Brandförsvar får nya perspektiv med normkritisk design

2016-01-19 10:31

Design är ett kraftfullt verktyg i jämställdhetsarbetet, tror forskarna bakom projektet Origo. De har synat normerna i brandförsvaret och tagit fram produkter som ger helt nya perspektiv. Vad sägs till exempel om ett lås som går upp automatiskt vid en nödsituation, så att brandkåren slipper slå in dörren?

Nyhet 

Det finns ett rykte om att kvinnor inom brandkåren generellt behöver längre tid på sig än män för att forcera en dörr. Det används ibland som argument mot att öka andelen kvinnor i yrket, men med en teknisk lösning som brandlåset skulle hela det arbetsmomentet försvinna och nödställda skulle få hjälp snabbare.

– Om man hela tiden utgår från muskelkraften ser man bara vissa lösningar, säger Karin Ehrnberger doktorand i design och genus vid KTH.

I samarbete med Brandförsvaret Södertörn har projektgruppen bakom Origo designat tre produkter som synliggör om normerna inom brandkåren. Vid sidan av brandlåset har de tagit fram en sport-bh som skyddar bröst och bröstvårtor vid fysisk aktivitet. De har också ritat ett alternativ till brandstationernas könsuppdelade omklädningsrum. Inga av koncepten som har tagits fram går att använda utan syftet är att väcka frågor och diskussion.

”Hemtjänsten forcerar inte dörrar”

Karin Ehrnberger  betonar att brandlåset inte ska ses som ett försök att kompensera för eventuell brist på fysisk styrka hos vissa brandbekämpare. En sådan tolkning riskerar att förstärka idén om att vissa egenskaper, i det här fallet styrka, bärs upp av en viss grupp, i det här fallet män. Syftet med brandlåset är istället att ifrågasätta fysisk styrka som en given del av yrket eller vissa arbetsmoment.

– Det är intressant att jämföra brandkåren med hemtjänsten. Där måste personalen också komma in snabbt, men de förväntas inte kunna slå in dörrar för att hjälpa brukare i nöd. Istället har de tekniska lösningar.

Allt började med gynstolen

I Origos projektgrupp ingår, förutom Karin Ehrnberger, samhällsvetarna Anna Isaksson, forskare i sociologi vid Högskolan i Halmstad och Emma Börjesson, projektkoordinator på Hälsoteknikcentrum Halland samt Maja Gunn och Camilla Andersson, forskare inom textildesign respektive arkitektur.

Idén att använda normkritisk design som en metod i praktiskt jämställdhetsarbete föddes för några år sedan då delar av gruppen designade den så kallade androstolen. Utifrån negativa aspekter av gynstolen tillverkade de en motsvarande stol för andrologiska undersökningar, och det väckte starka reaktioner. Med hjälp av stolen ville de skapa diskussion om vems behov som får företräde vid utvecklingen av hälsoteknik inom ramen för Hälsoteknikcentrum Hallands arbete.

– Jämställdhetsfrågor kan upplevas som abstrakta, men design gör det konkret, säger Emma Börjesson, som var projektledare för arbetet med androstolen.

Karin Ehrnberger tror att produkternas fysiska form har stor betydelse för genomslaget.

– En text kan man strunta i att läsa, men produkterna finns där och tar plats. Det gör dem svåra att ignorera.

För att lyckas skapa engagemang gäller det också att pricka rätt med sin idé, menar forskarna.

– Det måste finnas ett visst mått av provokation. Vi vill knuffa folk ut ur deras bekvämlighetszon, men vi får inte knuffa för långt. De som vi riktar oss till måste kunna ta till sig tankarna, säger Anna Isaksson.

”Skyddstoppen” väcker känslor

I Origo har forskarna inte varit lika inriktade på provokation som vid arbetet med androstolen, men deras produkter har väckt reaktioner på brandstationerna. Många kan till exempel inte tänka sig att bära sport-bh:n, som forskarna har döpt till ”skyddstoppen”.

– Män vill ofta inte ha ett sådant plagg eftersom det är feminint kodat. Samtidigt bär kvinnor i yrket maskulint kodade kläder. Hur har den manliga normen påverkat utformningen av uniformen? Hur skulle kläderna se ut om normen var annorlunda? Det är frågor vi vill ställa, säger Emma Börjesson.

Inbyggt i skyddstoppen finns teknisk utrustning som mäter av bärarens hälsa. Den signalerar om någonting avviker, till exempel kroppstemperaturen. På det sättet kan man undvika att jobba när man är sjuk och riskera sin egen och andras hälsa.

– Det är en kommentar till maskulinitetsnormerna som gör att man inte får visa sig svag, säger Emma Börjesson.

Framgångsrik metod

Det tvärvetenskapliga forskarteamet tror att normkritisk design kan användas i jämställdhetsarbetet i alla typer av organisationer.

– Det viktiga är att det finns en normkritisk designkompetens i projektet, säger Anna Isaksson.

Origo avslutades vid årsskiftet men forskarnas arbete fortsätter. De har nyligen inlett ett nytt projekt i samarbete med Vinnova och SKL. Den här gången ska de undersöka hur normkritisk design kan användas i jämställdhetsarbete i offentlig sektor.

Origo – med design som social aktör för genusmedveten förändring och innovation

Projektet genomfördes i samverkan med Brandförsvaret Södertörn och Hälsoteknikcentrum Halland. Prototyperna till brandförsvaret finns samlade i utställningen ”Öppna rum”. Projektet finansierades genom Vinnovas utlysning Behovsmotiverad forskning för ökad jämställdhet.

Skribent Charlie Olofsson
visa fler nyheter ›