HBTQ(I)(A)(P)

Ord 

Den i Sverige kanske vanligaste förkortningen för att benämna personer som inte ryms inom hetero- och tvåkönsnormen är HBTQ-personer. Denna förkortning kan både kritiseras, utökas och/eller minskas. H som står för homosexuell och B som står för bisexuell, handlar om sexuell läggning, alltså vem en person har förmåga att bli kär i eller attraherad av. T å sin sida står för trans, som handlar om hur en person definierar och uttrycker sitt kön, medan Q står för queer, som kan röra både sexuell läggning, könsidentitet, relationer och sexuell praktik men också vara ett uttryck för ett kritiskt förhållningssätt till rådande normer.

Andra versaler som ibland används är I, som står för intersex ett samlingsbegrepp för när ens kropp inte går att könsbestämma enligt samhällets normer; A för asexuell och hänvisar till personer som på olika sätt har ett mycket litet eller inget intresse av sex; P för pansexuell, en sexuell läggning där personer känner attraktion och begär till andra oavsett kön; L för lesbisk, det vill säga homosexuella kvinnor. Den sistnämnda bokstaven läggs ibland till på grund av att H:et i HBTQ, som trots att det står för homosexuell och omfattar såväl kvinnor som män ofta sammankopplas med endast homosexuella män. Detta gäller inte minst i engelskspråkiga förkortningen (LGBTQ) där L:et alltid finns med eftersom gay i stort sett är synonymt med homosexuella män. Vilken förkortning som används kan också säga någonting om politik och hur den enskilda organisationen/personen/institutionen tänker kring och förstår sexualitet och könsidentitet.

Relaterat material

Sexundersökningen: forskarna ger råd till Folkhälsomyndigheten

I slutet av juli gav regeringen Folkhälsomyndigheten i uppdrag att genomföra en studie med syfte att skapa bättre förutsättningar för ett effektivt folkhälsoarbete på området sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

Läs artikeln här ›

Bild på två män som ligger i sängen

Sugen på mer?

Läs den femte och senaste skriften ”En introduktion till genusvetenskapliga begrepp” i En skriftserie om genusvetenskap. Här hittar du mer fördjupande texter om ord och begrepp centrala för genusvetenskapens teoretiska och metodologiska bidrag.

Läs skriften här ›