Från vänster: Fataneh Farahani, Zahra Bayati, Mathias Ericson och Maja Lundqvist (moderator)

Ingen ”systemkollaps” i Sverige efter hösten 2015

2017-05-23 10:25

Under migrationshösten 2015 beskrevs Sverige befinnas i ett katastrofläge och ordet ”systemkollaps” användes frekvent i samhällsdebatten. Nationella sekretariatet för genusforskning pratade om kritiska perspektiv på begreppet systemkollaps med tre forskare inom genus, migration, rasism, risk och sårbarhet, under ett panelsamtal på Vetenskapsfestivalen.

Nyhet 

– Under hösten 2015 kom sociala rörelsers och civilsamhällets insatser för flyktingar att utmana det svenska myndighetssystemet.

Det sa Mathias Ericson, Göteborgs universitet, under en forskarpanel som Nationella sekretariatet för genusforskning arrangerade på Vetenskapsfestivalen i Göteborg den 14 maj. Ett 30-tal besökare valde bort en eftermiddag i solen och lyssnade istället på ett samtal om kritiska perspektiv på begreppet ”systemkollaps”. Förutom Mathias Ericson deltog Zahra Bayati, Göteborgs universitet och Fataneh Farahani, Stockholms universitet.

Mathias Ericson, som forskar om hur risk och sårbarhet definieras och förhandlas inom krisberedskapen, menade också att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap gjort motstånd mot beskrivningen att Sverige skulle stå inför någon slags katastrofläge i och med migrationen från krigsdrabbade länder som Syrien.

Zahra Bayati talade om omfattningen av de krigsinterventioner som USA och andra västnationer har gjort sedan 1870-talet.

– Det är det som är den riktiga systemkollapsen, alltså i de länder som människor nu flyr ifrån. Föreställningen om systemkollaps måste sättas i en större kontext, sa Zahra Bayati.

Hon menade att det är viktigt att se på frågan både från ett historiskt och i ett globalt perspektiv.

– 99,9 procent av alla de människor som är på flykt idag är inte i Sverige och har inte ens försökt att nå Sverige. De flesta flyktingar blir antingen interna flyktingar eller hamnar i grannländer, länder med mycket låg BNP jämfört med Sverige, sa hon.

Hon fortsatte:

– I Sverige finns det också en lång tradition av att se folket som det samma som ”systemet”, en identifikation. Det är märkligt för mig, som flydde från Iran för 30 år sedan, där ”systemet” inte nödvändigtvis är något gott, utan också kan vara förtryckande, något vi kämpar för att det ska kollapsa.

Fataneh Farahani bidrog till diskussionen med det teoretiska begreppet ”hospitality”, översatt till svenska som ”gästfrihet”. Fataneh Farahani poängterade dock att det engelska ordet att föredra eftersom det har gemensamma rötter med ”hostility”, alltså fientlighet.

– Den ideliga kopplingen mellan ”hospitality” och ”hostility” visar hur gästfrihet alltid är villkorad – du är bara välkommen på de premisser som den mottagande värden har satt upp, att du beter dig på ett visst sätt och visar din tacksamhet. Både värdens och gästens positioner är därmed konstant villkorade, men de är också föränderliga. En ”hospitable” (gästfri) värd kan lätt förvandlas till ”inhospitable” (ogästfri) om eller när vissa normer överskrids. Och en gäst kan med tiden själv bli ”värd” eller växla mellan positionerna ”värd” respektive ”gäst” beroende på sammanhang.

Hon menade också att ”hospitality” villkoras av lokala, trans(nationella) och koloniala historier som är sammankopplade och man kan inte förstå dem utan att ta hänsyn till rådande intersektionella sociala och politiska faktorer.

– Frågan är vad gör gästfrihet? Vilka ideologiska, politiska, ekonomiska och sociala funktioner fyller gästfrihet? Och hur bidrar den till att väst presenterar sig som generöst och solidariskt utan att ta ansvar för sin del till nuvarande globala konflikter?

Skribent Kajsa Widegren
Bild Nazifa Alizada
Relaterat material
visa fler nyheter ›