Våldsforskare söker ny förklaringsmodell

2017-11-22 08:00

Genom att ta med våld som en faktor prövar Sofia Strid och hennes forskarkollegor ett nytt angreppssätt i forskningen om välfärdsstater. Nu har de fått 3,6 miljoner kronor av Vetenskapsrådet för att studera våldets betydelse för välfärdsstaten och jämställdheten.

Nyhet 

– Forskningen om välfärdsstater har en lång tradition. Den fick nytt liv med den danske sociologen Gösta Esping-Andersen som klassificerade stater i kluster av ”välfärdsregimer”. Begreppet fokuserade på välfärdspolitikens organisering, uppbyggnad och effekter avseende i första hand arbete och samhällsstruktur. Det vi vill göra nu är att föra in våld som faktor i den här mixen, förklarar Sofia Strid, genusforskare vid Örebro universitet.

Tillsammans med Sofia Strid ingår Dag Balkmar och Jeff Hearn, båda vid Örebro universitet samt Anne Laure Humbert vid Cranfield University i projektet. De menar att våldets betydelse både underskattats och osynliggjorts inom såväl samhällsvetenskap och samhällsteori som inom nutida genusforskning.

– Studier visar att vissa välfärdsregimer är mer kvinnovänliga och jämställda än andra. Men den forskningen tar inte hänsyn till våldet, vilket är ett av de mest påtagliga hindren för jämställdhet, säger Sofia Strid.

Den våldsforskning som finns idag förmår inte heller att ta det övergripande grepp på våld mellan stater, inom stater och mellan individer som är nödvändigt, menar hon.

– Statsvetenskapen studerar internationella relationer och krig, sociologin terrorism, radikalisering och kriminologer och psykologer undersöker våld bland marginaliserade grupper, socialt missanpassade individer eller dysfunktionella familjer. Genusvetenskapen undersöker mäns våld mot kvinnor, men har ofta underskattat statens roll när det kommer till produktion av våld. Teoriutvecklingen blir lidande av detta, vilket Eva Lundgren varnade för redan för tio år sedan.

Bättre förklaringar till våld

Syftet med det tvärvetenskapliga projektet är att försöka bidra till att våldet i samhället minskas. Förhoppningen är att projektet ska generera bättre förklaringar av våldsproduktionen i nutida välfärdsstater inom EU, förklaringar och teori som dels integrerar våld i välfärdsstatsforskningen och dels utvecklar en systemförståelse av våld. Studier av våldsproduktionen handlar om att strukturera våldet i tre nivåer:

  1. Mellanstatligt – till exempel krig
  2. Inomstatligt – till exempel dödsstraff
  3. Mellanmänskligt – till exempel våld i nära relationer och våldtäkt

– På de första två nivåerna är det alltså staten som ger upphov till våld genom den politik som förs. Den tredje nivån handlar om individers våld. Jag vill visa att dessa hänger ihop: en ökning på nivå ett samvarierar med en ökning på nivå två och så vidare.

Projektets fokus på våld skulle kunna fylla viktiga kunskapsluckor, menar Sofia Strid. Ett exempel är jämförelser mellan länder utifrån jämlikhetsperspektiv. Sverige hamnar ofta högt i rankingen, men om faktorer som mäns våld mot kvinnor och institutionaliserad rasism tas med i analysen kan betyget sannolikt försämras.

Vill kasta omkull med nytt begrepp

Tidigare har den här forskningen rört sig med begrepp som ”välfärdsregimer” och ”könsregimer” – samhällen som är patriarkala, där ojämlikheten baseras på kön. Sofia Strid och hennes kollegor myntar ”våldsregimer” som ett nytt begrepp med våldsproduktion i centrum för analysen.

– Vår djärva hypotes är att genom att göra våld centralt i analysen av välfärdsregimer så kommer vi att kasta omkull hela forskningsfältet. Våld som faktor kommer att förändra de tidigare forskningsresultaten om mer eller mindre kvinnovänliga välfärdsstater, säger hon.

Skribent Inga-Bodil Ekselius/ pressmeddelande Örebro universitet
Bild Sofia Strid, foto: Örebro universitet
Relaterat material
visa fler nyheter ›