Uppsving för islamisk feminism

2015-08-13 08:43

Feminism ses ofta som ett västerländskt projekt, både i väst och i den muslimska världen. Trots det menar Ann Kull, islamolog vid Lunds universitet, att den islamiska feminismen är på uppgång. Även om det ofta kallas för något annat. Genus.se ställde Ann Kull några frågor.

Nyhet 

Vad finns det för feministisk rörelse inom islam?

– Det finns ganska många olika feministiska rörelser som rör sig inom det islamiska ramverket. Jag har tittat närmare på hur det ser ut i Indonesien där islamisk feminism främst bedrivs via utbildning, aktivism och predikan. Ofta handlar det om akademiker på centrum för kvinnostudier på universiteten som gör nytolkningar av koranen med ett kvinnopositivt perspektiv och publicerar läroböcker med genusperspektiv. Ofta är dessa akademiker också aktivister och jobbar med kvinnors rättigheter i ett islamiskt perspektiv inom olika NGO:s. Där använder de sig mer praktiskt av sina tolkningar, håller kurser för andra aktivister, har studiegrupper för kvinnor och informerar myndigheter i olika sakfrågor. Det finns även kvinnliga predikanter, alla är inte vad vi skulle kalla feminister eller genusmedvetna, men de blir allt fler och just det faktum att det finns kvinnliga predikanter är en styrka i sig. Många av dem har ett kvinnligt rättighetstänk och gör egna korantolkningar som de framför i sina predikningar.

Vad är skillnaden på ett kvinnopositivt och ett feministiskt perspektiv?

– Feminism som ord eller ideologi anses av många muslimer vara importerat från väst. Och visst, feminismen som tankeidé knäcktes i väst, men det finns samma tankar över hela världen eftersom det finns förtryckta kvinnor överallt. Kallas det något annat blir det mindre känsligt, genus eller kvinnors rättigheter till exempel. Postkoloniala forskare som till exempel Chandra Mohanty lyfter ofta vikten av lokal feminism som står på en grund från lokalsamhället och islamisk feminism skulle kunna ses som något sådant. De tolkningar som görs är i alla fall genusneutrala och vissa går ett steg längre och gör kvinnopositiva tolkningar. De islamiska feministerna anser att islam från början har tolkats av män präglade av väldigt patriarkala strukturer och att det har påverkat förståelsen av en religion som från början var ganska genusneutral. Idag tolkar både kvinnor och män utifrån en kontext som påverkas av modernitet och globalisering och de här nya referensramarna gör att de kan se texten med nya ögon. Det handlar inte heller om bokstavstrogna tolkningar utan hermeneutiska läsningar där man försöker förstå texterna, på samma sätt som har gjorts i kristen reformation.

Plattformen ”Voices of hijabis” menar att de får sina rättigheter genom islam. Är det ett vanligt förhållningssätt bland islamiska feminister att vägen till frigörelse går via religionen?

– Många förespråkar att islam i sig är revolutionär, att det finns sociala reformer inbakat, även kvinnors rättigheter. Det må vara som det vill med det, men innan islams ankomst till det som idag kallas arabiska halvön så hade kvinnor inga rättigheter överhuvudtaget, de betraktades som männens ägodelar och kunde ärvas, skänkas eller kastas bort. Sett ur det perspektivet så är Muhammed en revolutionär förespråkare för kvinnors rättigheter, han begränsade till exempel antalet tillåtna fruar till fyra och gav kvinnan rätt till arv och att vittna i juridiska spörsmål. Det betyder inte att det är lika rättigheter mellan kvinnor och män, men kvinnor fick rättigheter genom islam. Och många vill spinna vidare på denna islams revolutionära anda och menar att man inte behöver göra sig av med religionen utan kan finna dessa styrkor inom religionen. Naturligtvis är tolkning viktigt, det går att betona vissa saker och tona ner andra. Det finns en hel vers i koranen som heter ”Kvinnor”, där kan man plocka både problematiska och positiva bitar.

Var kommer den här bilden av en patriarkal religion ifrån?

– I takt med att religionen har institutionaliserats så har män i väldigt patriarkala samhällen skrivit lagar och doktriner, religionen har blivit färgad av den kontext de levt i. Genom de allt fler lagarna och doktrinerna försvann de kvinnliga rättigheterna, den revolutionära andan. Om du ser var de flesta muslimerna bor så är det väldigt patriarkala länder med väldigt starka maktstrukturer. Frågan är om det var hönan eller ägget som kom först men hur som helst så har religionen ju färgats av det.

Vad finns det för likheter med västerländsk feminism?

– Det finns ganska många. Den stora skillnaden ligger i vad rättigheterna grundar sig på, om det är en islamtolkning eller sekulära lagar och idéer som FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Så det är inte så mycket innehållet utan grunden som skiljer dem åt. Och sen är det skillnad på vad som läggs i begrepp som rättighet, skyldighet och frihet. När talibanerna försvagades i Afghanistan så trodde de flesta i väst att alla kvinnor skulle kasta av sig burkan, men alla gjorde ju inte det. Det kan hända att de såg en funktion för burkan i det samhälle som de trots allt fortfarande levde i. Vi kan ibland stirra oss blinda på saker som klädsel men rättigheter kan innebära så oändligt mycket mer än så.

Skribent Cecilia Köljing
visa fler nyheter ›