Barnmorskan har inte diskriminerats

2015-11-13 13:17

Sjukhusen gjorde inte fel när de nekade en barnmorska anställning på grund av att hon inte vill utföra aborter. Igår kom domen i det så kallade ”barnmorskemålet”.

Nyhet 

– Det var glädjande, säger genusforskaren Lena Lennerhed.

Enligt tingsrätten har barnmorskan inte diskriminerats på grund av sin religion. Att en barnmorska ska kunna utföra aborter är både lämpligt och nödvändigt, fastslår domstolen.

– Det är en lättnad, säger Lena Lennerhed, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola.

Det var våren 2014 som barnmorskan stämde Jönköpings län efter att hon nekats tjänst på tre olika sjukhus i regionen. Fallet har drivits av juristen Ruth Nordström, även vd i organisationen Provita, som vill inskränka aborträtten. Lena Lennerhed uppfattar det som att abortmotståndare i Sverige fokuserar på frågan om samvetsfrihet för vårdpersonal som ett medvetet, strategiskt drag.

– De försöker nagga aborträtten i kanten. Det går inte att vinna mark genom att säga att man är emot abort i Sverige idag så de riktar in sig på detaljer, säger hon.

Samvetsklausul vanligt i Europa

Kristina Gemzell, professor i obstretik och gynekologi vid Karolinska institutet, gläds åt att tingsrätten med gårdagens dom ger de berörda kvinnoklinikerna rätt.

– Förlossningsvård och abort är de främsta sysslorna för barnmorskor i Sverige. Det fungerar inte att vissa ska välja bort en så central arbetsuppgift, särskilt inte på små kliniker, säger hon.

I domen från Jönköpings tingsrätt framgår det att tingsrätten inte har prövat frågan om samvetsfrihet utan bara rätten till religionsfrihet. Domstolen bedömer att det, i det här fallet, inte går att skilja rätten till samvetsfrihet från rätten till religionsfrihet. Detta kritiseras av barnmorskan och hennes ombud Ruth Nordström, som har meddelat att domen kommer att överklagas. De har tidigare sagt att fallet ska drivas upp till Europadomstolen.

– Det är olyckligt. Den här processen tar mycket tid och energi från alla som berörs, säger Kristina Gemzell.

I Sverige finns en bred enighet om att vårdpersonal inte ska kunna vägra att medverka till aborter men de flesta länderna i Europa har valt en annan väg. Det är bara Sverige, Finland och Island som inte har en så kallad samvetsklausul i sina abortlagar. I Italien vägrar 90 procent av gynekologerna att utföra aborter.

– Det är inte hållbart. Det är ingen rättighet att få jobba som gynekolog eller barnmorska. Däremot är det en mänsklig rättighet att ha tillgång till vård, säger Kristina Gemzell.

Risk för nytt slags motstånd

Lena Lennerhed forskar om aborträttens historia i Sverige. I år är det 40 år sedan den fria aborten infördes. Abortmotståndet har kommit och gått i vågor.

– Vi tänker gärna att synen på abort successivt har liberaliserats, men så enkelt är det inte, säger hon.

Under 50-talet ökade motståndet och praxis skärptes så att färre aborter godkändes. På 1960-talet svängde det åt andra hållet när röster höjdes för att slopa ansökningsproceduren.

– De ville att aborten skulle släppas fri vilket var en oerhört revolutionerande tanke i den tiden, säger Lena Lennerhed.

Dagens svenska abortmotståndare hämtar kraft från den framgångsrika anti-abortrörelsen i Europa, tror Lena Lennerhed. Hon tror inte att de rättigheter som har vunnits är hotade, men varnar för ett nytt typ av motstånd som inte är religiöst grundat utan kommer från nationalistiska partier och organisationer.

– Jag tror tyvärr att vi kommer att få se mer av en retorik som bygger på att kvinnor ska föda många, och rätt sorts, barn till nationen. Den retoriken hörs redan i Europa, säger hon.

Kristina Gemzell konstaterar att dagens svenska abortmotstånd präglas av en smart och sofistikerad framtoning.

– De är inte riktigt öppna med var de står och det är farligt. Det är få saker som har betytt så mycket för kvinnors hälsa som abortlagen.

Skribent Charlie Olofsson
visa fler nyheter ›