Hegemoni

Ord 

Hegemoni är ett begrepp, av grekiska ’ledning’ eller ’ledarskap’, som används på lite olika sätt inom samhällsvetenskaplig forskning. I marxistisk teori används begreppet för den makt som en ledande samhällsklass utövar vid sidan av sin ekonomiska och politiska dominans, exempelvis genom utbildningsväsendet, medier och annan kulturutövning (se även klass). Begreppet utvecklades för att förstå hur den kapitalägande klassen i Västeuropa kunde upprätthålla sin makt över arbetarklassen utan att ta till våld, genom att istället framhålla sin världsbild som den korrekta, normala och naturliga (se även diskurs). Detta etablerande av tolkningsföreträde kan ses som ett mjukt maktutövande kontra våldets hårda makt.

Inom feministisk teori har hegemonibegreppet närmast kommit att användas för att analysera en viss form av maskulinitet som hegemonisk (se även feminism(er)). Denna så kallade hegemoniska maskulinitet förstås som en norm som ingen man kan leva upp till, och de normativa egenskaperna omfattas i olika hög grad av olika grupper av män (se även norm/normkritik). Den hegemoniska maskuliniteten förändras över tid, och det är olika sorters manlighet som ses som eftersträvansvärda i olika kulturer och socioekonomiska grupper. En grupp män eftersträvar den hegemoniska maskuliniteten, och därmed kan de också ta del av de fördelar i form av makt som hegemonin ger trots att de inte själva lever upp till idealen. En annan grupp män ses som underordnade, exempelvis homosexuella och feminina män, och genom att dessa definieras som avvikare från normen förstärks idealet för dem som eftersträvar det (se även andrafiering).

Även om hegemoni kan ses som en mer diskret form av maktutövning än våld, så finns våldet alltid med i bilden. Det kan användas för att förstärka hegemoniska ideal, till exempel våld mot hbtq-personer (se även HBTQ(I)(A)(P)), men våld tillämpas framför allt när andra resurser inte finns tillgängliga. Fördömandet av dem som tar till våld kan användas för att förstärka den hegemoniska makten. Historiskt har de ledande samhällsklasserna låtit människor ur underordnade samhällsklasser slå ihjäl varandra, där första världskriget (1914-18) är ett tydligt exempel, medan de själva utövar mjuk makt genom ekonomi, kultur och samhällets institutioner.

 

Relaterat material

Sugen på mer?

Läs den femte och senaste skriften ”En introduktion till genusvetenskapliga begrepp” i En skriftserie om genusvetenskap. Här hittar du mer fördjupande texter om ord och begrepp centrala för genusvetenskapens teoretiska och metodologiska bidrag.

Läs skriften här ›