Bok ligger uppslagen

Mycket tal om jämställdhet i nya forskningspropositionen

2016-12-08 10:05

Den 28 november presenterade Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, den nya forskningspropositionen. Den lyfter fram jämställdhet som mål för forskningspolitiken och betonar vikten av genusperspektiv i forskningens innehåll.

Nyhet 

I forskningspropositionen Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft diskuterar regeringen genusperspektiv i forskningens innehåll som en fråga om forskningens kvalitet. Instruktionerna till myndigheterna Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova tänker regeringen ändra för att de ska verka för att genusperspektiv, när så är relevant, integreras i den forskning de finansierar. Vetenskapsrådet ska få utreda vilka metoder forskningsfinansiärerna behöver för att lyckas med detta.

Kerstin Alnebratt

Kerstin Alnebratt

Kerstin Alnebratt är föreståndare för Nationella sekretariatet för genusforskning. Hon välkomnar regeringens hållning och åtgärder, och menar att det kommer att bli en utmaning för det forskningsfinansiella systemet. Den traditionella indelningen på ämnesområden har gjort det svårt att hantera kritisk och tvärvetenskaplig forskning – som exempelvis genusforskning ofta är.

– Det går i dagsläget inte att säkerställa att forskningsfinansiärerna hanterar ansökningar inom genusforskning, och andra tvärvetenskapliga forskningsområden, på ett rättssäkert och likvärdigt sätt. Antingen saknas det strategier för att känna igen sådan forskning, eller så görs det inga uppföljande studier som kartlägger och analyserar bidragsgivningsprocesser i detta avseende.

Jämställdhet nytt forskningspolitiskt delmål

Med sin proposition har regeringen satt ett nytt mål för forskningspolitiken, där skillnaden jämfört med tidigare framför allt är att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer, snarare än bara framstående, samt att det finns en inriktning mot samhällsutmaningar både i Sverige och globalt. Det finns ett starkt nyttoperspektiv. Under detta övergripande mål, som siktar över en tioårsperiod, finns tre delmål där jämställdhet ingår i ett. Jämställdhet nämns i en mängd olika sammanhang i propositionen, men inte alltid med så uttalade idéer om hur målen ska uppnås.

De förslag som finns i propositionen för att förbättra jämställdheten i högskolan är skarpare mål för andelen kvinnor bland nyrekryterade professorer; att universitet och högskolor ska sätta särskilt fokus på fördelningen av forskningsmedel inom ramen för sitt arbete med jämställdhetsintegrering; samt tydliga och likartade skrivningar om jämställdhet i instruktionerna för Formas, Forte, Vetenskapsrådet, Vinnova och andra forskningsfinansierande myndigheter.

– För att kunna åstadkomma förändring krävs det en bredare förståelse av jämställdhet, där normer om kön och makt står i centrum snarare än idén om lika utfall för kvinnor och män som två enhetliga grupper. Det förutsätter i sin tur kunskap om hur orättvisor baserade på kön samvarierar och förstärks av andra maktordningar, baserade på till exempel klass, etnicitet, ålder och funktionsförmåga.

Nyttoperspektiv på genusforskning

Kerstin Alnebratt har själv studerat förhållandet mellan jämställdhetspolitiska ambitioner och satsningar på köns- eller genusforskning hos regeringar från 1970-talet och framåt. Hennes avhandling från 2009, Meningen med genusforskning så som den framträder i forskningspolitiska texter 1970-2000, handlar om just det.

– Behovet av forskning har kopplats samman med frågan om jämställdhet. Och forskningens bidrag har varit viktiga för det praktiska förändringsarbetet, men det är vanskligt att ha ett så starkt nyttoperspektiv – för även om en hel del genusforskare ägnar sig åt jämställdhetsfrågor, så utgör detta bara en del av det breda fältet. Som så många forskningsfält, inte minst inom humaniora, rymmer genusforskningen också sådant som inte omedelbart är praktiskt tillämpbart och inte heller ska behöva vara det.

Bland de särskilda forskningssatsningarna i propositionen skriver regeringen att Vetenskapsrådet bör få i uppdrag att fördela medel till forskning som har ett tydligt jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv och som kan bidra till jämlikhet mellan människor, oavsett kön eller andra faktorer. Detta stöd till forskning om jämlika villkor ska omfatta 20 miljoner kronor fram till år 2020.

Skribent Jimmy Sand
Bild Pixabay
Relaterat material
visa fler nyheter ›