“Utan en mer långsiktig inriktning kommer humaniora inte överleva”

2011-11-17 11:30

Humaniora är starkt missgynnat av regeringens forskningspolitik. Det menar Lisbeth Larsson, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet.
– De två senaste propositionerna har varit förödande för humanistisk forskning. Utan en mer långsiktig inriktning kommer humaniora inte överleva som vare sig hjälpvetenskap eller enskild vetenskap.

Samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning är mer beroende av offentlig finansiering än andra vetenskapliga områden. Det konstaterade regeringen i den forsknings- och innovationsproposition som gäller fram till och med 2012, Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50). Samtidigt utgjorde de så kallade strategiska satsningarna på tjugo av regeringen utpekade forskningsområden 1,8 av de totalt 5 miljarderna i den statliga forskningsfinansieringen för 2009-2012. Dessa har med marginella undantag inriktats på medicinsk, teknisk och naturvetenskaplig forskning.

Lisbeth Larsson har varit engagerad i den offentliga debatten kring regeringens senaste forskningsproposition. Det hon främst har varit kritisk mot är hur regeringen enligt Larsson detaljstyr forskningen.

– Lars Leijonborg som ny forskningsminister 2006 signalerade slutet på alla inskränkningar av den fria forskningen. Men när forskningspropositionen kom visade den sig vara den mest specificerade någonsin när det gäller de pengar som förmedlas via forskningsråden. Man visar inte bara med hela handen. Pekfingret kommer också till flitig användning för att styra forskningen till de mycket specifika frågor man vill ha beforskade. Och dit hör avgjort inte de humanistiska.

Genus och forskningens frihet

Att regeringen vid sitt tillträde signalerade att det skulle bli slut på politisk styrning av forskningen tyckte Lisbeth Larsson kändes uppmuntrande. Även om hon anser att det kan finnas anledning att ibland peka ut vissa fält och områden som samhället behöver forskning om och som akademiker inte uppmärksammat. Ett sådant resonemang har legat bakom bland annat tidigare satsningar på genusforskning.

– De som kritiserade regeringssatsningarna på genusforskning slog sig för bröstet och talade om fri forskning. Nu när regeringen verkligen satsar snävt hörs inte ett knyst från dem som jagade genusforskningen. Det tyder på att det inte handlade om forskningens frihet utan om något helt annat, att man inte ska beforska vad kön betyder.

I forskningspropositionen från 2004, Forskning för ett bättre liv, underströks vid ett flertal tillfällen genusforskningens kvalitetshöjande roll för forskningen i allmänhet. Flera av de forsknings­finansierande myndigheterna uppmanades också att arbeta aktivt för att integrera genusperspektivet i forskningen. Liknande explicita formuleringar saknas helt i den senaste propositionen. När genusforskning nämns är den kopplad till kvinnors hälsa, frågor om diskriminering på grund av kön, mansforskning och frågor som handlar om mäns våld mot kvinnor.

Men Lisbeth Larsson är inte särskilt orolig för hur genusforskningen kommer att stå sig i konkurrensen om medel.

– Genusforskningen har stabiliserats och har nästan lättare att spela på den här arenan än gamla humaniora. Utlysningarna från EU handlar om det vi ägnade oss åt för tjugo år sedan. Det kan vara lättare för genusforskare att kamma hem dem. Förhoppningsvis vill forskare ta vara på det man gjorde då. Jag har kämpat för genusforskningen, men de senaste åren har det snarare varit humaniora som behövt det.

Lisbeth Larsson skulle gärna se breda och långsiktiga satsningar.

– Det pratas mycket om humaniora som hjälpvetenskap. Det kan vara okej. De stora utmaningar vi står inför, som klimatfrågan och alla etniska motsättningar, handlar i hög grad om mänskliga relationer och mänskligt tänkande. Men humaniora kan inte finnas kvar ens som hjälpvetenskap om man inte får utveckla sina egna kunskapstraditioner.

