Från beslut till förändring – jämställdhetsintegrering av universitet och högskolor i Almedalen

2016-07-05 10:02

Politiken vill, forskningsråden vill, lärosätena vill – nu finns ett öppet fönster för förändring av de strukturer som ligger till grund för dagens ojämställda akademi. Sedan 1 januari 2016 ska alla Sveriges lärosäten jämställdhetsintegrera sina verksamheter, inom ramen för regeringssatsningen Jämställdhetsintegrering av högskolor och universitet (JiHU).

Nyhet 

Flera av forskningsfinansiärerna har sedan ett antal år haft ett liknande uppdrag. I Almedalen var det under måndagen dags att diskutera former för samverkan mellan de aktörer som tillsammans kan skapa en jämställd akademi.

”Unikt tillfälle att stärka meritokratin”

Kerstin Alnebratt, föreståndare för Nationella sekretariatet för genusforskning, var dagens moderator och inledde seminariet. Hon lyfte det unika i den nya satsningen, som är den största regeringssatsningen någonsin på jämställdhetsintegrering i högskolesektorn. 

– Nu är det långsiktighet, hållbarhet, kvalitet och organisering i fokus. Vi måste genomlysa hela verksamheten – särskilt kärnverksamheterna forskning, utbildning och samverkan – men även styr- och stödprocesser måste fungera för att få den kvalitativa akademi vi vill ha. Vi har ett unikt tillfälle att faktiskt stärka meritokratin, inledde Kerstin Alnebratt.

En panel bestående av företrädare för Vetenskapsrådet, Formas, Forte, Vinnova diskuterade erfarenheterna av att vara en del av satsningen Jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM). Forskningsfinansiärerna har länge efterlyst att lärosätena ska få ett uppdrag att arbeta med jämställdhetsintegrering och välkomnade den nya satsningen och de möjligheter för samverkan som nu öppnats.

Panelen var ense om att arbetet behöver koordineras för att skapa rätt effekter. De förslag som lämnats till regeringen inom ramen för forskarkarriärutredningen, bland annat om utökade meriteringstjänster, lyftes som ett exempel på hur forskningsråd och lärosäten kan samverka. Hur forskningsråden utformar finansieringen får inte riskera att skapa ojämställande effekter. 

”Sluta prata på individnivå”

Sven Stafström, GD för Vetenskapsrådet betonade att JiM-arbetet har påverkat verksamheten på flera sätt och varit en viktig motor i översynen av forskningsberedningsprocessen. Han lyfte även kvinnors alltför låga söktryck som ett jämställdhetsproblem i akademin, något som skapade diskussion bland seminariedeltagarna.

– Vi måste sluta prata om att problemet är på individnivå, att det är kvinnorna som ska förändra sitt beteende. Det handlar om strukturer och det är dem vi behöver fokusera på i arbetet med jämställdhet, sa Björn Brorström, rektor för Högskolan i Borås.

– Söktrycket blir ofta förklaringen till varför forskningsrådens processer inte fungerar. Här kan vi i stället se att vi har potentiella synergieffekter och kan arbeta både med akademins och forskningsfinansiärernas strukturer. Det är viktigt att alla aktörer riktar blicken mot vad de faktiskt kan påverka, i stället för att använda söktrycket som ursäkt för att inte förändra den egna verksamheten, fortsatte Fredrik Bondestam, verksamhetsledare för stödet till lärosätena inom ramen för JiHU vid Nationella sekretariatet för genusforskning.

”Från procent till processer”

Göran Blomqvist, VD för Riksbankens Jubileumsfond menade att de i egenskap av stiftelse till viss del är friare än de statliga forskningsfinansiärerna, men att det finns mycket att lära av de insatser som har gjorts inom ramen för JiM.

– På Riksbankens Jubileumsfond vill vi gå från procent till processer. Vi har tidigare tittat på vilka som söker och hur mycket pengar kvinnor och män får. Nu vill vi också rikta fokus mot bedömnings- och beslutsprocesserna, gärna med ett intersektionellt perspektiv på arbetet. VRs jämställdhetsobservationer har betytt mycket, sa Göran Blomqvist.

Flera lärosäten nämnde behovet av att på liknande vis se över rekryteringsarbetet och de bedömningar som sker i bland annat lärarförslagsnämnderna.

Genus i forskningens innehåll var ytterligare en fråga som lyftes både av Ingrid Peterson, GD Formas och Joakim Appelquist, direktör vid Vinnova.

– Genus och andra kritiska perspektiv i forskningen är en central fråga för Formas. Vårt uppdrag handlar om att främja forskning för hållbar utveckling och det kräver kunskap om olika grupper i samhället – både utifrånbland annat klass, etnicitet och kön. Vår ambition är att fokusera det kvalitativa i och forskingen i sig, sa Ingrid Peterson.

Utbildningsdepartementet efterlyser nya problembeskrivningar

Karin Röding, statssekreterare vid Utbildningsdepartementet välkomnade lärosätenas och forskningsrådens vilja till samverkan. Hon lyfte att departementet kommer att följa arbetet nära och ser fram emot att ta del av lärosätenas probleminventering. Rekrytering av kvinnliga professorer och att motverka könsbundna studieval fortsätter att vara regeringens prioriteringar, men Röding efterlyste även fördjupade problembeskrivningar och att lärosätena skulle bryta ny mark i jämställdhetsarbetet.

Personer på bilden, från vänster: Fredrik Bondestam, Nationella sekretariatetet för genusforskning, kerstin Alnebratt, Nationella sekretariatet för genusforskning, Göran Blomqvist, Riksbankens Jubileumsfond, Lars Wärngård, Forte, Joakim Appleqvist, Vinnova, Ingrid Peterson, Formas, Sven Stafström, Vetenskapsrådet

 

Relaterat material

Vägledning för jämställdhetsintegrering av högskolor och universitet

Syftet med denna vägledning är att ge en introduktion till de lärosäten som ska initiera eller utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering.

Läs vägledningen här ›

visa fler nyheter ›