Genus/kön

Ord 

Ordet genus introducerades på 80-talet i Sverige för att möta ett behov av att kunna prata om den växande förståelsen av hur ”kvinnligt” och ”manligt” görs. Enkelt brukar genus beskrivas som det socialt och kulturellt konstruerade könet, till skillnad från det biologiska (se även social konstruktion). Hur manligt och kvinnligt görs är nära relaterat till maskulinitet och femininitet. Begreppen maskulinitet och femininitet möjliggör en förståelse av ordet genus som går utöver biologiska kroppar. En biologiskt manligt kodad kropp kan till exempel röra sig och klä sig på ett femininit kodat sätt.

Särskiljning mellan socialt och kulturellt konstruerat kön och den biologiska könstillhörigheten ifrågasätts allt oftare idag av så väl genusforskare som aktivister med hänvisning till att även den biologiska och juridiska könstillhörigheten formas socialt och kulturellt. Ett exempel är hur det juridiskt i Sverige endast finns möjlighet att vara kvinna eller man, någonting som utsluter fler kön. Skulle juridiken ändras till att innefatta fler möjliga könstillhörigheter skulle vi även kunna se en större variation av biologiska kön. Detta då både yttre och inre könsorgan visar på en större variation än vad som ryms inom tvåkönsmodellen (se även intersex).

Genus kan också användas för att förklara strukturer som upprätthåller kategorierna kvinnor och män, och analysera maktrelationer däremellan. Men genus kan även användas för att analysera strukturer och maktrelationer inom kategorierna kvinnor och män i och med att genus görs och blir till i samverkan med andra sociala kategorier så som sexualitet, klass och hudfärg (se även intersektionalitet).

I ett jämställdhetspolitiskt sammanhang kan ordet genus förstås som att ta hänsyn till kön när beslut tas, och att synligöra att kvinnor, män och personer med andra könsidentiteter delvis har olika förutsättningar och behov. I vissa akademiska sammanhang medför genus att forskare inkluderar kvinnor i sitt material, medan det i andra akademiska kretsar kan innebära en gränsöverskridande och intersektionell analys av maktrelationer.

Relaterat material

Sugen på mer?

Läs den femte och senaste skriften ”En introduktion till genusvetenskapliga begrepp” i En skriftserie om genusvetenskap. Här hittar du mer fördjupande texter om ord och begrepp centrala för genusvetenskapens teoretiska och metodologiska bidrag.

Läs skriften här ›