Social konstruktion

Ord 

Begreppet social konstruktion började användas vid mitten av 1960-talet i en ambition att förklara hur människor uppfattar sin sociala verklighet. Begreppet har vidareutvecklats inom kritisk teori för att visa att fenomen som kön, ras och identitet inte är naturligt givna, fasta eller oundvikliga (se även genus, queerrasifiering). Tvärtom är de produkter av mänsklig interaktion och kollektivt handlande. De präglas av historiska och kulturella variationer. Även kunskapsproduktionen som sådan formas av sociala normer (se även norm/normkritik, situerad kunskap). Om vi har sociala normer som beskriver homosexualitet som en sjukdom och någonting avvikande, kommer kunskapen som produceras inom området till stor del formas av dessa normer och förstärka, snarare än utmana dem (se även andrafiering).

Social konstruktion ges ibland felaktigt betydelsen av att det handlar om någonting som inte existerar i en fysisk eller materiell bemärkelse. Snarare försöker förståelsen av sociala konstruktioner fånga de betydelser, egenskaper och attribut som tillskrivs olika fenomen. Små barn använder sig till exempel av attribut för att beskriva individers kön; långt hår, handväska och smink betyder kvinna. Detta oavsett individens fysiska och biologiska uppenbarelse. Det är ett exempel på hur vi kan se attribut, egenskaper och beteenden som några av byggstenarna i vad vi uppfattar som en individs kön, bortom biologi.

Diskussionen kring social konstruktion har utvecklats vidare genom bland annat ett ifrågasättande av den skillnad som ofta görs mellan biologiskt kön och genus, eller socialt kön. Genom att peka på hur det biologiska får sin betydelse i ett socialt sammanhang kan det sägas att människor gör kön genom sina beteenden. Andra har diskuterat ras som social konstruktion, där det relevanta inte är om huruvida ras i biologisk mening finns eller inte – utan vilken social betydelse som genom rasifieringsprocesser tillskrivs hudfärg, religion, kulturella attribut och andra utseendemässiga drag.

Relaterat material

Sugen på mer?

Läs den femte och senaste skriften ”En introduktion till genusvetenskapliga begrepp” i En skriftserie om genusvetenskap. Här hittar du mer fördjupande texter om ord och begrepp centrala för genusvetenskapens teoretiska och metodologiska bidrag.

Läs skriften här ›