Man går över övergångsställe målat i olika färger

Målformulering stor utmaning för JiM-myndigheter

2016-05-13 11:02

Jämställdhet och genus är kunskapsområden. Därför krävs omfattande analys för att beskriva hur ojämställdhet ser ut inom olika verksamhetsområden. Först när det är gjort kan verksamheten formulera sina mål för jämställdhetsarbete på olika nivåer. I kartläggningen av JiM-myndigheternas arbete under 2015 svarar många av dem att det här är en stor utmaning.

Nyhet 

I slutet av mars överlämnade Nationella sekretariatet för genusforskning sin delrapport ”Rapportering av uppdrag att stödja arbetet med Jämställdhetsintegrering i statliga myndigheter och i Regeringskansliet” till regeringen. Rapporten sammanfattar arbetet i Jämställdhetsintegrering i Myndigheter, JiM, under 2015 som syftar till att stärka och vidareutveckla statliga myndigheter i jämställdhetsintegrering och därmed ännu bättre bidra till att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Nationella sekretariatet för genusforskning har uppdraget att stödja myndigheterna i det arbetet.

I rapporten framgår tydligt att myndigheternas förutsättningar att arbeta med jämställdhetsintegrering ser väldigt olika ut. Det finns stora skillnader i myndigheternas uppdrag och det gör att de bland annat har olika kontaktytor med det omgivande samhället. Det rör sig om olika stora verksamheter, med olika kärnverksamhet, som har arbetat olika länge med frågan och har olika kunskapsnivå. Allt detta kräver omfattande arbete av myndigheterna för att formulera vad jämställdhetsintegrering betyder i den egna verksamheten, hur problembilden ser ut och vilka mål och metoder som bäst lämpar sig i det egna arbetet.

– Myndigheterna i JiM-satsningen representerar många olika verksamhetsområden och olika typer av uppdrag. När vi har läst och analyserat handlingsplanerna blir det tydligt att jämställdhetsintegrering blir olika saker beroende på vad myndigheten har för uppdrag. Myndigheterna brottas med frågan om vad jämställdhetsintegrering innebär för dem. Den här utmaningen visar sig bland annat genom att det är ganska vanligt att jämställdhetsintegrering beskrivs som ett mål istället för en metod för att nå en jämställd verksamhet, säger Klara Regnö, utredare vid Nationella sekretariatet för genusforskning och författare till rapporten.

Många arbetar med jämställdhetsintegrering

För JiM-stödet är det en utmaning att möta behoven hos alla de nu totalt 60 myndigheterna inom uppdraget.

– En del i metodutvecklingen av JiM-stödet är att hitta nya former för strategiska indelningar av myndigheter, för att underlätta att de kan lära och ta stöd av varandra i arbetet. Vi har också utvecklat stödet för att möta de behov av ytterligare hjälp med nulägesanalys och problemformulering som identifierats i utvärderingen av myndigheternas arbete. Det är en spännande process av ömsesidigt lärande, säger Klara Regnö.

De flesta myndigheter har kommit igång med sitt jämställdhetsintegreringsarbete. Under 2015 arbetade de främst med att ta fram handlingsplaner, kartlägga och analysera jämställdhetsläget och med att genomföra informations- och spridningsinsatser. Av de myndigheter som fick sitt jämställdhetsuppdrag 2013, och därmed har hållit på i några år, uppger många att de arbetar med verksamhetsutveckling. Av de myndigheter som fick uppdraget 2015 uppger bara 21 procent att de gör det, vilket kan förstås som att de är i början av sitt uppdrag och därmed inte har kommit dit ännu.

– Det är positivt att närmare 60 procent av de myndigheter som var först ut med uppdraget uppger att de arbetar med verksamhetsutveckling eftersom integreringsuppdraget så tydligt är riktat mot kärnverksamheten. Samtidigt blir det angeläget för sekretariatet att stödja de närmare 40 procent av myndigheterna som uppger att de ännu inte kommit igång med verksamhetsutveckling så att de gör det.

Svårt att tillämpa jämställdhetspolitiska målen

Alla myndigheter ska arbeta för att nå de jämställdhetspolitiska målen, men den skiftande karaktären på myndigheternas uppdrag ger mycket olika utgångspunkter för detta arbete. En del myndigheter presenterar genomarbetade problembeskrivningar, men sedan framgår det att kärnuppdraget ger väldigt begränsade möjligheter att ta sig an de problem som beskrivs i planen. För en del myndigheter blir det svårt att ta sig an de samhällsproblem som finns i de jämställdhetspolitiska målen. Modellen att utgå ifrån de jämställdhetspolitiska målen i integreringsarbetet blir därför svår. Trots detta förhåller sig de flesta myndigheter på något sätt till de jämställdhetspolitiska målen, men många får svårt att definiera hur de ska tillämpa dessa i den egna verksamheten.

– I enkäten ser vi att många myndigheter tycker att det är utmanande att koppla sin egen verksamhet till de nationella jämställdhetspolitiska målen och att se hur jämställdhet är relevant i den egna verksamheten. Nedbrutna mål per sakområde skulle sannolikt hjälpa myndigheterna att prioritera åtgärder. Det framgår också av utvärderingarna att myndigheterna har satt stort värde på de tillfällen då de har haft möjlighet att träffa och diskutera problem och prioriteringar tillsammans med sina myndighetshandläggare. En bättre återkoppling och uppföljning från departementet är en uttrycklig önskan från myndigheterna, säger Klara Regnö.

Skribent Johanna Lindros
Relaterat material

Jämställdhetsintegrering i myndigheter

Nationella sekretariatet för genusforskning har fått i uppgift att stödja myndigheter som har ett särskilt regeringsuppdrag att integrera ett jämställdhetsperspektiv i all sin verksamhet.

Läs mer om JiM ›

Bild på den röda tegelbyggnaden KK2 där Nationella sekretariatet för genusforskning bedriver sin verksamhet.
visa fler nyheter ›