Vill motverka kvinnodominans och könsbundna studieval

2018-05-07 09:01

Sedan 1 april 2018 är Karin Röding generaldirektör och chef för Universitets- och högskolerådet (UHR). Genus.se har intervjuat henne för att få en inblick i hur hon ser på UHR:s roll för stärkt jämställdhet i akademin.

Nyhet 

UHR:s nytillträdda generaldirektör Karin Röding har tidigare varit statssekreterare vid Utbildningsdepartementet, rektor för Mälardalens högskola och universitetsdirektör för Karolinska institutet.

Karin Röding Foto: Kristian Pohl

Vilken roll vill du att UHR ska ha i det högskolepolitiska landskapet vad gäller jämställdhet?
– UHR har ett viktigt främjandeuppdrag och det vill jag stärka och befästa. Varje del av högskolelandskapet måste ta ett eget aktivt ägarskap. Här kan vi säkert spela en större roll tillsammans med övriga myndigheter, lärosäten och organisationer.

Vad behöver göras för att stärka jämställdhet i akademin?
– Det finns jämställdhetsaspekter på alla nivåer inom akademin som behöver stärkas. Det gäller allt från de könsbundna studievalen till varför andelen kvinnliga professorer ökar så långsamt. Ledningspersoner inklusive lärosätenas styrelser behöver kanske mer kunskap för att också kunna agera mer strategiskt inom kärnverksamheten.

– Det skiljer sig naturligtvis åt mellan lärosätena vilka behov som finns och vilka åtgärder som behöver vidtas. Det är viktigt att det arbetet bedrivs integrerat med kärnverksamheten och att ledningarna är engagerade.

Det är viktigt att det arbetet bedrivs integrerat med kärnverksamheten och att ledningarna är engagerade.

Tycker du att det räcker att UHR har ett främjandeuppdrag i sitt regleringsbrev, eller vill du att det förtydligas?
– I dagsläget ser jag inget behov av att ändra UHR:s främjandeuppdrag. Här finns det säkert mer att göra tillsammans med andra myndigheter som Vetenskapsrådet och Universitetskanslersämbetet.

– Kanske kan vi hitta en form där UHR först gör olika främjandeinsatser, inför det att UKÄ ska göra en tematisk utvärdering av t.ex. jämställdheten. Oavsett är det viktigt att UHR:s arbete sker tillsammans med universitetens och högskolornas ledningar eller via deras intresseorganisation Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF).

Fick du som statssekreterare på Utbildningsdepartementet syn på frågor du vill ta dig an inom UHR?
– UHRs verksamhet vilar på fem tydliga uppdrag: Antagning, Bedömning av utländska utbildningar, Internationell samverkan för hela utbildningssektorn, Främjande och Systemförvaltning. Dessa fem ben kan utvecklas genom ökad intern samverkan mellan de olika verksamheterna, med våra användare och inte minst mot de som ännu inte vet att UHR har tjänster för dem.

– En annan mer specifik fråga som är viktig för hela utbildningssystemet, och därmed för samhället, är att analysera behov och åtgärder för att nå de många pojkar och unga män som inte går vidare i utbildningssystemet. Det måste självfallet inte betyda högskolestudier, utan kan även handla om studier inom andra utbildningsformer. Idag är högskolan totalt sett kvinnodominerad, även om det finns skillnader mellan olika program.

Idag är högskolan totalt sett kvinnodominerad, även om det finns skillnader mellan olika program.

– Jag hoppas att UHR kan bidra till ökad kunskap och förståelse kring detta och även att vi kan föreslå genomtänkta åtgärder för att bryta trenden.

Hur ser du på UHR:s arbete med Jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM)?
– JiM-arbetet på UHR har lagts upp så att det ska bli en del av kärnverksamheten och inte någon parallell verksamhet. Det tycker jag är bra. Det är många aktiviteter som genomförts och under 2018 är målet att permanenta genomförda utvecklingsinsatser.

Konkret ser jag framför mig att UHRs insatser har bidragit till att Sverige inte längre toppar listan över OECD-länder med högst andel könsbundna studieval.

– UHR har lagt in effektmålet ”Mindre könsbundna val till högre utbildning” trots att inte alla resultatmål passar in fullt ut. Jag tycker att det är ett bra effektmål. Konkret ser jag framför mig att UHRs insatser har bidragit till att Sverige inte längre toppar listan över OECD-länder med högst andel könsbundna studieval.

Skribent Paulin Nande
Bild Kristian Pohl, Regeringskansliet
Relaterat material
visa fler nyheter ›