Dikotomi

Ord 

Dikotomi, av grekiska ’tudelning’, betecknar inom samhällsvetenskaperna någonting som är delat i två motsatta kategorier. Ett exempel är en binär könsuppfattning, där kvinnor och män ses som två kategorier med egenskaper (kvinnliga och manliga) som är motsatta och ömsesidigt uteslutande (antingen eller). Med en sådan könsuppfattning finns det inte utrymme för nyanser eller mellanting, och modellen utesluter personer som identifierar sig som varken kvinna eller man (icke-binär).

I en världsbild präglad av dikotomier är det vanligt att inte bara se kategorier som motpoler, utan att också skapa hierarkier mellan dem. Detta kan illustreras genom teorin om genussystemet, enligt vilken varje samhälle skapar och upprätthåller en ordning där kvinnor och män tillskrivs olika uppgifter, roller och positioner (se även genus). Genussystemet bygger på två principer: könens isärhållande och manlig överordning. Det yttrar sig bland annat i en könssegregerad arbetsmarknad, där kvinnor och män befinner sig i olika sektorer: inom vård och omsorg arbetar främst kvinnor, medan det till största delen är män som arbetar inom byggsektorn. Dessutom betraktas det män gör som mer värdefullt, vilket yttrar sig i att män tjänar mer än kvinnor och i högre grad finns inom olika samhälleliga maktområden – från akademins professorer till styrelseordförande i näringslivet (se även makt).

Både ekofeministiska och postkoloniala forskare har visat hur en världsbild präglad av dikotomier har legitimerat dominansförhållanden och förtryck: människans herravälde över naturen, en patriarkal samhällsordning där män är överordnade kvinnor, såväl som kolonialismen och rasismen när det vita Europa lagt under sig andra länder och folkslag (se även diskurs, patriarkat, postkolonialism, rasifiering). Genom historien har det ena ledet i varje av dessa motstatspar (dikotomi) överordnats det andra, så att det bildas associationskedjor av över- och underordning. Mannen, den vite europén, människan, förnuftet och västerländsk vetenskap har upphöjts och satts i centrum medan kvinnor, rasifierade oavsett kön, djur, natur, kropp, känslor och lokala kunskapsformer har nedvärderats och marginaliserats (se även hegemonisituerad kunskap, vithet).

 

Relaterat material

Sugen på mer?

Läs den femte och senaste skriften ”En introduktion till genusvetenskapliga begrepp” i En skriftserie om genusvetenskap. Här hittar du mer fördjupande texter om ord och begrepp centrala för genusvetenskapens teoretiska och metodologiska bidrag.

Läs skriften här ›