Humanistisk offensiv

Göran Sandberg är verkställande ledamot i Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och professor i växtfysiologi. Sedan augusti ingår han dessutom i regeringens forskningsberedning, vars diskussioner kommer att fokuseras kring den forskningsproposition regeringen ska lägga hösten 2012. I sin tidigare egenskap av rektor vid Umeå universitet ledde han en satsning för att förstärka lärosätets humanistiska forskning.

– Humaniora och delar av samhällsvetenskaperna är enormt underfinansierade. Universitetens ansvar i samhället är att utbilda kompetenta människor. Umeå universitet har mycket undervisning inom humaniora, och då behöver man även humanistisk forskning.

Umeå universitets satsning på humaniora utgjordes av dels ett bidrag från Baltics donationsstiftelse på 20 miljoner kronor dels 36 miljoner av universitets egna medel. Det har bland annat använts till 32 nya forskningstjänster vid Humanistisk fakultet: biträdande lektorer, postdoktorer och doktorander. Detta var ett led i en offensiv som fakulteten lanserade under dekan Britta Lundgren för att bland annat höja forskningens kvalitet och internationalisering.

Göran Sandberg anser att det är viktigt att göra prioriteringar inom forskningen, men att det är forskarna själva som ska göra prioriteringarna. Det gäller även för humaniora.

Strategiska satsningar på humanistisk forskning tror inte Göran Sandberg vore så bra. Han anser istället att det bästa skulle vara en generell förstärkning av dels de direkta anslagen till universiteten, dels anslagen som förmedlas av Vetenskapsrådet. Däremot ser han universitetens ökade autonomi som en möjlig räddning för humaniora.

– Rektorerna kan bestämma sig för att utveckla forskningsområdet. Det är billigare att nå hög internationell klass där än inom medicin. Dels för att forskningen som sådan är billigare, dels för att man lättare kan dra till sig toppforskare inom humaniora eftersom deras arbetsmarknad utanför akademin är sämre än för medicinare.

Lisbeth Larsson delar den uppfattningen, men menar att det hittills inte märkts så mycket av den profilering av lärosätena i olika riktningar som det talades om inför autonomireformen.

– Bollen ligger verkligen på universiteten och högskolorna. Samtidigt är det så att alla jagar samma hare. Fakultetsmedlen höjdes med regeringens proposition, men hur har man använt dem? De universitet som använder sina medel för att profilera sig kommer vinna på sikt. Men det är väldigt svårt att göra det. Man behöver överleva just nu.

Skilda publiceringstraditioner

Lisbeth Larsson anser att humanister måste ta diskussionen om hur deras forskning värderas efter publicering.

– Vi måste i viss mån förändra våra publiceringsvanor och sluta med en del av den internt orienterade utgivningen av till exempel institutionsserier och festskrifter. De kommer vare sig in i det vetenskapliga eller populära kretsloppet. Samtidigt tycker jag att det är förödande med den nya inriktningen att vi bara ska publicera oss i internationella vetenskapliga tidskrifter där bara forskare läser varandra. Det är viktigt att det vi humanister och samhällsvetare skriver kommer ut i samhällsdebatten. Vi borde inte göra en skarp åtskillnad mellan den vetenskapliga och den populärvetenskapliga produktionen. Och jag ser det som en viktig sak att ta en kamp för att bredda de bibliometriska värderingssystemen.

Den statliga forskningsfinansieringen fördelas i huvudsak på två olika sätt: genom anslag direkt till universitet och högskolor och genom anslag via forskningsråd. I senaste propositionen föreslogs ett system för tilldelning av de direkta anslagen efter kvalitet, bedömt efter publiceringar och citeringar samt externa medel. Kritiker har hävdat att humaniora missgynnas på grund av att dess publiceringstraditioner skiljer sig från exempelvis medicin och teknik.

Göran Sandberg ser ändå systemet som ett steg i rätt riktning.

– Det är bra att man försöker mäta output. På sikt måste man ha kollegial bedömning ämne för ämne. Det är för svårt att mäta universitet mot universitet, men det går att mäta humanister mot humanister och biologer mot biologer. Fast det det är en enorm utvärderingsapparat som måste till och jag tror inte vi får se det på ett tag.

Skribent Jimmy Sand
visa fler nyheter ›