Utmaningar på konferens i Karlstad

2002-03-25 15:51

- Om en kontinent rör sig mot en annan som står still finns risk för jordbävning. Jag vill påstå att det är vad som sker nu i många länder. Kvinnor förändras av nödvändighet medan män står där de står. Det sa ekonomen Agneta Stark vid Jämställdhetscentrums konferens på Karlstads universitet 20-22 mars.

Liknelsen passade bra in i konferensens titel “Kontexter som utmanar – genusrelationer i rörelse”. Genusrelationer i rörelse är också namnet på ett forskningsprogram vid Jämställdhetscentrum som i år fyller 12 år. Forskarna ville samla de personer som varit viktiga för Jämställdhetscentrums utveckling sedan 1990 då det bildades av Lena Melesjö Windahl och Berit Sundgren Grinups. De träffades på en ledarkurs för kvinnor och fick idén att starta Jämställdhetscentrum. Till en början bestod verksamheten till stor del av uppdragsutbildning för myndigheter och företag. Men olika forskare knöts till Jämställdhetscentrum och med tiden utvecklades ett allmänt genusvetenskapligt kursprogram och egen forskning.

Agneta Stark var forskningsledare på Jämställdhetscentrum 1993 till 1995. Nu är hon gästprofessor vid tema genus vid Linköpings universitet. Den senaste tiden har hon studerat vad som händer med äldreomsorgen i Sverige, Tyskland och Spanien. Det finns en oro för hur äldrevården och pensionssystemet ska lösas i framtiden eftersom vi får fler och fler äldre människor i samhället. Då blir det för få som jobbar och drar in skattemedel som finansierar vården av de äldre. Olika andra lösningar än de traditionella har därför blivit uppmärksammade som frivilligarbete, anhörigvård och privata alternativ.

– Arbete brukar definieras som något man gör som man får betalt för, säger Agneta Stark. Jag är intresserad av hur gränsen ser ut mellan arbete och icke-arbete. Vad är det man vill avskilja?

Därför har hon studerat hur både betalt och icke-betalt arbete ser ut inom äldreomsorgen.

På senare tid har förväntningarna ökat på att anhöriga ska stå för en större del av äldreomsorgen. Med träffsäker statistisk visade Agneta Stark upp att det är betydligt fler äldre män som är gifta än äldre kvinnor. Ser man på de riktigt gamla är det inte många kvinnor alls som är gifta eftersom de män som de eventuellt varit gifta med redan har dött.

– Anhörigvård är något som män kan få, inte kvinnor, säger Agneta Stark.

Hon kritiserar en stor nationalekonomisk studie vid Uppsala universitet om framtiden för pensionärerna för att vara i stort sett könsblind. När man inte gör skillnad på kön utan räknar sammanlagd inkomst så ser det ut som att pensionärer i genomsnitt kommer att ha det bra.

– Men det är ensamstående kvinnor som oftast behöver hjälp och som dessutom har lägre inkomster, säger Agneta Stark. Man behöver inte vara genusforskare eller ha ett genusperspektiv för att inse vikten av att dela upp statistiken i kön och se skillnaden.

Bedömningen av vem som behöver äldrevård har blivit hårdare på senare tid, menar Agneta Stark. Har man friska barn i närheten får man ingen kommunal hemtjänst idag.

– Barn innebär ofta dotter eller sonhustru.

– Det finns ett ökat socialt tryck att anhöriga måste göra mer, säger Agneta Stark. Och det är oftare ett tryck på att kvinnor att ta hand om sina män än tvärtom.

– Trycket på förändring ligger hos kvinnor. Det ska öka sitt betalda arbete mer för att få en bra pension, de får inte gå i sjukpension lika mycket som tidigare och de ska ägna sig åt obetald anhörigvård.

– Män uppmanas att göra det de alltid gjort i lugn och ro, säger Agneta Stark. De ska arbeta, få bra pension och bli omhändertagna när de blir gamla.

– De är döda när problemen sätter in.

En annan person som har varit betydelsefull för utvecklingen av Jämställdhetscentrum är Bengt Westerberg, numera ordförande i Vetenskapsrådet. 1995 till 2000 var han utvecklingsledare vid Jämställdhetscentrum. Han talade på konferensen om relationen mellan genusvetenskap och jämställdhet. Många blandar ihop dessa begrepp på ett olyckligt sätt även om det finns beröringspunkter, menar Bengt Westerberg.

– Det finns en uppfattning om genusforskning att den skulle styras av värderingar och vara politiskt styrd. Det är angeläget att begreppet genusrelevans diskuteras bland forskare eftersom det finns en oklarhet om vad ett genusperspektiv innebär.

Gunilla Bjerén, docent i socialantropologi och föreståndare för Centrum för kvinnoforskning vid Stockholms universitet, har också lämnat avtryck vid Jämställdhetscentrum. Detta tillsammans med Arne Nilsson, docent i sociologi vid Göteborgs universitet. De båda drog igång ett forskningsprogram kring män och manlighet vid Jämställdhetscentrum. Gunilla Bjerén föreläste om det bekönade Värmland utifrån sina studier av Torsby som hon har återkommit till sedan mitten av 1970-talet. Arne Nilsson talade om sin nya bok En annan stad tillsammans med medförfattaren Margareta Lindholm. En annan stad handlar om lesbiska och bögar i Göteborg 1950-1980.

Skribent Bosse Parbring
visa fler nyheter ›