Man i skjorta står framför andra män i ett styrelserum.

Nätverken avgörande för rekrytering till bolagsstyrelser

2017-01-19 10:49

Regeringen vill lagstifta om jämn könsfördelning i bolagsstyrelser, men kommer inte lägga fram lagförslaget i riksdagen eftersom de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna har sagt att de tänker stoppa det. Genus.se har pratat med forskare om könsfördelningen i bolagsstyrelser och vad lagstadgad kvotering skulle betyda.

Nyhet 

De ledande svenska företagen har under lång tid haft en mycket låg andel kvinnor i sina styrelser och ledningsgrupper. Utvecklingen går dock mot en jämnare fördelning: Enligt den senaste statistiken är andelen kvinnor i börsbolagens styrelser 32 procent, och andelen män 68 procent, bland de ledamöter som väljs av bolagens årsstämmor. Könskvotering av bolagsstyrelser har varit omdebatterat länge, och hotet om lagstiftning har legat i luften flera gånger tidigare – även när det varit borgerlig regering.

Nuvarande regeringen, bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet, menar att den skeva könsfördelningen av ledande positioner i näringslivet går emot jämställdhetspolitikens mål att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. I september skickade justitiedepartementet ut ett förslag på remiss om en ändring av aktiebolagslagen som innebär att det bland styrelseledamöterna i ett aktiemarknadsbolag ska finnas minst fyrtio procent av vardera juridiskt kön.

Sophie Linghag

Sophie Linghag.

Sophie Linghag är ekonomie doktor i industriell ekonomi och organisation. För närvarande studerar hon jämställdhetsarbetet inom Svenska Golfförbundet, genom Flexit-medel från Riksbankens jubileumsfond, och är knuten till Ersta Sköndal högskola. Hon menar att lagstiftning är betydelsefullt för att åstadkomma förändring.

– På senare år har vissa förändringar skett som inneburit en ökning av andelen kvinnor i börsbolagens styrelser. Förändringarna har följt efter hot om lagstiftning. Näringslivet har fått god tid på sig att själva komma tillrätta med den skeva könsfördelningen, men har trots detta inte kunnat nå målet om minst fyrtio procent av vardera kön i styrelserna. Jämställdhetspolitiken tappar i trovärdighet och legitimitet om målen står kvar år efter år utan att politiska åtgärder vidtas i tillräcklig grad för att uppnå dem.

Höjd utbildningsnivå efter norsk lagändring

Karin Thorburn

Karin Thorburn.

Karin Thorburn är professor i finansiell ekonomi vid Norges handelshögskola, NHH, i Bergen. Hon har studerat vilka konsekvenserna har blivit av den liknande lagstiftning som Norge införde 2006.

– I Norge har det inte varit några problem för bolagen att hitta kompetenta kvinnor till styrelserna. Studier har visat att kvinnor som kommit in i styrelserna efter lagändringen har haft en generellt högre utbildningsnivå än männen, vilket stämmer överens med hur det ser ut i samhället som helhet. Det är inte nivån av kompetens, utan frågan om att ha tillgång till rätt nätverk, som verkar till kvinnors nackdel.

Hon menar att det är viktigt att betona att bolagsstyrelsen är ett team.

– Erfarenhet av att vara VD kan inte vara den enda möjliga grunden för den kompetens som efterfrågas, och i Norge har bolagen efter lagändringen fått styrelseledamöter med bakgrund inom marknadsföring, finans och som vice VD. Det har knappast varit kvinnor utan kompetens som kommit in.

Ulla Eriksson-Zetterquist

Ulla Eriksson-Zetterquist.

Ulla Eriksson-Zetterquist är professor i företagsekonomi vid Göteborgs universitet, med inriktning mot organisation och management. Även hon betonar nätverkens betydelse.

– En del av problematiken kring tillsättandet av ledamöter i bolagsstyrelser är att det sällan handlar om positioner som någon kan söka till, utan om valberedningar som hittar personer – ofta med hjälp av rekommendationer inom nätverken. Om inte kvinnor tillhör nätverken, och inte blir rekommenderade, så kommer de heller inte att komma ifråga för styrelsepositionerna.

Jämställdhet en större fråga än bolagsstyrelser

I debatten beskrivs ibland könskvotering av bolagsstyrelser bland kritikerna som ett hot mot äganderätten. Sophie Linghag ser det bland annat som en demokratifråga.

– Medborgarna är, framför allt genom pensionssystemet, i stor utsträckning ägare till aktiemarknadsbolagen och har starka skäl att ställa krav på en jämn könsfördelning i bolagens styrelser. Det skulle vara en viktig förändring när det gäller medborgarnas inflytande och därmed för äganderätten.

Ulla Eriksson-Zetterquist har inte tagit ställning i frågan om lagstiftning, men hon är inne på ett liknande spår:

– Det går att vända på motståndarnas argument om äganderätten. Den kvotering som de facto finns idag, där män har lättare än kvinnor att få styrelsepositioner, är direkt menlig mot ägandeförhållandena då det i förlängningen innebär att bolaget riskerar att få försämrad lönsamhet.

Samtidigt menar hon att jämställdhet i näringslivet handlar om mycket mer än könsfördelningen i bolagsstyrelser:

– Styrelsen har förvisso en symbolisk roll, men det är den vardagliga praktiken som måste fokuseras i jämställdhetssatsningar om det ska bli någon förändring. Där är styrelsen helt isärkopplad. En lagstiftning kan bli en symbolisk framgång, men med mycket liten effekt. Vill man åstadkomma förändring måste man fokusera på den vardagliga praktiken.

Skribent Jimmy Sand
Bild Colourbox
Relaterat material
visa fler nyheter ›