar i beroenderelation till honom, inte minst på grund av tvåårsregeln. Det gör att hon hamnar i ett rejält underläge.

Den ojämställda relationen kan leda till konflikt och i vissa fall våld. Mehrdad Darvishpour menar att kvinnor i importäktenskap är den grupp som löper störst risk att utsättas för våld i nära relationer.

– 10 000-tals kvinnor drabbas varje år. En avhandling från 2011 visar att utlandsfödda kvinnor, speciellt de med låg inkomst, löper tre gånger så stor risk att utsättas för våld i nära relationer jämfört med svenskfödda kvinnor. Kvinnor som kommer via importäktenskap kan löpa ännu större risk. En undersökning från ROKS från år 2009 visar att kvinnor som kom via importäktenskap var överrepresenterade bland de som sökt och fått skydd hos deras kvinnojourer.

Darvishpours studier visar att få kvinnor vågar anmäla eller vända sig till en kvinnojour. I intervjuer han gjort med våldsutsatta kvinnor från Iran vittnar många om att det tog lång tid att etablera sig i Sverige. Mannen tenderar att isolera kvinnan genom att kapa eventuella nätverk och förhindra hennes väg ut i samhället. Därför har de svårt att informera sig om vad de har för rättigheter, vart de ska vända sig om de utsätts och hur de ska kunna stå på egna ben om de bestämmer sig för att anmäla. Och många av dem som trots allt anmäler drar ofta tillbaka anmälan.

– Problemet är att det även i förhållanden där kvinnan är självständig händer att den som utsätts för våld vägrar anmäla eller drar tillbaks anmälan. Hur ska då dessa kvinnor som är beroende av tvåårsregeln våga lita på att deras anmälan leder till en fällande dom?

Hamnar i en rättslös situation

Karin Svensson, ordförande för Roks, menar att tvåårsregeln låser fast misshandlade kvinnor i en hopplös situation.

– De har i bästa fall två saker att välja på: antingen stannar de kvar i ett förhållande där de utsätts för våld, eller så åker de tillbaks till hemlandet. Men för många finns inte den möjligheten. De kanske inte är välkomna tillbaka som frånskilda. Vissa har ju heller ingenting att återvända till.

Under 2014 sökte sig 1 197 kvinnor med den här typen av problematik till Roks jourer. Det är en markant ökning jämfört med 2013 då antalet var 340. Ökningen har framförallt skett på några enstaka jourer som har satsat speciellt på att nå ut till den här gruppen och insatserna har gett resultat. Men Karin Svensson tror att mörkertalet fortfarande är enormt.

– Det finns undantag till tvåårsregeln om man utsätts för våld. Men få omfattas av det undantaget eftersom det bygger på att kvinnan ska ha utsatts för grövre våld, upprepat våld, och bör ha lämnat mannen i anknytning till våldet. Vi som jobbar med mäns våld mot kvinnor vet att det inte är så här det ser ut i verkligheten. Det är en process att komma in i våldet och det är en process att ta sig ur.

Eftersom få beviljas uppehållstillstånd på egen hand så hamnar kvinnorna i en rättslös situation.

– De allra flesta tvingas att stanna kvar och härda ut i två år tills de får ett eget uppehållstillstånd och kan lämna våldet. För väldigt många kvinnor är detta verkligheten, de är inte välkomna att återvända hem och vågar inte ta risken att anmäla eftersom de ser att oddsen att få stanna i Sverige inte är på deras sida.

Tvingas utstå mer och grövre våld

Roks är en av flera organisationer som har höjt rösten för att avskaffa tvåårsregeln. Medan tvåårsregeln finns kvar så måste vi sänka kraven för fortsatt uppehållstillstånd, säger Karin Svensson.

– Det kan ju inte vara acceptabelt att kvinnor som kommer från andra länder ska tvingas utstå mer och grövre våld än kvinnor födda i Sverige. Vi måste ha samma definition av våld för alla grupper.

Hon menar att vi också bör hitta sätt att jobba förebyggande, bland annat genom att hitta kanaler för att informera kvinnor om deras rättigheter innan de kommer hit. Det finns också möjligheter att tillsätta tillsyn eller utredning av mannen innan kvinnan får komma till landet.

– Fruimport enligt vår definition handlar om att en man som bor och är etablerad i Sverige importerar en kvinna från utlandet i syfte att skada eller utnyttja henne. Serieimportörer och män som tidigare dömts för våld mot kvinnor eller pedofili skulle kunna stoppas vid en tillsyn.

Men i dagläget finns inga sådana åtgärder planerade. Röster höjs kontinuerligt och kräver att tvåårsregeln avskaffas. Politiker, forskare och kvinnojourer stämmer in i kören. Varför händer då ingenting?

– Vi kan se det på hela området mäns våld mot kvinnor: det är inte en prioriterad fråga. Det här slår extra hårt mot kvinnor som kommer hit för äktenskap. Menar man allvar med att eliminera mäns våld mot kvinnor så räcker det inte att prata, man måste börja agera. De flesta är överens om vilka åtgärder som behöver vidtas. Nu är det bara från ord till handling från politisk sida.

Möts av rasistiska attityder

Även Mehrdad Darvishpour menar att vi snarast möjligt måste avskaffa tvåårsregeln. Han är även för en generell skärpning av lagstiftningen vad gäller mäns våld mot kvinnor.

– Idag har vi en lagstiftning som innebär att våld med rasistiskt motiv bestraffas hårdare. Det är ett sätt att signalera att vi inte tolererar våld mot utsatta grupper. Varför kan vi inte använda samma argumentation mot våld som är könsbetingat?

I sin vårbudget har regeringen utlovat ökat stöd på 25 miljoner till lokala kvinnojourer. Enligt Mehrdad Darvishpour är ökade resurser avgörande.

– Kvinnojourerna tar hand om ett av samhällets allvarligaste problem med väldigt lite pengar. Det gör att kvinnor tvingas tillbaks till våldsamma relationer.

Till sist menar han att socialtjänst, polis och andra offentliga institutioner och myndigheter som möter dessa kvinnor måste ändra sin utgångspunkt.

– Idag har de en neutral utgångspunkt som döljer kvinnors underordning och missgynnar kvinnor. Många av kvinnorna som söker hjälp hos polisen möts av rasistiska attityder och tas inte på allvar, ”i invandrarfamiljer förekommer så mycket bråk.” Jag tror att ett antirasistiskt feministiskt perspektiv kan vara väldigt bra för att hjälpa den här utsatta gruppen.

Skribent Cecilia Köljing
Fakta
Utdrag från Roks senaste statistik: Totalt sökte 18 803 kvinnor och tjejer hjälp på någon av Roks 110 jourer 2014, jämfört med 17 144 året före. 1 858 kvinnor avvisades från kvinnojourerna under 2014. Antalet stödsökande som utsatts för fruimport ökade från 340 till nästan 1 200 mellan år 2013 och 2014. Antalet stödsökande som utsatts för hedersrelaterat våld ökade under samma period från 626 till 1 128.
visa fler nyheter ›