Utnyttjar kvinnor med lagen på sin sida

2015-03-26 11:00

Kvinnor som kommer från utlandet för att bilda familj med norska och svenska män har svagt rättsskydd om de utsätts för våld i nära relationer. Det var temat för konferensen "Kvinnor och barn i rättens gränsland” som nyligen hölls i Oslo.

Konferensen var en uppföljning på en konferens som hölls 2012. Då hade den svenska regeringen just tagit fram en rapport där förekomsten av våld mot utländska kvinnor och deras barn som kommer att leva med svenska män undersöktes. Det lades också fram förslag till åtgärder för att förbättra deras situation.

– Skälet bakom årets konferens är att det inte har hänt något sedan rapporten publicerades. Man har inte hanterat frågan, och det ville vi lyfta fram, säger Katarina Björkegren på Länsstyrelsen Västra Götaland.

Vilka är de viktigaste slutsatserna från konferensen?

– Att vi har en stor grupp kvinnor som inte hanteras på samma sätt som majoritetsbefolkningen i frågor som gäller våld i nära relationer, även om både Norge och Sverige har godkänt internationella konventioner för mänskliga rättigheter för alla sina medborgare. Dessa minoritetskvinnor omfattas huvudsakligen av utlänningslagen, vilket innebär att mildare former av våld ofta inte beaktas. Detta medan kvinnor i majoritetsbefolkningen får höra att alla former av våld i hemmet är oacceptabelt.

– En annan viktig slutsats är att lagen ger män möjlighet att utnyttja utländska kvinnor på ett sätt som påminner om människohandel. För mig är det också viktigt att lyfta fram barnens ställning. I dessa fall är föräldern som ska skydda sitt barn också hjälplös. Vissa män är ute efter att utnyttja kvinnornas barn, lagstiftningen underlättar alltså inte bara utnyttjandet av vuxna kvinnor, utan även pedofili. Och ingen har ansvar för att försvara barnet.

Vad blir de viktigaste åtgärderna framöver?

– I Sverige säger reglerna att den utländska partnern inte får uppehållstillstånd på självständig grund förrän efter två år. I Norge är regeln tre år, men regeringen har föreslagit att höja den till fem. Den viktigaste åtgärden är att Norge backar på den regelskärpningen. Det kommer att bli svårt att leva upp till våra åtaganden om mänskliga rättigheter om vi har en grupp som tvingas leva med våld i fem år utan att kunna tala om det av rädsla för att förlora sitt uppehållstillstånd. Många av dessa kvinnor kommer från länder där sociala orsaker gör det omöjligt för dem att återvända till familjen som skilda. Då blir ofta prostitution deras enda möjlighet att försörja sig.

Ligger problemet främst i lagstiftning och tillämpning eller i bristen på information till kvinnor?

– Både och. När kvinnor kommer för att leva tillsammans med norska eller svenska män så talar de sällan språket. I Norge har de inte rätt till tolk och kan därför inte få kunskap om sina rättigheter. De omfattas sällan av de informationssatsningar som riktas till andra invandrargrupper. Man måste därför arbeta med lagstiftningen, med kunskap hos dem som ska driva igenom lagarna, och med kvinnorna ifråga.

Skribent Kjerstin Gjengedal
visa fler nyheter ›