Fyra studenter i närbild vid föreläsning

Högskolan är fortfarande starkt könssegregerad

2016-10-21 09:12

De flesta professorer är män och de flesta studenter är kvinnor. Men kvinnor och män studerar i stor utsträckning inom olika ämnen, något som präglar också könsfördelningen bland forskare och på arbetsmarknaden. Detta konstaterar en ny rapport från Universitetskanslersämbetet.

Nyhet 

Universitetskanslersämbetet, UKÄ, har med den nya rapporten Kvinnor och män i högskolan undersökt hur jämställdheten i högskolan inom en rad områden utvecklats under de senaste tio åren. Helen Dryler är utredare på UKÄ, har varit projektledare för rapporten och en av författarna. Hon vill särskilt betona den horisontella könsfördelningen, det vill säga att kvinnor och män i stor utsträckning studerar inom olika ämnen och på olika utbildningar.

– Det blir väldigt tydligt att kön är en betydelsefull faktor här. Det finns förstås annat som påverkar också, men normer kring kön hindrar människor från att utbilda sig till och arbeta med det som de passar bäst till. Det vore friare om inte kön styrde så mycket, säger Helen Dryler.

Könsfördelningen är ojämn inom nästan alla utbildningsområden. Endast på det konstnärliga området, som omfattar relativt få studenter, är könsfördelningen jämn – det vill säga andelen kvinnor respektive män finns inom intervallet 40-60 procent. De traditionella könsmönstren är tydliga: männen är i majoritet inom teknik och naturvetenskap, medan kvinnor är i majoritet inom juridik och samhällsvetenskap, humaniora och teologi, medicin och odontologi samt vård och omsorg.

– Normerna finns redan på gymnasienivå och kan vara svåra för högskolesektorn att påverka. Men de traditionella könsmönstren fortplantar sig på arbetsmarknaden, i forskarutbildningen och bland den forskande och undervisande personalen på universitet och högskolor. Det är genomgående.

Små förändringar i könsuppdelningen

Rapporten är en sammanställning och analys av statistik för utvecklingen under de senaste tio åren, det vill säga från läsåret 2004/2005 till och med 2014/2015. Den bygger vidare på rapporter av liknande slag som tidigare genomförts av Högskoleverket, där den senaste rapporten kom 2008. Jämfört med läsåret 2007/2008 är förändringarna små i könsfördelningen av de studerande inom olika ämnen. Inom teknik är det oförändrat, medan humaniora och teologi gått från att ha en jämn könsfördelning till en mer ojämn. Inom andra ämnesområden går utvecklingen i mer eller mindre grad mot en jämnare könsfördelning.

En stor andel av studenterna finns inom yrkesexamensprogram, eller så kallade professionsutbildningar, som ingenjör, läkare, sjuksköterska och lärare. Nästan alla dessa program har en sned könsfördelning, och så såg det ut även för tio år sedan. Men det har skett vissa förändringar, framhåller Helen Dryler.

– På mansdominerade områden, ingenjörsutbildningarna, har kvinnor tagit sig in i högre utsträckning än tidigare. Men vi ser inget motsvarande på kvinnodominerade utbildningar med många studenter, exempelvis att män i större utsträckning än tidigare börjat utbilda sig till sjuksköterskor.

Bland samtliga drygt 343 000 studenter i Sverige (2014) på grundnivå eller avancerad nivå är kvinnor i majoritet. Läsåret 2014/2015 var 57 procent av högskolenybörjarna kvinnor, medan 43 procent var män. Ungefär likadant har det sett ut de senaste tio åren. Män börjar inte studera på högskolenivå i samma utsträckning som kvinnor, och genomströmningen är dessutom sämre. Trots det är könsfördelningen bland doktoranderna jämn. Bland studenterna är det alltså en större andel av männen än av kvinnorna som går vidare till en forskarutbildning. Detta förklaras dock delvis av vilken typ av utbildning som kvinnor och män studerar på.

– Men ibland fann vi en ojämställdhet som vi inte lyckades förklara. Till exempel är fördelningen av kvinnor och män jämn på läkarutbildningen, men sen är det fler män än kvinnor som går vidare till forskarutbildningen. Här kan vi tala om en anrikning av män, säger Helen Dryler.

Män dominerar högre upp i hierarkin

Rapporten har också undersökt den vertikala könsfördelningen, det vill säga i vilken utsträckning kvinnor och män finns på olika nivåer och i olika anställningskategorier inom högskolesektorn. Medan kvinnor generellt dominerar bland studenterna – även om vissa ämnen är mansdominerade, medan andra har en jämn könsfördelning – så ser det helt annorlunda ut i den högsta personalkategorin. Bland professorerna är 25 procent kvinnor och 75 procent män (2015). Det innebär en ökning av andelen kvinnor sedan 2005, då siffran låg på 17 procent.

Totalt sett utgör kvinnorna 45 procent och männen 55 procent av den forskande och undervisande personalen, och i samtliga anställningskategorier utom professorerna ligger könsfördelningen inom intervallet 40-60 procent. Men konstaterandet i Högskoleverkets rapport från 2008 gäller i hög grad fortfarande: ”ju högre upp i den akademiska hierarkin man kommer desto snedare är könsfördelningen”.

Det är inte bara bland studenterna som kvinnor och män finns inom olika utbildningsområden och ämnen – tendensen är också tydlig bland den forskande och undervisande personalen. Eftersom olika ämnesområden – jämför exempelvis teknik med humaniora – har olika traditioner för i vilken ålder de antar forskarstuderande, hur karriärvägarna ser ut, och så vidare, så får det genomslag också i statistiken för den vertikala könsfördelningen. Här finns något för sektorn att arbeta med.

Skribent Jimmy Sand
Bild Colourbox
Något om kategoriseringar

Kvinnor och män i högskolan är en kvantitativ, statistisk studie som utgår från registerdata. När det talas om könsfördelning eller om kvinnor respektive män, så är det juridiskt kön som åsyftas.

Universitetskanslersämbetet, UKÄ, är den myndighet som är ansvarig för den officiella statistiken inom högskolesektorn.

Relaterat material
visa fler nyheter ›