Klass

Ord 

Klass är en samhällsvetenskaplig term som används vid indelning enligt ekonomiska och sociala kriterier. Begreppet etablerades på 1800-talet som grund för både den klassiska liberalismen och för den tidiga socialismen. Störst betydelse har klassbegreppet haft inom marxistisk teori, där samhällsklasser har olika roller i eller i relation till produktionen. Det handlar där om makten över ägandet, och klassbegreppet ligger inom marxismen till grund för en teori om social mobilisering, så kallad klasskamp, för att förändra den ekonomiska maktordningen i samhället.

Inom sociologin har senare andra klassbegrepp utvecklats, med hänsyn inte enbart till sociala gruppers plats i produktionen utan också efter sådant som konsumtionsmönster, utbildning och grundläggande värderingar. Det handlar alltså om att undersöka olika gruppers ekonomiska villkort– vad de äger, hur de kan försörja sig och vilka möjligheter de har att konsumera. Dessa faktorer bestämmer deras utsikter att forma sina liv och strukturerar samhället ojämlikt.

Feministiska och antirasistiska kritiker av traditionell marxistisk teori har menat att alltför snävt fokus på ekonomisk ojämlikhet och kapitalistiska produktionsförhållanden kan resultera i en syn på klass som utestänger andra grupper än dem som passar in i stereotypa föreställningar om den vita, manliga, muskulöse arbetaren (se även hegemoni, rasifiering, vithet). Klassförhållanden kan inte begripliggöras helt åtskilt från andra maktordningar, som kön, etnicitet, funktionalitet och sexualitet (se även genus, heteronormativitet). En arbetarklassbakgrund innebär till exempel ofta olika saker för kvinnor och män, genom att det obetalda hem- och omsorgsarbete som kvinnor traditionellt ägnat sig åt inte har erkänts som ett arbete av ekonomiskt värde. Att män har betraktats som familjeförsörjare och har ansetts motivera en könsarbetsdelning där kvinnors position på arbetsmarknaden är underbetald och mer osäker. Forskning beskriver också hur maktrelationer utifrån klass och etnicitet går in i och förstärker varandra. Det brukar kallas för en etnifiering av arbetsmarknaden att invandrade kvinnor och män är överrepresenterade i branscher och yrken med låga löner och sämre arbetsvillkor som taxi, städ och restaurang. Det som utifrån ett håll kan förstås som ojämlikhet utifrån klass kan även ses som ett uttryck för maktrelationer utifrån etnicitet eller härkomst.

Klass har också kulturella dimensioner, i och med att olika normer och värderingar präglar arbetare respektive medelklass. Arbetarklassen har genom historien beskrivits som farlig, gränslös, vulgär, respektlös eller revolutionär. Ibland beskrivs detta som ett klassförakt. Normer och ideal om måttfullhet, bildning och smak förstärker medelklassens kulturella och ekonomiska dominans. Forskning har visat hur det formar en identitet hos arbetarklassens kvinnor och män där de måste kämpa för att vara respektabla i omvärldens ögon. Att inkludera in dessa dimensioner i analysen möjliggör en bredare förståelse av klass, än vad enbart studier av strikt ekonomiska villkor kan göra.

Relaterat material

Sugen på mer?

Läs den femte och senaste skriften ”En introduktion till genusvetenskapliga begrepp” i En skriftserie om genusvetenskap. Här hittar du mer fördjupande texter om ord och begrepp centrala för genusvetenskapens teoretiska och metodologiska bidrag.

Läs skriften här ›